Självbiografi: författare och journalister

"Den 27 april sa Paul att han ville återvända som ett spöke.

Jag skriver spökberättelser.

Också breven han skrev är spöken."

En bok om spöken: en kärleksmemoar är Siri Hustvedts mest personliga bok – ett ömsint och gripande porträtt av de fyrtiotre år hon tillbringade tillsammans med sin man, författaren och filmskaparen Paul Auster, från deras första möte i 1980-talets New York till hans död 2024.

Det är en berättelse fylld av kärlek, sorg och minne, med invävda dagboksanteckningar från månaderna från Pauls sjukdomsbesked till hans begravning, mejl till vänner under hans behandling, små lappar han skickade under årens lopp, samt tre kärleksbrev som Siri skrev till Paul 1981, när deras förhållande befann sig i ett kritiskt skede.

I boken ingår också Paul Austers allra sista text – trettiofem sidor ur det som skulle bli en samling brev till deras nyfödda barnbarn, Miles, född den 1 januari 2024.

En bok om spöken är en djupt personlig kärleksmemoar om vad det innebär att dela ett liv, om sorgen som rubbar vår tidsuppfattning, och om de ord som vi lämnar efter oss. Siri Hustvedt visar hur dialogen mellan två människor kan fortsätta även efter döden – och hur kärleken kan fortsätta att vara närvarande när en älskad gått bort.

Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I "Fråga 7" försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits – fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman.

Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. "Fråga 7" är en oförglömlig och ojämförlig historia – om liv och öde, kolonialism och arv – från en av vår tids mest betydande internationella författare.

"Det är en fantastiskt rik skildring av enskilda liv och stor historia, med ett språk som når in i läsarsjälen tack vare Niclas Hvals perfekta översättning. Prisbelönt och hyllad i den engelskspråkiga världen – DN:s kritiker håller med: detta är årets bästa bok." DN Kultur

”'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet

"Det är otroligt starkt…" Jonas Eklöf, TV4

"…hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan

"Mitt skydd och min storm är ett fint tillskott till världslitteraturens mor och dotter-skildringar. Men framför allt en enastående skildring av alla repressiva mekanismer i Indien."Dagens Nyheter"Oförglömlig läsning"Aftonbladet"Skyddad mitt i stormen – precis så känns det att befinna sig i hennes språk. Kasta er in i det!"Expressen

Mitt skydd och min storm är Arundhati Roys memoarer – en gripande, personlig och inspirerande skildring av hur hon blev den människa och författare hon är idag. Med samma passion, politiska skärpa och djupa känslighet som i sina romaner, De små tingens gud och Den yttersta lyckans ministerium, skildrar Roy sitt liv från barndomen i Kerala till idag. 

Boken växte fram ur den ström av minnen och känslor som väcktes av hennes mor Marys bortgång 2022. Mary var en viljestark, kompromisslös och ovanlig kvinna – ensamstående mor, skolföreståndare och en avgörande kraft i Arundhatis liv. Deras relation var både komplicerad och kärleksfull, präglad av konflikter men också av en djup samhörighet. 

Roy skriver öppet om sin uppväxt och om hur hon vid arton års ålder valde att lämna sin mor – "inte för att jag inte älskade henne, utan för att kunna fortsätta älska henne" – och om hur deras relation format henne, både som kvinna och författare. 

Med ett språk lika poetiskt som osentimentalt är Mitt skydd och min storm en hyllning till friheten, en berättelse om kärlekens skarpa kanter och den vilda skönhet som ryms i livet – en memoar olik alla andra."Om det finns något negativt att säga om denna bok så är det att det helt enkelt händer för mycket"Göteborgs-Posten"En komplex och fantastisk bok"Barometern”Ömsint... full av precisa bilder och svidande emotionell intelligens.”The Washington Post

”Denna bok pulserar av medkänsla och moralisk indignation... Roy erkänner att hennes svåra mamma formade den fria, envisa och risktagande författare hon blev... Det framgår tydligt av denna självbiografi att även om Roy har förlorat sin främsta motståndare, har hon inte förlorat sin glöd.”The Wall Street Journal

”Boken har Gabriel García Márquez lyriska stil, Barbara Kingsolvers politiska bredd och David Sedaris galna familjehumor.”Financial Times

”Roys första memoar beskriver hennes väg till att bli författare, men är lika mycket en biografi över hennes komplicerade, fascinerande ensamstående mamma Mary.”New York Magazine"Man kan lägga ifrån sig boken, men budskapet bär man med sig för resten av livet."Aftonbladet"Stark och gripande skildring"Borås Tidning"Arundhati Roy är fortsatt oemotståndlig. Idag mer än någonsin, en underbart woke supernova i en värld där hatet fått råda alldeles för länge."ETC

Boken som inspirerade Wes Anderson till filmen »The Grand Budapest Hotel«.

Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i Världen av igår. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig.

»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« Stefan Zweig

En dag möter Judith Hermann sin före detta psykoanalytiker på gatan, en man som känner hennes inre liv mer än någon annan. De röker en cigarett tillsammans, därefter går han vidare, in på en bar. Hon står kvar. Så inser hon att det finns saker hon måste reda ut, och hon följer efter honom in. Efter romanen Hemma, som blev en stor återkomst för henne i Sverige, är Judith Hermann tillbaka. Det är en bok i skarven mellan självbiografi och essä, skriven med samma skönhet och sensibilitet som hennes romaner. Vi skulle ha talat om allt är en underbart välskriven meditation över det skrivna ordet och livets gång. Författaren går tillbaka i sitt liv, följer i spåren på det skrivna, och försöker förstå vem hon var och vem hon blev.

"Hermanns prosa är som alltid sparsmakad och exakt, men här anas också en ny, friare eller kanske mognare ton. (...) I denna nya bok använder hon sin knivskarpa förmåga att med precision skriva fram stämningar och underströmmar i och mellan människor i ett längre format. Med lyckat resultat. Vi skulle ha talat om allt är en bok som pockar på att läsas uppmärksamt och på allvar."

Recension i BTJ

En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva

Stefan Zweigs självbiografiska Världen av igår - som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen. Manuset till Världen av igår skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil. I översättning av Hugo Hultenberg.

STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

»Vad håller jag på med så här i närheten av mitt livs ytterkanter? Iakttagelser, infall, oavslutade utkast. Viskningar och rop. Fotspår i sanden. Ekon ur mitt gångna liv. Glädjen att leva och läsa är så stor att jag redan saknar livet likt ett sommarlov som strax är över. Jag har älskat inte mig själv utan tillvarons smak och brokighet och möjligheten att känna djupt för någon, något. De döda är med mig. Jag har lagrat deras röster i ett hemligt bibliotek utan lås. Inne i böckerna öppnar de den enda evighet vi kommer i kontakt med. Vi bär dem med oss, vi kommer att vistas där de är.«

Livstecken anknyter till Tidvatten, som utkom i samband med författarens 90-årsdag 2023, och är en självdeklaration med okänd inlämningsdag, en signal att inte ge upp utan fortsätta utforska existensen, kärlekens kraft, läsningens nödvändighet och lust. Per Wästbergs minnen är spridda över nittio år med inkännande porträtt av vänner och kolleger i miljöer från Stockholm och skärgården till Paris och Afrika.

The incredible first memoir from the Booker-winning radical icon Arundhati Roy, author of The God of Small ThingsArundhati Roy's first work of memoir, this is a soaring account, both intimate and inspiring, of how the author became the person and the writer she is, shaped by circumstance, but above all by her complex relationship to the extraordinary, singular mother she describes as 'my shelter and my storm'.Born out of the onrush of memories and feelings provoked by her mother Mary's death, this is the astonishing, often disturbing and surprisingly funny memoir of the Arundhati Roy's life, from childhood to the present, from Kerala to Delhi.With the scale, sweep and depth of her novels, The God of Small Things and The Ministry of Utmost Happiness, and the passion, political clarity and warmth of her essays, this book is an ode to freedom, a tribute to thorny love and savage grace - a memoir like no other.

Stephen Kings Att skriva har sedan den utkom 2000 blivit en modern klassiker, lika älskad av läsare som av författare. Att skriva är både en självbiografi och handbok i skrivandets hantverk. King berättar om barndomen på 50- och 60-talet, om skolåren och om det tidiga intresset för skrivandet. Han ger också praktiska och underhållande tips till aspirerande författare med en mängd exempel från sina egna och andras texter.Nyöversättning av författaren Ola Larsmo, som även bidrar med ett nyskrivet efterord.

"Ett viktigt ramaskri, personlig, välskriven" - Svenska Dagbladet

Maja Alskog Bredberg är journalisten som tog steget in i näringslivet för att göra skillnad. Som prisbelönt PR-strateg jobbade hon med storbolagens hållbarhetsarbete, minglade bland makthavare på Rivieran och klättrade i karriären.  

Men på en alptopp i Davos fick hon nog. När det blev tydligt att det storskaliga förändringsarbetet för en bättre värld - som företagen pratade så vitt och brett om i reklamen - mest var tomma ord. Och hon hade hjälpt till att sprida det.  

Det blev början på en resa. Bort från kommersen, stressen och konsumtionen, tillbaka till en natur som hon aldrig hunnit lära känna. Tillbaka till dårörten, till mirabellen, till svartkålens krusning.  

TILL VÄXTEN är en berättelse om vårt samhälles besatthet av ekonomisk tillväxt och skeva idéer om framgång. Den handlar om dyra handväskor, smutsiga händer och hur de färska tomaterna rullar ner på våra svenska tallrikar, oavsett säsong. Om de papperslösa arbetarna i Europas köksträdgård Almería - en växthusstad av plast i södra Spanien, stor nog att synas från rymden. Om marknadens logik och daggmaskens incitament. Om kunskap som gått förlorad och att lära sig odla på nytt. Den handlar om jorden, denna förunderliga värld som pågår precis under oss, som föder oss och som vi alla ska återvända till.  

Det är en skildring full av inre och yttre konflikter, på vägen från maktens finrum till leriga åkrar och gödselhögar. Ledd av insikten att ett litet frö rymmer mer kraft än vilken börs-vd som helst.

Vinnare av Nöjesguidens Stockholmspris 2026 i kategorin Litteratur

"Vilken jävla bra bok!" - Magnus Uggla i Uggla & Ugglas podcast

"Jag älskar Martins kristallklara, rörande och roliga självbiografi, som handlar om hur jobbigt det är att vara människa och om hur jobbiga människor är." - Tone Schunnesson

"Bästa jag läst, bröt ihop flera gånger, fyllde ett hål i mitt hjärta." - Elis Monteverde Burrau

"... av alla de böcker som Martin Luuk har skrivit, många av dem underbart egendomliga och perifera, är Självbiografi. 1984-2001 den som har störst chans att nå en bredare publik. Det vore välförtjänt." - Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

"Martin Luuks origin story är den roligaste självbiografi som skrivits." - Café

Tänk om man skulle kunna bli fantastisk? Vore inte det fantastiskt?!

Kasta av sig Täbytristessen och de gamla sunkiga moon bootsen och sätta kurs mot solen.

Tänk om du aldrig hittar hem igen.

Tänk om det var det som var meningen?

I Självbiografi skriver Martin Luuk uppriktigt om åren mellan 16 och 33. Han kastas mellan ensamhet och samvaro, mellan oövervinnerlig entusiasm och paralyserande förtvivlan, tills en serie till synes slumpartade händelser leder honom till humorgruppen Killinggänget. Men just som han är beredd att börja flyga dyker ett spöke från hans förflutna upp och han tvingas rusta sig för en sista sammandrabbning.

Självbiografi är både en manual för hur man kan leva samt ett varnande exempel på hur man inte bör leva.

--

"Ett till synes obegripligt liv blir fullständigt begripligt i Martin Luuks enastående självbiografi. Boken är en viktig påminnelse om att livets mening inte är att apa efter grannen. Det finns inte allvar bakom varje skämt, men det finns skämt bakom varje allvar.” - Nöjesguidens Stockholmspris

"Självbiografi. 1984-2001 är på samma gång underhållande och mörk, om ett liv präglat av motsägelser: synlig men ensam, framgångsrik men rastlös, ständigt på jakt efter något mer. " - Fokus

"Så 'oknäpp' att jag först misstänker att den spökskrivits av brorsan Kristian, men det raka berättandet bidrar till att Luuks popinfuserade nostalgitripp blir en underbart lättlyssnad present till alla oss generation xare som nu anträtt den fas i livet då vi minns samtliga Killinggänget-skämt, men inte vad vi åt till middag i förrgår." - Jenny Lindh

"Martin Luuk målar ett sammansatt - och fascinerande - självporträtt av en människa med en massa attityd och vilja som inte vet hur han ska lyckas." - Västerbottens-Kuriren

"När Martin Luuk, alltså den roligaste medlemmen i Sveriges roligaste humorgrupp, tar sig for att skriva sina memoarer blir det såklart lika skruvat, oväntat och - på sina ställen - vackert som i Killinggängets bästa stunder." - Ystads Allehanda

"Martin Luuks självbiografi är på många plan ett gränslöst ironiserande av personliga trauman men ger också en mycket fascinerande inblick i formandet av det svenska humorlandskapet – och i Luuks huvud." - Upsala Nya Tidning

Efter att Haruki Murakami sålt sin jazzbar för att ägna sig åt skrivande på heltid började han springa för att hålla sig i form. Ett år senare sprang han ensam den klassiska stärckan från Aten till Marathon i stekande sol.Vad jag pratar om när jag pratar om löpning är Murakamis mest personliga bok och innehåller minnen och reflektioner från ett liv av löpning, fyllt av målmedvetenhet, värkande muskler och uppladdningar inför ständigt nya maratonlopp. Löpningen blir för honom en sammanbindande punkt i tillvaron - och på så sätt blir en text om löpning också en text om hans romaner och hans skrivande.Haruki Murakami, född 1949 i Kyoto, är en av dagens mest omtalade och hyllade författare. Genom att förena popkultur med en egensinnig magisk realism har han med sina romaner och novellsamlingar väckt stor uppmärksamhet och fått hängivna läsare världen över.

I trettio år var Klovharun längst ute i Pellinge skärgård författaren och multikonstnären Tove Janssons och grafikern och konstnären Tuulikki Pietiläs sommarhem. Här levde och arbetade de, i en stuga med fönster åt alla väderstreck, ett för de stora stormarna och ett för månens spegling i gloet, ett för berget med mossa och stensöta och ett mot norr för att se vad som kommer åkande och hinna vänja sig .

I Anteckningar från en ö återvänder Tove Jansson till livet på ön, från de första årens mödosamma men lustfyllda husbygge till den sista sommarens uppbrott.

Tuulikki Pietiläs känsliga laveringar och akvatinter från Klovharun bildar en helhet med texten. Den nya upplagan har formgivits av Tove Janssons brorsbarnbarn James Zambra. 

Nu kommer äntligen Margaret Atwoods efterlängtade memoarer på svenska.

”Varje författare är minst två personer: den som lever och den som skriver. Trots att allt som skrivs måste ha gått genom deras sinnen – eller sinne – så är de inte samma person.”  Så skriver Atwood om det egna dubbla förhållandet till liv och text. Och nu försöker hon för första gången förena de två, genom att skriva sina memoarer.

Med början i en okonventionell och fri barndom i skogarna i norra Québec vecklar Atwood ut berättelsen om sitt liv, där hon knyter samman viktiga ögonblick med de böcker som format hennes litterära landskap – från den grymma skoltiden som blev Kattöga till 1980-talets oroliga Berlin, där hon började skriva Tjänarinnans berättelse. På sidor fyllda av natur, läsning och böcker, politiska vändpunkter och hennes livslånga kärlek till den karismatiske författaren Graeme Gibson, möter vi poeter, björnar, filmstjärnor och större-än-livet-karaktärer som tagna direkt från en Atwood-roman.

När hon utforskar sitt förflutna berättar Atwood mer och mer om sitt skrivande, sambandet mellan verklighet och konst – och hur en av vår tids djärvaste fantasier fungerar.

Lotten von Kraemer (1828–1912) levde ett märkvärdigt liv i litteraturens tjänst. Hon var en välbeställd ogift kvinna under det patriarkala 1800-talssamhällets slut som intresserade sig för tidens frågor och engagerade sig djupt i kvinnosaken. Det fick också konsekvenser för hennes privatliv. Genom hennes testamente grundades Samfundet De Nio, där varannan ledamot ska vara kvinna och vars uppgift är att främja den svenska skönlitteraturen. Anna Williams presenterar här ett stycke hittills okänd kvinnohistoria.

Tidvatten strömmar in och utplånar sakta livets spår i sanden.

Ett tjugotal minnesporträtt av döda vänner och närstående flätas samman med tankar på

vägen genom åren – från upptäckterna av Stockholm i tolvårsåldern till den oväntade lyckan

i den sena kärleken. Vemodiga stråk blandas med komik och humor i en hyllning till läsande

och skrivande, till hur andra formar oss till nya möjligheter.

I ett förtätat, uttrycksfullt språk, med skarpögda detaljer och en i grunden hoppfull livssyn

sammanfattar Per Wästberg över åttio års författarskap.

”Skriva är ett av många sätt att lära sig läsa. Böckerna har varit min lekplats, mitt nöjesfält,

mitt universitet. Bokstäverna är mitt rikes budbärare med kunskap och fantasi i ständigt nya

föreningar. Även då jag varit som mest utåtriktad, resenär i handlingens värld, hade jag varit

olycklig utan timmar för att skriva och, viktigare, läsa andras förunderliga skapelser.”

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga. 

Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968.

"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

I Selma Lagerlöfs självbiografiska svit omnämns hennes far - i Lagerlöfforskningen ofta kallad författarens musa - som en oemotståndlig charmör, trots att situation efter situation på skriande vis efterfrågar hans kärlek. Han kallas kraftkarl, fast tydligtvis är han en man utan kraft. Lagerlöf beskriver honom som en underbar far, men av den faderliga omsorgen ser vi inga tecken alls. Mot slutet är fadern helt frånvarande, men har satt svårutplånliga spår, genom att förslösa allt familjen ägt. När Selma Lagerlöf började skriva självbiografiskt utmanade hon sig själv och sitt tidigare författarskap. »Mårbackaböckerna« - Mårbacka [1922], Ett barns memoarer [1930] och Dagbok [1932] - är en osentimental självbiografisk berättelse där inte minst mannens svek hamnar i förgrunden.»Mårbackatrilogin« är omistlig för den som vill lära känna en av vår litteraturs största prosaister och den första kvinnan som tilldelades Nobelpriset i litteratur.

SELMA LAGERLÖF [1858-1940] är en av svensk litteraturs största namn, översatt till 60 språk med verk som debutromanen Gösta Berlings saga [1891], Jerusalem [1901-1902], den Löwensköldska trilogin och den självbiografiska »Mårbacka-sviten«. Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur [1909]. Lagerlöf föddes på gården Mårbacka i Östra Ämtervik i Värmland, som gick ur släktens ägo efter faderns död, men som Lagerlöf tack vare sina litterära framgångar lyckades köpa tillbaka och där hon levde de sista tjugo åren av sitt liv.

Marina Tsvetajeva (1892-1941) var en rysk poet och författare. Hennes texter om sitt tidiga liv i Min ryska barndom är en av de klassiska barndomsskildringarna. De vittnar inte bara om den stämning som rådde kring sekelskiftet utan fångar också tidens atmosfär sett genom ett barns ögon samtidigt som Tsvetajeva här visar upp sina poetiska tekniker och tydligt artikulerar sitt konstnärliga credo. Tidigt står det klart att hon är född att bli poet och de språkliga lekarna genomsyrar hennes minnen som utmärks av både detaljskärpa och lekfullhet.

Detta är en utvidgad utgåva av Annika Bäckströms översättning. För kompletterande översättning och noter svarar slavisterna Karin Grelz och Tora Lane. 

"Jesper Högströms Smultronstället har golvat mig fullständigt. Det är ett porträtt av en far som får mig att febrigt leta efter andra som också har hunnit läsa, för den här boken måste man prata med andra om."

Åsa Linderborg, Aftonbladet

När varuhuset Smultronstället invigs i Hässleholm i mitten av 70-talet är Leif Högström den dynamiska varuhuschefen, killen hela dagen. En mjuk pappa till sina barn och "en pangsäker vinnare", som det står i en av de gamla romanerna från Falsterbo bibliotek hemma i bokhyllan.

Från en fattig barndom i Skanör har han tagit sig någonstans, och han rör sig framåt och uppåt. Tills han inte gör det. Den pangsäkra vinnaren börjar förlora, flaskorna blir fler, och de närmaste drar sig undan.

Vad var det som hände? Efter hans död återstår bara frågor. Lösöre ej att notera. Och en son som söker efter svaren och tyngs av hotet om att bli som han. I denna självbiografiska bok skriver Jesper Högström fram en berättelse om faderskap, beroende och längtan efter att förstå vad man kommer ifrån.

Sydsvenskan: "Det är många som vill skriva en uppgörelsebok. Men det är få som med så stor skicklighet som Högström går i land med det. (...) Storartat och gripande - denna far och son-skildring kommer att leva länge.

Göteborgs-Posten: "Smultronstället är en kort bok. En mindre begåvad författare hade behövt dubbelt så många sidor. Högström, som har skrivit högintressanta biografier om Gunnar Ekelöf och Hjalmar Söderberg, tecknar sin pappa som en motsägelsefull, drömmande och högst felbar man. (...) Smultronstället berättar modigt och illusionslöst om klasstillhörighet."

Arbetarbladet: "Smultronstället är en äkta, väl formad och intressant obestämbar upplevelse."

Expressen: "Jag behöver något mer än ett vältecknat vittnesmål för att helt besegras av en bok. Det får jag i Smultronstället, om en pappa som inte liknar någon av litteraturens gängse fadersarketyper... Högström befriar mig från oket att ta hand om hans känslor för pappa, ty det är inte vad han vill mig. I stället tecknar han en familjehistoria som handlar om Sverige."

"Jag blir så berörd av den här boken! Man får verkligen komma in i 70-talshemmet och hur vi hanterade saker. Jesper skriver så fint, så skickligt... Den är så fin att jag måste vifta med den en gång till."

Titti Schultz, SVT Gokväll

"Boken är skriven med mycket god stilistik och det kryddas med många tidstypiska referenser till årtiondena som skildras. [...] Det här är en riktig bladvändare för alla läsare som tycker om välskrivna berättelser."5 av 5, BTJ

"Inte lätt att skriva sorgligt, bildande, undersökande och självbespeglande samtidigt men Jesper Högström lyckas med det litterära trolleritricket."

Johan Kellman Larsson, journalist

"Är det dumt att ge sig på tjocka och bra böcker så tidigt i livet att man inte riktigt kan begripa dem? Det tror jag inte. Man kommer ju in i en fascinerande värld och man kan återkomma till den och få klart för sig mycket som man inte begrep från början. Varje omläsning öppnar nya rum i berättelsen. Och den öppnar i bästa fall obekanta rum inom en själv."

Det började med barndomshemmets bokhyllor och Katrineholms stadsbibliotek. I 24 kapitel förmedlar Kerstin Ekman starka upplevelser som läsandet gett henne, och berättar om böcker hon kommit att älska, böcker som vänner, som tröst – och om hur läsa och skriva hör ihop.

För första gången på svenska - Rilkes Brev till en ung poet med Franz Xaver Kappus svar.

»Ert brev nådde mig först för några dagar sedan. Jag vill tacka Er för dess stora och innerliga förtroende. Mer kan jag knappast. Jag kan inte gå in på Era versers egenskaper; varje kritisk avsikt är mig alltför främmande. Ingenting kan man beröra ett konst-verk med så lite som med kritiska ord: det leder alltid till mer eller mindre lyckliga missförstånd. Tingen är inte så fattbara och utsägbara som man för det mesta vill få oss att tro; de flesta händelser är outsägliga, tilldrar sig i ett rum som aldrig har beträtts av något ord, och outsägligare än alla är konst-verken, hemlighetsfulla existenser vilkas liv varar invid vårt, som förgår.«

Så inleds det första brevet från Rainer Maria Rilke till den unge Franz Xaver Kappus den 17 februari 1903. Under sex år korresponderade de med varandra. Efter att Kappus gav ut breven har de kommit i otaliga utgåvor och blivit något av en estetisk nyckeltext för många unga, och blivande, poeter. Här presenteras Rilkes brev för första gången på svenska tillsammans med de brev som Kappus sände. Här kan man alltså se vilka frågor som Rilke försökte besvara, och det kastar ett nytt, och möjligen vemodigt, ljus över poetens råd till sin unge adept.

Innehåller även Kappus dikter och ett efterord av Erich Unglaub.

I översättning av Christine Bredenkamp och Helga Krook.

Orhan Pamuk, en av världens främsta författare idag, skildrar sin uppväxt och väg till litteraturen samtidigt som han berättar om sin älskade hemstad och dess förhärskande känsla av melankoli. Resultatet:ett grandiost dubbelporträtt.Istanbul - minnen av en stad är både en självbiografi och stadsporträtt. Orhan Pamuk väver samman sitt eget liv med sin hemstads. Han skildrar sin väg till litteraturen från uppväxten i en bank- och industrifamilj där männen i hans faders generation med framgång skingrade de oerhörda förmögenheter som förfäderna byggt upp. Familjens stora hus, där fastrar och farbröder och kusiner bodde om vartandra liggeri den centrala europeiska delen av Istanbul och från sitt fönster kunde den unge Orhan räkna skeppen påBosporen och följa de stora eldsvådorna i träpalatsen nere vid stranden på den asiatiska sidan. Familjensgradvisa förfall blir en parallell till Istanbuls stolta fall från mittpunkt i det ottomanska väldet med sinflertusenåriga historia till den utkantsposition som staden och Turkiet förpassades till efter första världskriget.Resultatet har blivit en stad och en kultur fylld av melankoli och Pamuk utreder utförligt den speciellaform av melankoli, hüzün, som han och hans landsmän älskar att hänge sig åt. Han berättar också om allade västerlänningar med Gustave Flaubert i spetsen, som med sina skildringar bidragit till att forma bådevår och istanbullbornas bild av sin stad.Istanbul - minnen av en stad är en bok för de många Pamukläsarna och för den ökande skara som intresserar sig för Istanbul, både den gamla staden och den som åter söker sig in mot Europa.

Maksim Gorkij flyttade knappt fem år gammal till sina morföräldrar, tillsammans med modern, efter att fadern dött i kolera. Morfadern, vars affärer gick allt sämre tills familjen var utarmad, slog honom regelbundet. Vid åtta års ålder blev han tillsagd att tjäna sitt eget uppehälle. Hans mormor brukade ligga på knä vid deras säng - medan Gorkij låtsades sova - och rapportera till Gud om dagens händelser. Mormodern blev pojkens bästa vän och den odiskutabla hjältinnan i den första och mest berömda volymen i Gorkijs självbiografiska trilogi, Min barndom [1913]. En bok vimlande av öden, svärmande av gestalter, som fungerade som ett slags exorcism för författaren själv. I trilogins nästa del, Ute i världen [1916] har Gorkij nått tonåren och börjar frigöra sig från barndomen, och i den avslutande boken, Mina universitet [1923] skildrar han sin tid i Kazan, dit han rest för att studera vid universitetet, trots att han är utfattig. I denna utgåva samlas hela Maksim Gorkijs självbiografiska trilogi: Min barndom och Ute i världen i översättning av Ellen Wester, Mina universitet i översättning av Ellen Rydelius, samtliga reviderade av Staffan Dahl.

MAKSIM GORKIJ [1868-1936], egentligen Aleksej Maksimovitj Pesjkov, född i Nizjnij Novgorod, hör till den ryska litteraturens största namn. Gorkijs ungdom märktes av fattigdom och han blev tidigt föräldralös. Som kökspojke på en Volgaångare lärde han sig läsa och skriva - läsningen beskrev han senare som sin räddning. 1898 kom första bokutgivningen, Berättelser, i två band, som gjorde succé. Maksim Gorkij kom snart att betraktas som en av de stora ryska författarna, vid sidan av Leo Tolstoj och Anton Tjechov. Han dog 1936 under oklara omständigheter i Josef Stalins Sovjetunionen.

Beppe Wolgers tre underbara memoarböcker samlades för första gången i en volym av Modernista 2003. De tre böckerna är skrivna på en vemodig och ofta slående vacker prosa och bildar både berättelsen om Beppes eget liv och en skildring av den tid då han verkade. Med ett förord av kulturjournalisten Kjell Häglund.

Beppe Wolgers [1928-1986] föddes i Stockholm. Han debuterade 1954 med pjäsen Jag sjunger i skon. Memoarböckerna Månsken över Dalarö - Mina memoarer del 2, Mina Memoarer del 3 och Cabaret - Mina memoarer del 5 utgavs första gången 1985, 1972 respektive 1986.

»Beppe Wolgers Memoarer gör mig så lycklig att jag sjunger i skon.« | Mats Olsson, Expressen

»Beppe Wolgers prosa lever - och förtjänar att återupptäckas.« | Eva Ström, Sydsvenska Dagbladet

»Stil- och språkmässigt är memoarerna fantastiska. Beppe beskriver stämningar som ingen annan, dröjer på orden, låter dem smaka och dofta.« Ystads Allehanda 

»Det är underbar läsning som skildrar Stockholm genom en osäker mans klamrande uppväxt.« City