Bengt Kristensson Uggla – författare

I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar – och samtidigt i grunden ifrågasätts – behöver vi åter ställa de grundläggande frågorna: Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Hur går det till när man vetenskapar? Vilken betydelse har vetenskapen i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”?En strävan efter sanning introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. Vetenskapen beskrivs som ett projekt, med upptäckten som drivkraft och med en historia – och en framtid – som utmanar. För att förstå hur vetenskapen konkret fungerar måste man ta sig bortom de stereotyper som ofta ställt positivism och hermeneutik, induktion och deduktion, empirism och rationalism, kvantitativa och kvalitativa metoder mot varandra som antingen-eller-alternativ, för att i stället intressera sig för tolkningskonflikter. Om det vetenskapliga projektet ska hållas vid liv och ha en framtid kan man inte resignerat plädera för en godtycklig relativism, men inte heller hävda att man redan äger absolut kunskap.

"En stor och rik bok som kastar ljus över det förflutna och ger en överblick över den motsägelsefulla samtiden. Den rör sig obesvärat mellan det allmängiltiga och det djupt personliga, den sammanfattar en mängd viktig litteratur och utgör en oavlåtligt engagerande och lärorik läsning." Sven-Eric Liedman Slaget om verkligheten är en storslagen och banbrytande kulturfilosofi som på ett originellt sätt analyserar samtidens filosofiska och sociala verklighet. Peter Kemp Författaren skriver som få andra intellektuella vågar: om världsordningen och hur vi tolkar den, det stora greppet på vår tid... En idéhistorisk och filosofisk Manuel Castells." Per Wirtén I en tid av ständig fragmentisering av verkligheten och fortlöpande revidering av våra inre kartor är Bengt Kristensson Ugglas Slaget om verkligheten en nästan nödvändig vägvisare genom svårtydda marker Hoppet stärks och tilliten växer när jag läser. K.G. Hammar "Slaget om verkligheten" utkom första gången 2002. När boken nu återutges sker det med ett nyskrivet efterord om "Världen mellan World Trade Center och Utøya". Författaren driver tesen att vi idag lever i en hermeneutisk tidsålder . I en tid av globalisering har förmågan att tolka blivit en strategisk kompetens. Men hur ska vi förstå det faktum att vi tolkar den värld som vi delar så olika? Bengt Kristensson Uggla, född 1959 och bosatt i Stockholm, är Amos Anderson professor i vid Åbo Akademi.

This is an original examination of the philosophy of Paul Ricoeur, focusing on his specific concept of interpretation. "Ricoeur, Hermeneutics and Globalization" explores the philosophical resources provided by Paul Ricoeur's hermeneutics in dealing with the challenges of a world framed by globalization. Bengt Kristensson Uggla's reflections start from an understanding of globalization as an 'age of hermeneutics', linking the seldom related problematic of globalization with hermeneutics through Ricoeur's concept of interpretation. The book proceeds to embrace lifelong, learning as the emerging new life script of the globalized knowledge economy, the post-national 'memory wars' generated by the celebration of national anniversaries, and the need for orientation in a post-modern world order. The author argues that Ricoeur's hermeneutics provide intellectual resources of extraordinary importance in coping with some of the most important challenges in the contemporary world. "Continuum Studies in Continental Philosophy" presents cutting-edge scholarship in the field of modern European thought.The wholly original arguments, perspectives and research findings in titles in this series make it an important and stimulating resource for students and academics from across the discipline.

Ricoeur, Hermeneutics and Globalization explores the philosophical resources provided by Paul Ricoeur's hermeneutics in dealing with the challenges of a world framed by globalization. Bengt Kristensson Uggla's reflections start from an understanding of globalization as an 'age of hermeneutics', linking the seldom related problematic of globalization with hermeneutics through Ricoeur's concept of interpretation. The book proceeds to embrace lifelong learning as the emerging new life script of the globalized knowledge economy, the post-national 'memory wars' generated by the celebration of national anniversaries, and the need for orientation in a post-modern world order. The author argues that Ricoeur's hermeneutics provide intellectual resources of extraordinary importance in coping with some of the most important challenges in the contemporary world.

Bodies Inhabiting the World: Scandinavian Creation Theology and the Question of Home offers a multidimensional investigation of how houses, bodies, communities and the whole universe may be conceived and refigured as places where we belong—where we are at home in God’s creation. In this way, revisiting the tradition of Scandinavian creation theology provides profound resources to make theological affirmations of God’s omnipresence in the human condition we all share. The emergence here of an exciting new theological program can be recognized—beyond the limitations of other contemporary agendas' cul-de-sacs, blind spots and diffidence.What it is to have a home is a universal question closely connected to what it means to be human and to live a good, flourishing, life. But the negative experiences of homelessness, broken homes, statelessness and alienation always lurk in the background of the universal quest to find one's home in the world. This book contains fourteen essays exploring the dynamics of the human experience of finding, losing and finding again a home.

Enligt en myt förstår finländare sig inte på kommunikation. Här visar tjugofyra ledamöter i Finska Akademien att de har bred och specifik sakkunskap i ämnet. De beskriver världens förändring och dess konsekvenser för mediebranschen, de berättar om vitsen med att ha kul och ger handfasta anvisningar om hur man genom kommunikation gör bättre affärer och får ett rikare liv.

Att vara bildad hänger samman med förmågan att vara hemmastadd i skilda världar och att kritiskt kunna väga olika tolkningar mot varandra för att på så vis utveckla en välgrundad övertygelse. Det handlar om en gränsöverskridande kompetens - gränspassager. Författaren har i denna bok samlat några avtryck från sina bildningsresor som tagit formen av en serie gränspassager mellan kunskapsområden som ofta visat stor ömsesidig misstänksamhet mot varandra. I sådana situationer tvingas man vid gränsövergången regelmässigt redogöra för sin identitet, resväg och vem man avser att sammanträffa med. Och genom sådana bildningsresor förändras ens syn på världen. Men den längsta resan är alltid resan till - oss själva. I slutänden handlar nämligen bildning om att bli den man är. Bengt Kristensson Uggla är Amos Anderson professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi, samt docent i tros- och livsåskådningsvetenskap. Han är en flitig författare och debattör.

Vad är sekularisering? Vad betyder det att samhället och människor sekulariseras? Vad innebär det att vara sekulariserad och samtidigt bära på en religiös övertygelse? Och vad är det för hemlighet som katedralen minns, men som vi tycks ha glömt bort? I den här boken följer författaren sprickbildningarna i den sekulariseringsberättelse som gett mening och riktning åt det moderna samhället. På jakt efter katedralens hemlighet utvecklar Bengt Kristensson Uggla en omvärldsanalys som använder sig av såväl filosofi och teologi som populärkultur och vardags­ erfarenhet. Men för att orientera sig i en postsekulär värld är det också nödvändigt att det öppnas nya tankebanor för livsåskådningsdiskussionen. Därför berättar han även nya berättelser.

Tidens Tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv. I detta nummer, Nostalgins nya dåtider, utforskar artikelförfattarna nostalgins återkomst i en globaliserad värld. Gemensamt för nostalgins olika uttryck tycks vara känslan av förlust, av att ett tomrum har öppnat sig i det kollektiva och individuella livet. Det som skiljer dem åt är tolkningen av vari denna förlust består, vem som bär skulden för den och hur, och med vad den ska ersättas.