Kalla krig och ombudskrig

Spänning, spioner, kärlek och svek i en sann berättelse från det kalla krigets delade Berlin.

I september 1961 riskerar den 22-åriga studenten Joachim Rudolph allt för att fly från den brutala diktaturens Östberlin. Några månader senare plockar han upp en spade på västsidan och börjar gräva en tunnel tillbaka för att hjälpa så många han kan till friheten. Det här är den osannolika berättelsen om Tunnel 29, de modiga människorna som byggde den, spionen som förrådde dem och det amerikanska tv-bolaget som finansierade räddningsaktionen.

”Tunnel 29” är thrillerartad dokumentär läsning, nutidshistoria med genklang i samtiden och de murar som byggs runtom i världen idag. Baserad på succépodden från BBC Radio med över 5 miljoner nedladdningar. Utsedd till Book of the year av The Economist 2021.

”Verkligheten överträffar allt! ...fruktansvärt spännande!” Go'kväll

”...oupphörligt fängslande...ett rörande och inspirerande bevis på civilkurage...” Alingsås Tidning

”Oj vilken bladvändare den brittiska journalisten Helena Merriman har skrivit. Tunnel 29 måste vara en av de mest spännande böcker jag har läst på många år.” Socialpolitik

”...en fascinerande berättelse - - - Helena Merriman har skrivit en högintressant och mycket genomarbetad dokumentär historisk bok med thrillerkänsla. Om en tid inte så långt från oss – och som fortfarande kastar sina skuggor. Tunnel 29 blir en välgjord, gripande och tankeväckande true crime-story, med spionageinslag, Berlinmuren och kalla kriget som ingredienser.” BTJ

»Det här är faktiskt den mest spännande boken som går att hitta i bokhandeln just nu … Den är så himla välskriven och spännande … Jag har inte andats sen jag först läste den« Jenny Lindh, TV4 Nyhetsmorgon

Överste Oleg Gordievskij var på toppen av sin karriär. 46 år gammal hade han blivit befordrad till drömpositionen på KGB:s Londonkontor och inbjuden till högkvarteret i Moskva för att formellt bli krönt som chef över hela KGB.

När han anlände till Moskva vandrade Gordievskij självsäkert genom flygplatsens säkerhetskontroll. Inombords kände han dock en djup oro KGB veteranen Gordievskij, Sovjetunionens trogne hemlige tjänare, var nämligen brittisk spion.

Den internationellt bästsäljande författaren Ben Macintyre skriver i Spion och förrädare om det djärvaste kapitlet i spionagets historia. Det är en berättelse om svek, dubbelspel och dristighet som ändrade kalla krigets riktning för alltid.

Ben Macintyre är i grunden historiker men arbetar till vardags på The Times. Han har skrivit ett tiotals böcker om spionagets och kalla krigets historia.

Röster om boken:

»Den bästa sanna spionhistoria jag någonsin läst!« John le Carré

»Jag läser stora delar med munnen halvöppen. Aldrig har väl uttrycket sanningen överträffar alltid dikten varit mer träffande Visst, det här är något så ovanligt som en faktabok som känns mer spännande än de flesta thrillers. Ändå är det inte bokens främsta tillgång. Det bästa är att den lär mig saker jag aldrig hade kunnat fantisera ihop på egen hand.« Malin Persson Giolito, författare till Störst av allt

»Kort sagt är Spion och förrädare en milstolpe i spionlitteraturen och en stor läsupplevelse.« Lars Gyllenhaal, militärhistoriker

»John le Carré och jag är helt överens. Det här är den bästa sanna spionhistoria vi någonsin läst. Under elva år spionerade KGB-agenten Oleg Gordievsky för engelska säkerhetstjänsten MI6. Skildringen av hans liv och gärning är lysande läsning, ibland så spännande att jag nästan får hjärtklappning. Samtidigt är det en enastående historielektion om det kalla kriget och hur nära vi en gång var ett kärnvapenkrig.« Ingalill Mosander, Senioren

”Jag skyndar på stegen och följer instruktionerna. Jag gör det för att jag har ledsnat på hatet, ledsnat på alla lögner och överdrifter som stjäl det mesta av syret. Jag gör det för att jag inte orkar med fler nättroll och säregna uppror. En fråga vill jag besvara innan vi kvävs: Hur hamnade vi här?”

Vi lever i en tid då trollfabriker, falska nyheter och virala folkstormar har blivit vardag. Gränsen mellan lögn och sanning blir alltmer diffus och en obskyr propagandametod har växt till ett av de stora hoten mot vår demokrati.

Under sin långa karriär som journalist och författare har Ingrid Carlberg granskat många fjärrstyrda påverkanskampanjer med oklara avsändare. I Marionetterna följer hon spåren tillbaka i historien, till mellankrigstidens Berlin och Paris och den fascinerande berättelsen om pr-geniet Willi Münzenberg. På hemligt uppdrag av Lenin och Stalin styrde han en internationell propagandakoncern och etablerade den politiska marionetteater som nu har fått en renässans.

Marionetterna är en starkt berörande historia som fångar människorna och dramatiken bakom manipulationerna. Berättelsen ställer det som händer i världen idag i blixtbelysning.

Ett väpnat angrepp mot Sverige har hittills aldrig inträffat i modern tid, men så sent som på 1990-talet fanns en beredskap för att kunna slå tillbaka om en invasion och ockupation faktiskt skulle äga rum. Det handlade om en stay behind-organisation, en svensk motståndsrörelse – bildad vid det kalla krigets gryning.

Johan Wennström har länge följt spåren efter motståndsrörelsen. Han har talat med underrättelseofficerare, invigda personer i den svenska statsledningen, ännu levande motståndsmän och de dödas familjer, samt funnit tidigare okända eller hemligstämplade dokument. Resultatet är ett historiskt verk som för första gången skildrar den svenska motståndsrörelsen bortom myterna och i full skala. Sveriges sak var vår är också en idébok om den svenska framtiden i Nato och betydelsen av en säkerhetspolitik grundad på nationella instinkter.

Alla de svenska hemligheterna från det kalla kriget. Boken bygger på tidigare hemligstämplade dokument och mycket berättas för första gången. Vad var det egentligen som hände under det kalla kriget och åren därefter? Vad gjorde landets politiska ledning, öppet och i hemlighet?

- Hur gick det egentligen till när spionen Stig Wennerström avslöjades, greps och dömdes? Och varför hemlighölls detta?

- Hur såg sovjetiska KGB på den svenska underrättelsetjänsten?

- Hur såg den sovjetiska krigsplanläggningen ut gentemot Sverige? Och vad var det som gjorde att Sovjet betraktade Sverige som ett hot?

- Vad hände när FRA avlyssnade nedräkningen till kärnvapenkriget, tio mil från Gotlands kust - verkligheten bakom Jakten på Röd oktober?

- Vad innebar 1970-talets vänstervåg ur underrättelsetjänstens perspektiv? Vem stod till slut på vems sida? Under Vietnamkriget? Avseende Kuba och de Sovjetstödda befrielserörelserna i Latinamerika och södra Afrika?

- Vilken roll spelade den svenska underrättelsetjänsten för Baltikums frihetskamp under det kalla krigets kaotiska slut?

- Hur var det egentligen med den främmande undervattensverksamheten under 1980-talet? Och varför avstod Sverige från att köpa sovjetiska miniubåtar när vi på 1990-talet hade den möjligheten?

Författaren Michael Fredholm, med en unikt bred och mångårig erfarenhet av den samlade svenska underrättelsetjänsten, öppnar nu dörrarna till en sluten värld.

Över hela Sverige finns tydliga spår av kalla kriget, 1947-91, då landets totalförsvar var på en nivå som saknar motstycke. I denna reseguide presenteras 101 utvalda sevärdheter från Ystad till Abisko, bland annat vägbaser, museer, regementen, flottiljer och fort. Här finns kartor och många bilder av platserna, både från kalla kriget och idag. Några av landets främsta militärhistoriska författare har också bidragit med egna tips.

101 svenska sevärdheter från kalla kriget är en ovärderlig kunskapskälla att ta med på både kortare och längre militärhistoriska resor.

ANDERS FRANKSON är militärhistorisk författare och redaktör på Pennan & Svärdet, som utges av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.

Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget

Inte bara spioner handlar om människoöden under kalla kriget. Om hemliga förbindelser och värvning av svenska agenter. Om den hemliga östtyska underrättelsetjänsten Stasis aktiviteter här i landet.

Redan när boken publicerades första gången 2011 väckte den uppmärksamhet. Avslöjandena var så provocerande att Säpo anmälde Birgitta Almgren för brott mot tystnadsplikt, men lyckades inte stoppa boken. Justitiekanslern beslutade att inte väcka åtal. Det fanns inget brott. Istället har boken lästs, diskuterats och tryckts till i omgångar. Därför utkommer den här i en starkt utökad och reviderad upplaga med ytterligare faktauppgifter. Almgren presenterar nu DDR utförligare och vad det stod för, landet som inte längre finns. Däremot finns de till synes outtömliga Stasiarkiven kvar, där Almgren fortsatt gräva fram graverande uppgifter.

Inte bara spioner är politisk historia, en påtaglig påminnelse om att även Sverige utgjorde en bricka i ett större spel.

Birgitta Almgren, författare, professor emerita i tyska med historisk inriktning vid Södertörns högskola. Ingår sedan 1998 i internationella nätverk och forskningsprojekt kring Sveriges relationer till Nazityskland och DDR. I en rad böcker har hon dokumenterat sig som en av de viktigaste forskarna i ämnet. Hon har utgivit flera böcker på Carlsson Bokförlag, nu senast Krossade illusioner - Fallet Hermann Kappner och nazistisk infiltration i Sverige 1933-1945 (2019).

____

Vid en utomhusbrasa står en kvinna med bingar av pappersdokument i händerna. Hon kastar några åt gången in i elden Men hon bränner inte pappren för att värma sig, utan för att hon är tvingad. Kvinnan är professor och ålagd att förstöra alla sina forskningsunderlag. Bränningen är dokumenterad på bild och kvinnan på fotot heter Birgitta Almgren Christoph Andersson, SydsvenskanGenom att samköra data från olika källor har Almgren kunnat teckna profiler av de misstänkta som får många av Säpos avskrivningar att te sig minst sagt förhastade. Författaren är alls ingen inkvisitor; hon är på jakt efter sanningen. Det är lätt att dela hennes upprördhet. Erik Bergqvist, Hufvudstabladet

»Hatet är sjukdomen, kulturen är botemedlet.«

Genom historien har det ryska folket underkastats det mongoliska, tsariska, kommunistiska och putinska väldet efter vartannat, endast underkastelsen har varit beständig. Två försök att införa en demokratisk samhällsordning har båda gått samma öde till mötes.

I en berättelse om den ryska samtiden, historien och framtiden visar författaren Michail Sjisjkin att ett annat Ryssland är möjligt. Vägen dit går via pånyttfödelse av den ryska kulturen och målmedveten bearbetning av historisk skuld. Genom en fortsatt tillflykt till offerskapets friskrivning från ansvar kommer nya diktaturer fortsätta födas.

Den 7 december 1970 föll den västtyske förbundskanslern Willy Brandt på knä framför minnesmärket till nazismens offer i Warszawa. Kommer vi att se ett ryskt knäfall i Kiev, Charkiv, Mariupol?

I mer än 40 år hölls världen i ett järngrepp av kalla kriget, konflikten mellan USA och Sovjetunionen. Europa förskonades i stort sett från krig, men här utspelades ändå till exempel grekiska inbördeskriget och Ungernrevolten. I Asien utkämpade USA såväl Koreakriget som Vietnamkriget, och Sovjetunionen stred i Afghanistan. Mycket av det som då skedde pågick i hemlighet. Kalla kriget var en tid som var präglad av spioneri och hemliga militära operationer. Och runtom i världen skedde statskupper och mord på politiska ledare.

Flera gånger var det nära att kärnvapenkrig bröt ut. Sverige var officiellt neutralt men hade många dolda band till USA, bland annat genom det hemliga men omfattande Stay Behind-nätverket. Boken bjuder på spännande historisk läsning, ofta med slående kopplingar till dagens verklighet.

Gunnar Wall är frilansjournalist och författare med specialinriktning på samhälle, forskning och rättsfrågor. Han har tilldelats Grävande Journalisters pris Guldspaden för två av sina böcker: Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet (1997) och Rättsskandalen Olof Palme (2023). På Semic har Gunnar Wall gett ut en lång rad spännande faktaböcker, t.ex. Andra världskriget och myten om det goda kriget (2020).

Recension från Bibliotekstjänst:

Boken Kalla kriget erbjuder en bred och ofta tillgänglig genomgång av 1900-talets mest laddade period.

Författaren och frilansjournalisten Gunnar Walls ambition är att den värld som varit ska framträda tydligare,

och infrias till stor del. Här får läsaren både de stora politiska dragen samt de små detaljerna som gör historien

levande. Vi får följa stormakternas spel, men även Sveriges mer dubbelbottnade roll under epoken. Språket är

väldigt behagligt och lättflytande vilket gör boken enkel att ta till sig även för den som inte redan är påläst.

Särskilt fängslande är avsnitten om hemliga motståndsrörelser och underrättelseverksamhet, där författaren

väver samman fakta och spänning på ett mycket effektivt sätt. De populärkulturella referenserna involverar allt

från James Bond till The Newsroom, och ger en tidsmässig förankring och en välkommen lätthet åt

framställningen. Samtidshistorien som vävs in fungerar dock inte alltid lika väl. Kapitlet om Korea och de

utdragna reflektionerna kring Trump upplevs som mindre relevanta och bryter något av den annars

sammanhållna tonen. Trots detta är boken en välskriven, engagerande och informativ skildring av kalla krigets

dynamik, både globalt och ur ett svenskt perspektiv. Helhetsintrycket är av en väldigt kunnig och folkbildande

framställning som väcker såväl nyfikenhet som eftertanke.

Helhetsbetyg: 4/5

Knappt hade det nazityska monstret besegrats förrän världen på nytt slets sönder i en kamp mellan nya fiender.

I andra världskrigets kölvatten sänkte sig en järnridå som delade Europa i två väsensskilda block, med det kommunistiska Sovjetunionen som den ena sidans dominant och det kapitalistiska USA som den andras. Ingen skulle lämnas oberörd av den lågintensiva strid mellan ideologier som kom att prägla de kommande 45 åren.

I denna bok berättar historieprofessor Dick Harrison om en kamp som överskuggade allt. Kalla kriget fördes inte primärt av soldater på fysiska slagfält, även om ett flertal blodiga konflikter kom att utkämpas i dess skugga. Istället stod uppgörelsen på politikens, kapprustningens och faktiskt även kulturens område.

Sverige hade under kalla kriget ett speciellt läge. Sovjetunionen låg bara 15 mil bort, på andra sidan Östersjön. Vad som ägde rum där gick utmärkt att avlyssna från Sverige. Sverige skaffade sig unika kunskaper.

Under svenska militära övningar tänktes Sovjetunionen anfalla över Torne älv, över havet i en kustinvasion och med omfattande luftlandsättningsförband. Hur mycket av detta var egentligen realistiskt? FRA gjorde egna bedömningar utifrån spaningsresultaten, särskilt mot slutet av det kalla kriget. Hur såg den sovjetiska krigsplaneringen egentligen ut? Vad övade egentligen de sovjetiska förbanden? Och vad övade de inte? Vilken verklig förmåga hade Sovjetunionen?

Jan-Olof Grahn har varit chef för FRA:s militärt inriktade verksamhet i slutet av kalla kriget och även åren därefter. Han är något av en nestor inom svensk signalspaning och underrättelsetjänst. Med egna unika inblickar skildrar han signalspaningens och kalla krigets historia.