Ola Sigurdson – författare

En lovsång till samtalet. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009. Mänskliga möten, dialoger och god samtalskonst är temat för Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009, som har titeln Samtal i rörelse (red. Marie Cronqvist). Författarna behandlar kulturell och språklig kontakt över tid och rum -- från översättarens brottning med humor i den antika grekiskan till invandrarens möte med ett andra språk, från 1700-talets kulturmöten i den norrländska lappmarken till vår tids fredssträvanden i Darfurprovinsen, och från kristendomens mångfaldiga kroppsuppfattningar till totalitarismens beväpnade fredsbegrepp. Boken är tänkvärt och egensinnigt illustrerad av konstnären Emelie Östergren.

Sociology is a constantly changing scientific endeavour, adventure and practice that was born with the advent of modernity. One of the main reasons for the rise of sociology was modern society’s wish to understand itself. In this introduction to sociology, the authors emphasize the importance and centrality of the idea of the sociological imagination, as it was conceived by sociologist C. Wright Mills.

 

This book will enhance and further develop your sociological imagination with a ‘sensibility’ that has its breeding ground in the Scandinavian countries; this is the first comprehensive attempt to write an international/Nordic text book and introductory text to sociology.

 

This book is aimed primarily at first year students in sociology but will be of interest to anyone who is looking for a comprehensive guide to the exciting field of sociology.

This collection offers the first book-length engagement with Werner G. Jeanrond’s theological thinking, spanning from hermeneutics through systematic theology to politics. More than twenty renowned scholars with a global reach offer interpretations, interventions, and inspirations sparked by Jeanrond’s theology. Together, they take Jeanrond’s lecture on “The Problem of the Theological Starting Point” as a starting point to tackle one of Jeanrond’s key questions: ‘How can theological thought begin today, in the midst of a confusing plurality of methods?’ The wager of this collection is that this question can only be asked and answered in a dialogue that engages scholars critically and self-critically with each other. Tackling the problem of the starting point, then, implies a vision for the vocation of theology that cannot hide behind clear-cut answers. In Jeanrond’s words: ‘Because God has begun a relationship with this world, theology must do the same without fear of compromising itself in this process’.The ebook editions of this book are available open access under a CC BY-NC-ND 4.0 licence on bloomsburycollections.com. Open access was funded by Lund University.

Vad är teologi? Ett akademiskt ämne, den kristna kyrkans självreflektion eller en kristisk instans för religionens roll i samhället? Även i ett mångreligiöst land som Sverige har den akademiska teologin flera funktioner. Men i vår tid verkar både kyrka och samhälle tro att det går att klara sig utan teologi och teologisk bildning. I detta föredrag som hölls 4 september 2022 i Katedralakademin, diskuteras den teologiska bildningens roll i historia och i samtid och vad dess uppgift kan vara inför framtiden. Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Medicin är egentligen den mest humanistiska av vetenskaper. All medicinsk praktik börjar och slutar i ett möte mellan människor. I denna tvärvetenskapliga antologi förs ett livligt samtal om medicin som humaniora av forskare från båda sidor. Rikt illustrerad. Nr 9 i serien Symposier på Krapperups borg.

Begreppen "kultur" och "hälsa" är mångtydiga och vaga och därför undflyende. Det tycks de nio essäförfattarna vara ense om i denna bok. Författarna är personer som i sin vetenskapliga, konstnärliga eller i övrigt professionella verksamhet på ett mycket påtagligt sätt kommit att arbeta med begreppen kultur och hälsa i olika avseenden och sammanhang. Deras utgångspunkter är olika och deras perspektiv skiftar, men därigenom bidrar de med bred fördjupning och precisering av samspelet mellan kultur och hälsa på ett mycket spännande sätt. Boken är ett försök att respektfullt närma de två sedan länge separerade kulturerna till varandra. Den utgör en förhoppning att detta närmande kan vara en av nycklarna till att skapa nya förutsättningar för ökad mänsklig hälsa och ökat välbefinnande.Med inledning av före detta kulturminister Bengt Göransson

Kyrkans uppgift har stått i centrum för vart och ett av de nummer som tidskriften Evangelium publicerat under sitt första år. I den här boken finns ett urval av de bästa texterna, från essäer och recensioner till intervjuer och reportage, men också ny lyrik och prosa. Här upptäcker KG Hammar grundläggande likheter mellan väckelsepredikanten Emil Gustafsson och ärkebiskopen Nathan Söderblom, och Sofia Sjö ger en ingång till prästporträtt i nordisk film. Svenska kyrkans syn på barn och unga reflekteras i Anna Menzies rapport från ett stort evenemang i Uppsala, Miriam Wredén Klefbeck undersöker hur Svenska kyrkan jobbar på Almedalsveckan, och Mattias Lundberg analyserar musiken i förslaget till ny gudstjänsthandbok. I 32 artiklar ur fyra temanummer möter vi kyrkan genom kunniga och skarpa skribenter som den framstår idag. ”Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning” (varje nummers tema) är omistlig läsning för alla som är intresserade av svenskkyrklig tradition i vår tid. Tidskriften Evangelium är en nättidskrift med fokus på svenskkyrklig kultur, kritik och idé. Den ges ut av en ideell förening. Författare Göran Greider, född 1959, är poet och journalist. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar, essäer och debattböcker. Bland hans verk märks Jakobsbrevet (2004) och texter till Lukaspassionen av tonsättaren Rolf Martinsson som uruppfördes 2012. Marta Axner, född 1977, är präst i Svenska kyrkan och disputerade 2013 i religionssociologi vid Uppsala universitet på en avhandling om religiösa aktörer i svensk mediadebatt. Marta sitter i kyrkomötet för Socialdemokraterna och i styrelsen för Evangelium. Judith Fagrell, född 1978, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Ardala församling, Skara stift. Judith är ordförande för tidskriften Evangelium och tidskriftens litteraturredaktör. Emil Jörgensen, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med ett förflutet i Svenska kyrkans unga. Efter en tidigare tjänst i ett stort pastorat är Emil numera kyrkoherde i enförsamlingspastoratet Ålems församling. Carolina Johansson, född 1963, är översättare, journalist och författare. Hon har bl a skrivit Bråkdelen av en sekund (2010) och Att leva helhjärtat (tillsammans med prästen Ted Harris, 2013). Björn Vikström, född 1963, är biskop i Borgå stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Han disputerade vid Åbo Akademi år 2000 på en avhandling om bibeltolkning och har också skrivit bl a Den skapande läsaren – en studie i hermeneutik och tolkningskompetens (2005) och Folkkyrka i en postmodern tid (2008). Ola Sigurdson, född 1966, är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är tvärvetenskapliga och rör gärna samband mellan politik och teologi, kroppen och det andliga, och teologisk reflektion över film, litteratur och musik. Pär Parbring, född 1981, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Skellefteå S:t Olovs församling, Luleå stift. Han är uppvuxen i Katolska kyrkan men konverterade till Svenska kyrkan i samband med präststudierna. Pär var tidigare styrelseledamot i Evangelium. Miriam Wredén Klefbeck, född 1979, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Södertälje församling, Strängnäs stift. Miriam är vice ordförande för tidskriften Evangelium. Hon medverkade i boken I rörelse (2013) med en artikel om kyrkans barntimmar sedda ur ett missionsperspektiv. Helena Wangefelt Ström, född 1968, är doktorand i museologi vid Umeå universitet. Hon har tidigare varit verksam inom Region Gotland som chef för kulturavdelningen och regional kulturstrateg, och har även arbetat på Sveriges Kristna Råd. Mikael Löwegren, född 1970, är präst i Svenska kyrkan, retreatledare och skribent. Han var redaktör för boken Till syndernas förlåtelse (2011) och har även varit med och tagit fram Artos Missale (2008) med böner och texter för firandet av högmässa och andra gudstjänster. Jan Eckerdal, född 1976, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Nyköpings församling. Jan disputerade 2012 vid Uppsala universitet med avhandlingen Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Jonas Lundblad, född 1982, är organist och doktorand i systematisk teologi vid Lunds universitet. Både som forskare och musiker söker han utforska gränslanden mellan kultur, konstnärskap och teologi. Sofia Lilly Jönsson, född 1976, är grundare, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Evangelium. Hon är också verksam som musikkritiker i Svenska Dagbladet. Anna Menzies, född 1973, arbetar som kommunikatör i Svenska kyrkan i Nyköping. Hon har studerat litteraturvetenskap, religionsvetenskap och journalistik och är utbildad illustratör vid Edinburgh College of Art. Mattias Lundberg, född 1976, är docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet och specialiserad på musikteori och liturgisk musik. Mattias har tidigare varit verksam som raritetsarkivare på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och har en kantorsexamen. Josefin Holmström, född 1986, är författare, litteraturkritiker i Svenska Dagbladet och doktorand i litteraturvetenskap vid University of Cambridge. Josefin var tidigare Evangeliums litteraturredaktör. Hennes debutroman Antarktis kom ut 2013. Niklas Hellgren, född 1954, är genusvetare, dramatiker och översättare. 2006 var hans pjäs USK och BÖL en av vinnarna i ”Puls på Sverige” som anordnades av Sveriges Television och Dramaten. Sofia Sjö, född 1977, är lärare och forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, där hon disputerade år 2007 på avhandlingen Spelar kön någon roll när man räddar världen? Kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film. Hennes nuvarande forskningsprojekt rör religion i modern nordisk film. Eva Fjellander, född 1959, är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap. Eva är också doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo akademi och lägger inom kort fram avhandlingen Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku? En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Gunvor Vennberg, född 1979, är teolog och småbrukare. Gunvor har ett förflutet som kommunpolitiker och är förtroendevald för Frimodig Kyrka. Tillsammans med sin make driver hon Brattfors bönhus, ett nyplanteringsprojekt inom ramen för EFS. Björn Malmehed, född 1962, är organist, utbildad i Piteå, med tjänst i Svenska kyrkan i Umeå Maria församling. Han har även studerat teologi i Uppsala och latin i Umeå. Anna Karin Hammar, född 1951, är präst i Svenska kyrkan med tjänst som stiftsadjunkt för själavård i Uppsala stift. Hon disputerade vid Uppsala Universitet år 2009 på en avhandling om dopteologi. Hon har även varit direktor vid Kyrkornas Världsråd i Genève och är initiativtagare till Teologifestivalen som anordnas i Uppsala vartannat år. KG Hammar, född 1943, är ärkebiskop emeritus och kyrkohistoriker vid Lunds universitet. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, däribland herdabreven Tecken och verklighet, Samtal om Gud, Ecce Homo (samlingsvolym 2006) och Jag har inte sanningen, jag söker den (2004). Staffan Fredén, född 1970, är journalist och webbredaktör på Dagens Industri. Han har tidigare läst teologi, och är en av flera skribenter som regelbundet skriver signerade texter för Evangeliums redaktionsblogg. Kerstin Norborg, född 1961, är journalist, poet och författare. Hennes bok Min faders hus (2001) var föremål för Evangeliums läsecirkel under våren 2013 och låg till grund för beställningen av novellen Eskimåprofet. Andreas Ottosson, född 1985, avslutar snart psykologprogrammet i Uppsala. Han har tidigare läst historia och har ett särskilt intresse för psykiatrihistoria. Han gillar att utforska gränslandet där djur, robotar och människor glider in i varandra. Josef Bengtson, född 1974, är statsvetare och doktorand i religionsvetenskap vid Syddansk Universitet i Odense. Hans avhandling har arbetstiteln Post-secular ontologies – Renegoting religion and the secular. Madeleine Dahl, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Östersunds församling. Madeleine är aktiv i den ekumeniska Korsveirörelsen och arbetar med retreater och andlig vägledning. Hon är medlem i Korsveis spridda kommunitet Väggrepp.

Vilken roll har teologin, läran eller talet om det gudomliga, i ett samhälle där allt färre bekänner sig till en tro och sekulariseringen slagit över i ett postkristet tillstånd? Vilka möjligheter för teologiskt tänkande genereras i en sådan situation? I denna bok samlas texter om teologins roll i en postkristen kontext och vi får svar på frågan om det teologiska tänkandets relevans i ett samhälle där Gud alltmer framstår som ett mysterium som fortfarande hemsöker vår värld med den gäckande frågan: finns det något mer? Teologin visar sig vara en filosofisk disciplin som med nödvändighet griper in i områden som ekonomi, politik och historia och bidrar med ”sitt perspektiv genom att delta i en bredare och gemensam tydning av samtiden.”

Hur skulle ett möte mellan den slovenske psykoanalytikern och filosofen Slavoj Žižek och den afrikanske teologen Augustinus se ut? Vad skulle dessa två nattsvarta optimister och potentiella zombietänkare kunna lära oss? Kanske skulle de utifrån det Žižek med freudiansk terminologi kallar för dödsdriften, och det Augustinus beskrev som synden, kunna hjälpa oss att förklara varför människan kastas ned i förtvivlan endast för att resa sig upp igen, denna gång beväpnad med ett hopp som i slutändan kan näras av själva fallet ned i mörkret. Kanske är det denna dialektik mellan hopp och hopplöshet som Žižek och Augustinus kan lära oss att hantera?

Ett nummer om siffror. Med texter om huruvida matematiken är en upptäckt eller en uppfinning, om likheterna mellan kvantifiering och talmystik och om skillnaderna mellan formel- och vardagsspråk. Serien av texter och bilder löper genom myrsamhällen och spiralformer och enskilda bidrag ägnas också åt de allra viktigaste talen, som till exempel 1, 2, 3, 19, 32, 755 000 … och förstås oändligheten.

Numret inleds med minnesord över den franska psykoanalytikern Chantal Talagrand Major, som avled den 27 juni i år. För första gången i svensk översättning publiceras den rysk-judiska psykoanalytikern Sabina Spielreins inflytelserika artikel »Destruktion som tillblivelsens orsak« från 1912. Per Magnus Johansson ger en introduktion till Spielreins liv och verk. Vi presenterar en översättning av Jean-Pierre Winters bok L’Avenir du père från 2019. Winter ställer sig frågan vad en far är idag och försöker formulera en aktuell psykoanalytisk synpunkt. Framställningen innehåller även en längre analys av Roberto Benignis film La vita è bella – Livet är underbart (1997). I »Drömmens estetik« undersöker Johannes Nordholm psykiatriska patienters konstnärliga verksamhet och dess betydelse för den speciella estetik som uppstod omkring sekelskiftet 1900, där en annan viktig faktor var Freuds tankar om drömmens mekanismer. Ola Sigurdson undersöker de teologiska dimensionerna i Fredrik Söderbergs konst. Petter Lindblad Ehnborg utforskar fotografiets funktion att dels fånga en undflyende verklighet, dels att påminna om tidigare generationers liv, hur också de har varit yngre och blivit äldre, för att nu inte längre finnas till. I essän »Is, öar och enslingar« tematiserar Pontus Kyander frågor om utanförskap och undergång i skärgårdsromaner skrivna av August Strindberg och Ulla-Lena Lundberg. ”Människans känsloliv är ett gränslöst tema i idéhistorien”, skriver Thomas Karlsohn i en introduktion till detta forskningsområde, som framför allt under efterkrigstiden fördjupats. Magnus Ringborg inleder ett Dylanblock med en cykeltur som Bob Dylan ska ha företagit i Dublin på James Joyces cykel. I ett transkriberat avsnitt av podden Vi snackar Dylan samtalar därefter Ringborg med Per Magnus Johansson om »Tight connection to my heart (Has anybody seen my love)« från 1985. Martin Nyströms lämnar också ett bidrag till Dylantemat.I en introduktion till en sonett av den italienska renässanspoeten Veronica Gambara (1485-1550) uppehåller sig Johan Linton vid ett antal venetianska fragment, delar av en värld där man tidigare trodde att dikten hörde hemma. Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal har översatt och introducerar fem dikter om det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 av Emily Dickinson (1830-1886).

Johannes Nordholm skriver om Berit Lindfeldts skulptur Nature Morte. Peter Handke reflekterar över den tyske målaren Anselm Kiefer. Via Handkes tankar om Paul Cézanne (1839-1906), tecknade i »Vägen till Sainte-Victoire«, finner Mikaela Blomqvist ett gemensamt drag hos Handke och Kiefer. Johan Linton gör en läsning av John Summersons »The Classical Language of Architecture« . Peter Josephson berör historielöshetens historia, i synnerhet perioden 1945-1989. Ett avsnitt med texter kretsar kring den franske psykoanalytikern Jacques Lacan. Julia Kristeva talar om förhållandet mellan kristendomen och humanismen och uppställer tio principer för en 2000-talets humanism. Friedrich Schleiermachers »Julfirandet: Ett samtal« publiceras och presenteras av Ola Sigurdsson. Numret avslutas med »Regnbågen« ur Lennart Sjögrens rika poetiska produktion, som här resenteras av Ann Lingebrandt. UKON bidrar också med två poem.