Visar resultat för..."Södertörns högskola"

Under de senaste decennierna har välfärdssystemet i Sverige genomgått radikala förändringar. Det rör sig om ett system som alltmer styrs enligt en marknads- och bolagslogik, dels genom att delar av välfärden hamnat i privat ägo, och dels genom att offentliga aktörer anpassat sina strukturer efter den privata sektorn. En fråga som föranleds av dessa förändringar, och som är den grundfråga som den här antologin rör sig omkring är: Vilka är betingelserna för yrkesmänniskor att handla klokt i den kapitaliserade välfärden? Boken innehåller berättelser och reflektioner från yrkesmänniskor i välfärden, och från akademiker som forskar inom detta område.

Box innehållande tre skrifter av Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola: ”Kommentarer till Hegels Andens fenomenologi” (2024); ”Kommentar till Heideggers Vara och tid” (2023) och ”Reduktion och reflektion: En inledning till Husserls fenomenologi” (2020). Genom publiceringen av ”Andens fenomenologi” (1807) satte Hegel begreppet fenomenologi i centrum för sin filosofi om den mänskliga andens erfarenhet och bildning genom historien. Hundra år senare lanserade Edmund Husserl med sina ”Logiska undersökningar” ett program för en ny vetenskaplig filosofi, för vilken han också valde termen fenomenologi. Husserl sammanfattade senare sitt program i en serie föreläsningar i Paris, under titeln ”Cartesianska meditationer”. Samtidigt utvecklades hans metod i existentialontologisk och hermeneutisk riktning av Heidegger i ”Vara och tid” (1927). Genom Heidegger slås en brygga mellan Hegel och Husserl, vilket gör det möjligt att belysa dem från en gemensam utgångspunkt, som en reflexiv historiskt grundad filosofi om den mänskliga erfarenheten, från det affektiva till det logiska, från det vardagliga till det vetenskapliga. I tre separata volymer presenteras här dessa olika varianter av fenomenologisk filosofi, i form av tre kommentarer i nära dialog med de centrala grundtexterna. Sammantaget erbjuder de en unik ingång till hela det fenomenologiska synsättet, som också argumenterar för dess fortsatta relevans idag.

Både nationellt och internationellt ser vi en accelererande utveckling av användandet av okonventionella och ickelinjära tillvägagångssätt hos såväl kriminella nätverk som terrorister och statsaktörer. Exempel på detta syns i hur innovativ teknik såsom krypterade nätverk, drönare, AI och 3D-teknologi, samt biologiska, kemiska och nukleära vapen används. Ur denna utveckling vävs nya arenor, nya fronter och nya vetenskapliga applikationer, vilka skapar kombinatoriska explosioner som ställer både nya och höga krav eftersom de skapar tidigare otänkbara möjligheter. Den här texten undersöker hur polisens yttersta resurs på ett systematiskt sätt tar sig an denna oförutsägbara framtid, i ett försök att konstruera ett system i konstant förändring för att hantera problem i hastig förändring. Med hjälp av en reflekterande metod knyts teori ihop med praktik för att ringa in vad ett ickelinjärt problem är och vilka strategier som lämpar sig bäst för denna utmanande domän gällande taktik, metodik, systemdesign, språk, utbildning och utvärdering. Ludvig Björklund är före detta officer och arbetar som systemdesigner och huvudinstruktör i taktik och närkamp på en svensk polisiär insatsstyrka. Han är doktorand vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola, och forskar om Counter Terror Intervention Units (CTIU) och liknande enheters praktiska kunskap att handla i ickelinjära domäner, mot okonventionella motståndare.

I yrken där möten med människor står i centrum behöver de inblandade alltid i någon mån träda fram för varandra. För att klienten, brukaren, medborgaren, besökaren, patienten eller eleven ska få rätt stöd, hjälp, behandling eller utbildning räcker det inte att förstå denna endast som ett exemplar av en kategori. För att besluta sig för vad som är rätt att göra behöver man i någon mån förstå vem man har framför sig och i vilken situation denna befinner sig. Här räcker sällan dokumentation i form av journalanteckningar eller betyg. Det som krävs är ett (eller flera) möte(n) med individen där hen får möjlighet att träda fram. Men som levande varelse öppnar vi oss sällan för vem som helst. För att berätta, visa eller ta reda på vem man är och vad man behöver hjälp och stöd med behöver man någon att träda fram för, någon som man känner bryr sig och som man har förtroende för. Således måste även yrkesmänniskan i någon mån träda fram som yrkesperson. Denna antologi tematiserar, exemplifierar och teoretiserar sådana framträdelser i ett flertal mellanmänskliga yrken, hos sjuksköterskan, läkaren, läraren, bibliotekarien, psykologen och samtalsledaren.

Går det att vara sexuellt aktiv på äldreboendet? Hur kan man öka sexlusten när man blir äldre? Hur påverkar kroppens hormoner sexualiteten när man åldras? Vad är äldres sexuella rättigheter? Vad kan bidra till förbättrad sexuell hälsa hos äldre hbtq-personer? Och kan man ha sex med en slak penis?   Denna antologi synliggör och ökar kunskapen om äldres sexualitet. Sexuell hälsa är en grundläggande del av hälsan och välbefinnandet under hela livet men många som arbetar med äldre saknar kunskap om äldres sexualitet. Boken är ett samarbete mellan forskare och erfarna sexualupplysare där läsaren får ta del av både forskning och kliniska erfarenheter från området.  Antologin utgår från normkritiska perspektiv och synliggör den mångfald som finns av både äldre personer och av sexualiteter. Den har en positiv och bekräftande syn på sexualitet samtidigt som den också behandlar problem och utmaningar som kan uppstå. Boken riktar sig till alla som arbetar med äldre och kan användas inom utbildningar i hälso- och sjukvård, omsorg och socialt arbete. Den ger både kunskap och konkreta verktyg för att kunna främja äldres sexualitet. Boken innehåller även kunskap och råd riktade till äldre själva.  Bokens redaktörer är forskaren Linn Sandberg, docent i genusvetenskap och verksam vid Södertörns högskola, och Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och legitimerad hälso- och sjukvårdskurator. Sandberg har under många år forskat om äldres sexualitet och Larsdotter har lång erfarenhet av att föreläsa och utbilda kring området.

Ungefär hälften av Polens judar fördrevs under perioden 1967–1972 i en omfattande antisemitisk kampanj. Detta skedde bara drygt två decennier efter att nittio procent av landets judar mördats under Förintelsen. Efter kriget lämnade en majoritet av de överlevande judarna Polen. De som fördrevs i anslutning till den antisemitiska kampanjen var alltså en spillra, av en spillra, av en spillra av den tidigare så omfattande polskjudiska kulturen. Av dessa fördrivna kom en betydande del till Sverige och skapade sig nya liv. ”Vi, de fördrivna” är en studie av deras historiska erfarenheter. Denna grupp polska judar i Sverige bär på historiska erfarenheter av Förintelsen, Sovjetunionen under Stalin, kalla kriget och att komma till Sverige under välfärdsstatens glansperiod. Utifrån biografier, levnadsberättelser och intervjuer presenteras en erfarenhetskronologi som delas av två brytpunkter. Den första och mest betydelsefulla är Förintelsen. Den andra utgörs av den antisemitiska kampanjen vars följd blev flykten till Sverige. De två brytpunkterna avgränsar en tid före, en tid emellan och en tid efter i deras erfarenhetskronologi. På flera olika sätt utmanar deras erfarenheter historiekulturens tongivande narrativ. Genom att synliggöra denna grupps förhållningssätt till det förflutna bidrar studien med ett svenskpolskjudiskt perspektiv på några av den europeiska modernitetens mest centrala historiska erfarenheter.

”En smal korridor låg framför mig. Lysrören i taket kastade sitt ljus över gula väggar med klädkrokar på båda sidorna. Höga smällar hördes från en dörröppning till höger lite längre fram i korridoren. Pågående dödligt våld. Ett par snabba steg senare stod jag vid dörröppningen, men väl där gick hjärnan snart på högvarv för att hitta fotfästet i en situation jag inte visste fanns.” En polis behöver kunna fatta beslut i kritiska situationer där taktik, juridik, etik och andra faktorer alla spelar in. Det är komplexa beslut, men de behöver inte upplevas som svåra om man är rätt förberedd. I den här essän analyserar polisinspektör Adrian Wigsten två fall av beslutsfattande där förutsättningarna visade sig vara helt olika.

Det är 1984 och kaos i butikerna, alla barn väntar ivrigt på att få plocka deras egna godis. Alla springer runt och skriker och nu ska ni ut som godis giriga barn för att samla era påsar fulla innan era motståndare hinner före. Ställ er redo att utforska de välfyllda godishyllorna och kämpa för att få tag på de mest eftertraktade godisarna. Kom ihåg att strategi är nyckeln till seger – välj noggrant vilka godisar du ska satsa på för att maximera dina poäng! Åldergräns: 3–99 Spelare: 1–4 Speltid: 20–90 min.

Skolinspektion förväntas enligt offentliga policydokument leda till en rad positiva effekter för både skolor och elever. Men om man skrapar på ytan – vilka är de bakomliggande idéerna, hur ser strukturerna ut och vad leder egentligen skolinspektion till? I denna rapport presenteras en studie av skolinspektion där företrädare för både Skolinspektionen, skolhuvudmän och skolor intervjuats. Studien visar bland annat att • den vetenskapliga grund skolinspektion vilar på är i flera led tolkningar och sammanfattningar av delvis helt motstridiga forskningsresultat, • skolinspektion tar tid, kraft och resurser från den löpande skolverksamheten, • för att bli granskningsbar reduceras skolans komplexa verklighet till kortfattade presentationer och måldokument. Och inget av detta ger mätbara positiva effekter på verksamheten i klassrummet. Som möjlig väg framåt föreslås att skolinspektionens verksamhet vrids mer mot skolutveckling och främjande granskning. Anders Ivarsson Westerberg är docent i företagsekonomi och verksam vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Den här boken handlar om nybörjarpolisens första trevande steg ut i yrkeslivet, nämligen tjänstgöringen som polisaspirant. Genom elva aspiranters egna berättelser om och reflektioner över händelser ur aspiranttjänstgöringen framträder en rik bild av polisyrkets olika sidor: utsattheten, otillräckligheten, våldet och den kollegiala sammanhållningen. Boken innehåller även fyra texter av forskare som undersöker frågor som gråzonsproblematik, polishumor, kåranda och polisutbildningens utmaningar.

Vad är en estetisk erfarenhet? Och hur kan Immanuel Kants begrepp om sinnlighet hjälpa oss att besvara den frågan? Sedan länge har redogörelsen för det estetiska omdömets formella struktur i ”Kritik av omdömeskraften” (1790) kommit att manifestera sinnlighetens eliminering från hans estetik. Under de senaste decennierna har Kant även kritiserats för att bortse från den estetiska erfarenhetens kroppslighet, varmed hans teorier kommit att framstå som obsoleta i förhållande till aktuella teman och centrala motiv inom samtida konst. Genom en samläsning med Kants antropologiska skrifter erbjuder denna studie ett perspektiv på tredje Kritiken som skiljer sig från den ensidiga emfas på förstånd och förnuft som historiskt har dominerat receptionen. Sinnlighetens centrala funktion i Kants estetik betonas genom analyser av de filosofiska nyckeltermerna sinne och stämning samt de specifika sinnesstämningarna skratt och hypokondri. I dialog med Max Neuhaus offentliga ljudverk ”Times Square” (1977), Sarah Lucas installation ”Au Naturel” (1994), och Nazlı Dinçels filmverk ”Leafless” (2011) syftar studien till att visa att vi alltjämt behöver Kant för att nå en fördjupad förståelse av estetisk erfarenhet. Anna Enström är forskare i estetik vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola. Det här är hennes avhandling.

Margareta bor på demensboende och beskriver sig som en ”stolt lesbian”. Ändå är det oklart om personalen känner till hennes lesbiska liv. Gustav och Märta är vana att stå upp för sina hbtq-rättigheter, men hur kommer deras demenssjukdomar att påverka möjligheterna att tala för sig själva i framtiden? Agneta, vars fru har vaskulär demens, känner ständig stress över att behöva avgöra om hon ska komma ut för hemtjänsten – eller låta bli. Vad händer med identiteter och relationer för hbtq-personer som lever med eller nära demenssjukdom? Hur upplevs demensomsorgen? Hur kan medarbetare möta hbtq-personers behov och erfarenheter på ett tryggt och inkluderande sätt? Denna bok bygger på forskningsstudien HBTQ och demens i policy och praktik i svensk demensomsorg. Här återges röster från hbtq-personer med demenssjukdomar, anhöriga och medarbetare i omsorgen tillsammans med en analys av nationella och lokala riktlinjer för demensomsorg. Boken ger också konkreta förslag och rekommendationer för en mer queer och inkluderande demensomsorg. Anna Siverskog och Linn Sandberg är forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola och har lång erfarenhet av forskning om kön, sexualitet, åldrande, demenssjukdom och äldre hbtq-personers livsvillkor.

Klassiska texter om praktisk kunskap är det allra första försöket att i bokform sammanställa texter som är centrala för den praktiska kunskapens teoribildning. Antologin består av 13 översättningar av olika tänkare från främst filosofi och vetenskapsteori, som undersöker den praktiska kunskapen i förhållande till språk, tänkande och känslor. Frågeställningarna rör teman som expertis, skicklighet, synen på arbete, språklöshet och etik. Genom att på detta sätt sammanställa dessa texter inom en mycket ung forskningsdisciplin väcker antologin, med ny skärpa, frågor om hur praktisk kunskap ska förstås och formuleras inte bara i sin praktik utan också i sin teori. Det framgår att fältet redan rymmer intressanta motsättningar och gemensamma frågeställningar, till exempel om hur expertis ska värderas, om hur olika former av praktisk kunskap värderas på olika sätt och om vad det egentligen innebär att förstå arbete som självförverkligande.

I antologin Förskolan i fokus medverkar forskare, lärare och före detta studenter med anknytning till Södertörns högskola. Alla kapitel har fokus på förskolan men från en rad olika perspektiv. De behandlar till exempel, lek, filosoferande, samspel mellan barn och vuxen, betydelsen av digitala plattformar, utvecklingsarbete, arbete enligt diskrimineringslagen och olika aspekter av rasism i förskolan. De ingående kapitlen speglar den forskning som pågår på Södertörns högskola men tar även avstamp i tidigare studentarbeten. Gemensamt är en utgångspunkt i interkulturalitet och bildning som utgör profilområden på Södertörns högskolas lärarutbildning.

Den här rapporten handlar om Regeringskansliet och dess förmåga att hantera de krav på långsiktigt, samordnat handlande som aktualiseras av den FN-policy som går under namnet Agenda 2030. Intresset riktas mot Regeringskansliet och dess förutsättningar att bli organiserat på ett sätt som gör att den samlade expertis som finns i staten kan komma till nytta. Ambitionerna med Agenda 2030 är högt ställda, och implementeringen innebär onekligen utmaningar för den svenska staten. Genomförandet tycks förutsätta en betydande kapacitet för styrning och samordning. Finns det några särskilda egenskaper hos det svenska Regeringskansliet som är viktiga att ha i åtanke när man diskuterar förverkligandet av Agenda 2030? Eftersträvas det en kapacitet som förmår att initiera förändring, eller en som förmår att visa att förändring redan är på gång?

Praktisk kunskap är en oundgänglig, men ganska svårfångad, form av kunskap. För en forskare som vill utforska sin egen eller någon annans praktiska kunskap kan den upplevas SOM undflyende och svårartikulerad. Traditionella vetenskapliga metoder, skapade för att vara objektiva och repeterbara, faller ofta till föga. Så hur ska man göra? Hur kan praktisk kunskap utforskas vetenskapligt? Medverkande är forskare med anknytning till Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Utgångspunkten för texterna är en förståelse av metod som något som varken går att separera från forskningens sammanhang eller dess frågor och teorier. Detta innebär att forskaren ständigt måste ha ett aktivt och öppet förhållningssätt till den. Ambitionen med boken är att erbjuda en fördjupad reflektion kring ett antal såväl befintliga som möjliga metodologiska tillvägagångssätt för utforskandet av praktisk kunskap. Några av de tillvägagångssätt som diskuteras är intervjuer, deltagande observation, reflektion och gestaltade berättelser.

"Andens fenomenologi" av Georg Wilhelm Friedrich Hegel från 1807 är en milstolpe i det filosofiska tänkandets historia. Dess skildring av det mänskliga medvetandets dialektiska utveckling, genom vetenskap, politik och religion, etablerar en ny form av historiskt grundad kulturanalys med systematiska mål. Dess inflytande på efterföljande filosofiskt, antropologiskt och sociologiskt tänkande går inte att överskatta. Boken inleds med en översiktlig inledning till Hegels liv och tänkande. Framför allt är den dock en kommentar till huvudverket, som nära följer dess argument och som hjälper läsaren att själv navigera genom den bitvis svårlästa texten. Den lyfter fram Hegel som modernitetens filosofiska vittne, som sammanfattar människans utveckling och position i ljuset av upplysningen, den franska revolutionen, vetenskapernas och religionskritikens genombrott. Den tecknar på så vis ett porträtt av hans projekt som visar upp dess betydelse och relevans för en filosofisk situation i vilken vi fortfarande befinner oss idag. Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola, och har även bland annat publicerat Frihet, ändlighet, historicitet: Essäer om Heideggers filosofi (2013).

Studiens syfte är att ur gymnasieelevers perspektiv och på fenomenologisk grund beskriva, analysera och bidra med förståelse för inkluderande undervisning och hur den didaktiskt kan förstås och möjliggöras. Studien har vägletts av tre frågor: (1) Hur konstitueras inkluderande undervisning utifrån elevers perspektiv? (2) Hur visar sig inkluderande undervisning i lärares arbete, enligt elever? (3) Vad bidrar inkluderande undervisning till, ur elevernas synvinkel? Elevernas perspektiv betraktas både som en del av studiens inkluderande strävan och som kritiska röster med potential att utmana etablerade förståelser och praktiker. Studien utgår från en bred förståelse av inkludering, oberoende av exkluderingsorsak, och vilar på en fenomenologisk grundsyn där världen är levd och tar form i och genom människans upplevelser och handlingar. Detta innebär epistemologiskt att kunskap om världen endast kan nås genom den mänskliga erfarenheten. I linje med en kontinental bildningstradition uppfattas inkludering i studien som en i grunden didaktisk strävan, som förverkligas i vad som här benämns som bred undervisning. Det empiriska materialet har producerats i sex svenska gymnasieskolor och utgörs av elevernas reflektioner kring aktuella och tidigare skolerfarenheter. Materialet består av digitala fritextenkäter(cirka 600 elever), intervjuer (individuella och i grupp, 21 elever) samt kreativa workshops (t.ex. tecknande, collage, rollspel) i två klasser. Analysen hargenomförts genom sju fenomenologiska steg i syfte att upprätthålla en öppen, fenomenologisk attityd. Resultaten visar att elevernas erfarenheter av inkluderandeundervisning utgör en process sammanvävd av tre aspekter: en subjektiv upplevelse av trygghet och bekvämlighet, en intersubjektiv gemenskap präglad av rättvisa och tillåtande atmosfär, samt en lärandeprocess som väcker motivation, nyfikenhet och vilja till utveckling. Dessa erfarenheter möjliggörs genom tre didaktiska dimensioner: didaktisk persona (lärarens autenticitet och förhållningssätt), didaktisk allians (undervisningsrelationen mellan lärare och elever) samt didaktisk aktion (konkreta undervisningshandlingar). Tillsammansbildar dessa vad som benämns Sammanvävd inkluderande undervisning (SIU). Studiens resultat visar att inkluderande undervisning kan förstås som en riktad men öppen bildningsprocess. Denna möjliggör ett kontinuerligt didaktisktrummande, kännetecknat av en återhållsam undervisning som ger alla eleverna möjlighet att lära och utvecklas. Resultaten bidrar med teoretiska begrepp och praktiska modeller som kan bidra till en förståelse för och en utveckling av inkluderande undervisning i forskning, lärarutbildning och undervisningspraktik.

Semi-secular individuals, those who are neither religious nor unreligious, seldom get the attention of scholars of religion. Here, however, they stand at the center. Th e interviewees live in the same Stockholm neighborhood and it is their ways of talking about and relating to religion that is analyzed and described. Simultaneity is one particular feature in the material. This concept emphazises a ‘both and’ approach in: the way the respondents ascribe meaning to the term religion; how they talk about themselves in relation to diff erent religious designations and how they interpret experiences that they single out as ‘out-of-theordinary’. These simultaneities are explained and theorized through analyses focusing on intersubjective and discursive processes. This work adds to a critical discussion on the supposedly far-reaching secularity in Sweden on the one hand and on the incongruence and inconsistency of lived religion on the other. In relation to theorizing on religion and religious people, this study off ers empirical material that nuance a dichotomous understanding of ‘the religious’ and ‘the secular’. In relation to methodology it is argued that the salience of simultaneity in the material shows that when patterns of religiosity among semisecular Swedes are studied there is a need to be attentive to expressions of complexity, contradiction and incongruity.

”Det kan väl inte vara så svårt att hålla förhör, jag kan ju snacka med folk”, tänkte Gunilla Blomberg i början av sin poliskarriär. Men erfarenheten lärde henne snart att det är en komplex utmaning. Utöver kännedom om relevanta lagar kräver det bland annat psykologisk kunskap, kommunikativa strategier, tolkningsförmåga, förtrogenhet med rättssystemet och praktisk klokhet. I den här essän analyserar Gunilla Blomberg, tillsammans med Maria Wolrath Söderberg, ett fall som ruskade om henne och som gjorde att hon kom att se på förhörsledarrollen på ett nytt sätt.

Gotska Sandön ligger ensligt mitt ute i Östersjön och framställs ofta som en avlägsen och orörd plats. Dess äldre historia har antagits handla om fiske och säsongsjakt på säl. Men de nya arkeologiska undersökningar som redovisas i denna rapport visar på en betydligt mer komplex historia. Ön har under flera årtusenden genom sitt strategiska läge varit en korsväg mellan olika kulturområden i hela Östersjöområdet. De fynd av keramik, mynt och vapen som hittats längs öns sandiga stränder utgör spår av dessa såväl fredliga som krigiska maritima möten.

The idea of the Viking is a figure with wide appeal and a large presence in popular culture. The Viking motif also has long-standing associations with normative masculinity, reactionary values, and even white supremacy. This study examines a common but understudied arena of the popular Viking: popular fantasy literature. More specifically, it looks at a recent subgenre called gritty fantasy. First developed in the 2000s, gritty fantasy is deeply invested in and revolves around contemporary concerns regarding masculinity, masculine failure, and narratives of masculinity in crisis. The study emerges from queer engagements with masculinity and the method of queer reading, asking how to understand the seemingly ubiquitous masculinity of the Viking and its popularity beyond an assumed direct relation to men or men’s concerns, and how this relates to ideas about the Nordics and the North. With readings of Joe Abercrombie’s The First Law (2006–2012) and The Shattered Sea (2014–2015), Richard K. Morgan’s A Land Fit for Heroes (2008–2016), Mark Lawrence’s The Red Queen’s War (2014–2016), and Elizabeth Bear and Sarah Monette’s The Iskryne Saga (2007–2015), the study examines the Viking in relation to masculinity, power, sexuality, embodiment, spatiality, and temporality. Anna Bark Persson is a scholar in gender studies at Södertörn University, Stockholm. Her research interests include popular literature, speculative fiction, masculinity, and queer theory. The study was part of the Reimagining Norden in an Evolving World (ReNEW) excellence research hub, funded by Nordforsk.

Under 2016 har regeringen lanserat en tillitsreform och i denna rapport diskuteras ett empiriskt exempel på tillitsbaserad styrning i statsförvaltningen – rollerna i relationen mellan politiker och tjänstemän i Regeringskansliet. Denna relation har i en omfattande empirisk studie visat sig bygga på ett förtroende som byggs upp i interaktionen mellan politiker och tjänstemän. Förtroendet baseras på att de agerar i enlighet med de förväntningar de har på varandra. Rapporten är således ett bidrag till diskussionen om vad en tillitsbaserad styrning kan sägas innebära. Men den är även ett bidrag till diskussionen om styrningen och organiseringen av statsförvaltningen i mer generell bemärkelse. Cajsa Niemann är fil. dr i statsvetenskap och verksam vid Förvaltningsakademin på Södertörns högskola.

Att skärpa den pedagogiska blicken tar sin utgångspunkt i en central fråga i dagens förskola: hur kan kvalitet förstås, bedömas och utvecklas i en verksamhet där uppdraget är komplext och ofta motsägelsefullt? Rapporten bygger på en kartläggning i Stockholms stad och analyserar hur skolchefer, strateger, rektorer och förskollärare beskriver arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och följa barns förändrade kunnande. Särskild uppmärksamhet riktas mot verktyg och arbetssätt som används – och spänningar som uppstår mellan styrning, dokumentation och professionellt omdöme. Analysen visar att kvalitet i förskolan inte kan reduceras till enskilda indikatorer eller standardiserade modeller, utan formas i samspelet mellan strukturella förutsättningar, organisatoriska villkor och pedagogisk praktik. I detta sammanhang framträder professionellt omdöme, kollegial reflektion och relationella processer som avgörande. Rapporten bidrar med fördjupad kunskap om hur kvalitet görs i praktiken och pekar på behovet av styrformer och verktyg som i högre grad stödjer det pedagogiska kärnuppdraget. Den riktar sig till beslutsfattare, skolledare och verksamma i förskolan som vill utveckla ett hållbart kvalitetsarbete.

From texts first published in 1972 up to her most recent work, this volume consists of seven articles that discuss Martha Nussbaum’s work focusing on her treatments of ancient philosophy, civic education and liberal humanism. The volume provides a general overview of these three aspects of Nussbaum’s philosophy and raises some concerns and critical questions about specific parts of her work. In addition, the volume is thematically organized; some articles deal with Nussbaum’s readings and uses of ancient philosophers—specifically, Heraclitus, Plato and Aristotle, respectively—while the others examine her views on liberal education, cosmopolitanism, human rights and aging. As one of our time’s most influential philosophers, Martha Nussbaum displays the relevance of philosophy for contemporary political and ethical concerns. Engaging with her philosophical work brings to light some of the most pressing questions of our time.

I detta arbete diskuteras hur begreppet "fenomen” behandlats och utvecklats inom den fenomenologiska filosofin hos Martin Heidegger, Jan Patočka och Eugen Fink. Tonvikten ligger på hur fenomenet enligt dem inte bara är framträdande utan också undandragande. Denna negativitet hos fenomenet självt öppnar för en undersökning av framträdandet som en sublim tilldragelse som driver existensen utöver och bortom sig själv. Krystof Kasprzak är filosof och arbetar på Institutionen för kultur och lärande och Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola. Det här är hans doktorsavhandling.

In this reading a notion of the human is developed through an engagement with the work of French philosopher Emanuel Levinas. The argument is that, with the help of Levinas, it is possible for the idea of the human to be understood anew, for the notion to be ‘resaid’. This resaying of the human is performed in a critical appropriation of the philosophical tradition: Levinas’s work is shown not to be a new variation of the complacent ideology of humanism; the idea of the human is instead interpreted to be the bearer of the very movement of critique. This movement is articulated in terms of a transcendence of a discursive ‘economy of violence’. Critique does not establish a permanent position outside of violence, but is a movement that must constantly be renewed. Here Levinas is offered as a modern thinker of particular relevance for contemporary discussions surrounding the nature both of the political and of Human Rights. In addition one finds a systematic analysis of the major works of Levinas, unraveling how a notion of the human develops from within his philosophy. Levinas’s thought is placed alongside philosophical figures of his time, such as Heidegger, Sartre, Bataille, Lévi-Strauss, Althusser, Foucault and Derrida, as well as more recent political thinkers, for example, Alain Badiou, Giorgio Agamben and Jacques Rancière.

Edmund Husserl (1859–1938) är grundaren av fenomenologin, en filosofisk metod och tankeriktning som haft ett genomgripande inflytande på den fortsatta filosofiska utvecklingen. Genom efterföljare som Martin Heidegger, Emanuel Levinas och Jacques Derrida har Husserl säkrat sin plats bland de mest betydande moderna filosoferna. Hans skrifter är dock krävande att läsa på egen hand på grund av både sin stil och sin säregna begreppsvärld. Föreliggande inledning ger en översiktlig bakgrund till hans liv och verk. Den är därefter utformad som en analys av tre centrala texter, hans två mest kända kulturfilosofiska uppsatser ”Filosofi som sträng vetenskap” (1911) och ”Den europeiska mänsklighetens kris och filosofin” (1935), samt hans Cartesianska meditationer, som först framfördes som föreläsningar i Paris 1929. Genom resonerande närläsningar, i första hand tänkta som komplement till självstudier, ger den en ingång till fenomenologins centrala teman, som intentionalitet, reduktion, väsensskådande, konstitution, subjektivitet och intersubjektivitet.

I denna festskrift till Fredrik Svenaeus diskuterar filosofer, forskare och författare glädje, en känsla som ofta framstår som självklar – men som också kan vara lika svårgripbar och gåtfull som ångest, sjukdom och sorg. Med utgångspunkt i Svenaeus tänkande ger bokens texter, som spänner från essäer och skönlitterära skildringar till akademiska djupdykningar, en mångfacetterad och komplex bild av glädje.