Magnus Haglund – författare

Melodiernas spår är en bok om popmusik. Om de alternativa gemenskaper som förverkligas när sånger och berättelser hamnar tätt intill det verkliga livet. Musiken blir ett avstamp, en teckensammanblandning, en känsloyra.

 I 18 kapitel vandrar Magnus Haglund genom sextio år av popproduktioner och stilistiska förvandlingar, från The Beatles till The Embassy, från Abba till Solange. I en kombination av barndomsminnen, konkreta möten med artister och låtskrivare, psykogeografiska utflykter och collageartade sammanställningar, blir pophistorien cirkulär snarare än linjär. Jacques Derrida slår följe med Scritti Politti i sökandet efter den söndrade lyckan. Och Loranga fortsätter att skruva upp volymen när det är popsånger på radion.

Melodiernas spår är den andra boken i en essätrilogi som inleddes med Tecknen finns överallt (2023). Upplägget är detsamma, 18 texter i tre avdelningar med sex essäer i varje.

Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker och har tidigare skrivit böcker om Åke Hodell och Wilhelm Stenhammar, ljudkonstens historia och situationismens betydelse för sättet att avläsa och förstå Göteborg. 

1900-talets krig och konflikter har studerats och granskats från många håll. Ändå tycks sjökrigföringens inflytelserika roll ofta hamna i bakgrunden, trots att den har haft stora effekter på allt från Vietnamkriget och Falklandskriget till de omfattande konflikterna i Mellanöstern.

”Krigen till sjöss” ger en inblick i det moderna sjökrigets komplexa strukturer. Boken tar sig an den tekniska utvecklingen inom sjöförsvaret under 1900-talets andra hälft, diskuterar de geopolitiska förändringarna och analyserar de konflikter som har bidragit till att forma den världsordning vi känner idag.

Magnus Haglund (född 1942) är en svensk författare vars arbete ofta är djupt rotat i hans karriär inom Försvarsmakten. Han har skrivit flera böcker om örlogsflottans historia och identitet.

Under kalla kriget var det officiellt uttalat att den svenska flottan skulle upprätthålla krigsberedskap för att skydda Sverige och den svenska neutraliteten. I fredstid var det därtill flottans uppgift att se till att utländska fartyg respekterade de svenska bestämmelserna inom sjöterritoriet, men fungerade det verkligen så i praktiken? Och förhöll Sverige sig verkligen neutralt i krigsförberedelserna?

I den här boken skildrar Magnus Haglund den svenska flottans verksamhet och utveckling under kalla kriget. Läsaren erbjuds en osminkad bild av de händelser, beslut och dilemman som formade en central del av Sveriges försvarsstrategi under denna globalt spända period.

Magnus Haglund (född 1942) är en svensk författare vars arbete ofta är djupt rotat i hans betydande karriär inom Försvarsmakten. Han har skrivit flera böcker om örlogsflottans historia och identitet.

En bok om miljön och vardagen i örlogsflottans tjänst genom tiderna!

Örlogsflottan har i alla tider ställt särskilda krav på personalen, men trots detta har samma goda och invanda seder alltid präglat dess historia. Olika synsätt, men samma språk och värderingar, har varit utmärkande för örlogsflottans yrkesidentitet. Denna starka identitet har gjort flottan särskilt anpassningsbar för att möta nya behov och utmaningar. Denna bok skildrar motiverade människor och en organisation med stolta och sammanvävda traditioner.

Magnus Haglund (född 1942) är en svensk författare vars arbete ofta är djupt rotat i hans betydande karriär inom Försvarsmakten. Han har skrivit flera böcker om örlogsflottans historia och identitet.

Wilhelm Stenhammar (1871-1927) är i alla bemärkelser en levande klassiker. Hans sånger, orkesterverk, pianostycken och stråkkvartetter är älskade verk och förekommer allt oftare på repertoaren. Samtidigt finns det något gåtfullt över honom, både som människa och konstnär. Stenhammar är tillbakadragen och prövande, precis i uttrycken, aldrig skrytsam.

Hur kom sig denna livsinställning och vad säger Stenhammars musik om framväxten av det moderna Sverige? Magnus Haglunds biografi berättar om de estetiska och samhälleliga förskjutningarna, från ungdomsårens Wagnerpåverkan till det mogna skapandets klassicism och starka formintresse. Boken förmedlar de viktiga förbindelserna till samtidens konst, litteratur och arkitektur och spårar de vidare betydelser som gör musiken så rörlig och mångbottnad.

Magnus Haglunds bok om Wilhelm Stenhammar ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungl. Musikaliska akademien och Gidlunds förlag.

Magnus Haglund, f. 1960, är bosatt i Göteborg. Han är verksam som kulturskribent, lärare och författare, och har sedan mitten av 1990-talet varit kritiker på Göteborgs-Postens kultursida. Han har tidigare publicerat böckerna Den nakna staden, Åke Hodell, Lyssnare och varit redaktör för forskningsantologin Musikens frihet och begränsning.

Teater, dans, sång och musik. Hundra år i Göteborg

På scenen är en kvalificerad och myllrande berättelse om ett sekel av teater, dans, sång och musik i Göteborg. Tidens gång och anda speglas i insiktsfulla texter tillsammans med ett rikt bildmaterial från många olika uppsättningar. Scener som Lorensbergsteatern, föregångare till Göteborgs stadsteater, Folkteatern de fria grupperna och barnteatern behandlas liksom Stora teatern med opera, dans och musik. Här återfinns Angereds teater, Backa teater och Nationalteatern tillsammans med många fler. Betydande regissörer och teaterchefer från Per Lindberg, Karin Kavli och Mats Johansson till namn som Eva Bergman och Anna Takanen passerar revy. Namnkunniga dansare är bland andra Elsa Marianne von Rosen, Ulf Gadd och den fria gruppen Rubicon. I en uppsjö av goda namn på älskade scenpersonligheter finns Sonya Hedenbratt, Kent Andersson och Tomas von Brömssen.

Redaktörer för boken är kulturjournalisten Lis Hellström Sveningson och Gudrun Nyberg, tillika redaktör och upphovskvinna för hela serien, "Hundra år i Göteborg". Övriga fackkunniga skribenter är Tomas Forser, Lena Fridell, Johan Franzon och Magnus Haglund.***

På Scenen fick i december 2021 ett hedersomnämnande under utdelningen av Årets Göteborgsbok där författaren Gudrun Nyberg bland annat hyllades för sitt välskrivna och detaljerade språk och skickligt gjorda urval, väl disponerat bildmaterial och ämnesval som hakar i varandra på ett spontant sätt. Läs juryns hela motivering på Göteborgs Hembygsförbunds hemsida.

Tecknen finns överallt är en bok om konst, om de möjligheter till prövande samtal och äventyrliga tankespår som öppnar sig när konstutövandet slår följe med essäformens rörlighet.

I 18 kapitel låter Magnus Haglund olika kunskapsfält komma i dialog med varandra, broderi och antropologi, konceptkonst och popmusik. I överlagringarna framträder mönster och korrespondenser. Objekt, händelser och motiv börjar att kommunicera inbördes. Bertil Enstöring konverserar med Robert Smithson. Lenke Rothman och Berit Lindfeldt blir bundsförvanter i utforskandet av verklighetens former. Östra kyrkogården i Malmö hamnar tätt intill Alaska, ett stenrike strax utanför Strömstad. Boken är den första i en trilogi där varje volym följer samma upplägg, 18 texter i tre avdelningar, med sex kapitel i varje.  

Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker och har tidigare skrivit böcker om Åke Hodell och Wilhelm Stenhammar, ljudkonstens historia och situationismens betydelse för sättet att avläsa och förstå Göteborg.