Visar resultat för..."Kerstin Andersson"

Det har gått drygt hundra år sedan Unna Sájvva, en samisk offerplats i norra Lapplandskändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Det skedde i en tid då svensk samepolitik präglades av rasbiologi och rasism.

Samerna är ett urfolk och har, med utgångspunkt i FN-deklarationen för urfolk, rätt att fåtillgång till sina ceremoniella föremål. Nu driver Kerstin Andersson tillsammans med andra samer frågan om ett återbördande av offergåvorna till det samiska folket och ett museum i norra Sápmi. De har ett starkt stöd i av flera stora organisationer i det samiska samhället.

Offergåvorna från Unna Sájvva är en väl dokumenterad samling med runt 600 föremål och 156 kilo ben och horn, som finns i Historiska museets magasin i Stockholm. Boken utkom första gången 2021 och fick följande recension av BTJ: ”Det har blivit en vacker, lågmäld och sparsmakad bok med ett fantastiskt bildmaterial. De korta informativa texterna fungerar lika bra för både museianställda, arkeologer och andra ämnesexperter som för den allmänt intresserade läsaren. Helhetsbetyg: 5”.

Den nya upplagan är uppdaterad med två nya kapitel – ett om mynten som hittades påplatsen och ett om saivasjöar.

Välkommen att läsa mer om Unna Sájvva – den lilla heliga sjön – och offergåvorna.

Var är sejtens hem? Gånnå l siejde ruopto?

Sejtar tillhör ingen gammal samisk sedvänja, som hör hemma i historieböckerna. Sejtar är ett högst levande kulturarv bland många samer idag. Det framkommer i intervjuboken, som skogssamerna Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson har skrivit.

Sejtar är heliga föremål, vanligtvis stenar eller klippor med en ovanlig form, men det finns även sejtar av trä. I boken beskriver de vad sejtar betyder för människor idag, om sorg och ilska över att många sejtar är bortförda från sina platser och tankar kring återbördande av sejtar.

Sejtens riktiga hem är i det samiska kulturlandskapet, i naturen, i Sápmi. Det är de intervjuade överens om. Men när det gäller återbördande av sejtar som finns i södra Sverige idag uppstår ett dilemma. Vart ska de placeras – på museer eller i naturen? Och vad ska man göra med alla sejtar utan känd hemvist?

Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson är skogssamer och kommer från en by intill den heliga sjön och samiska offerplatsen Unna Sájvva i Gällivare kommun.

Kerstin Andersson har tidigare gett ut böckerna ”Unna Sájvva – en skändad samisk offerplats” (2021, 2024) och ”Vuovddesáme – skogssamer från Flakaberg” (2023).

Förhandsbeställ nu. ”Var är sejtens hem? Gånnå l siejde ruopto?” lanseras 26 september.

Att vara förskollärare är ett mångfacetterat och utmanande yrke som kräver kunnande inom en mängd olika områden. Det kräver också en helhetssyn på barnen där omsorg, utveckling och lärande hänger ihop. På förskolan läggs grunden för att barnen utvecklas och lär under resten av sina liv.

I den här boken tas didaktik upp ur ett antal olika perspektiv. Det handlar om alla de didaktiska val förskolläraren gör, och om att se olika alternativ när man planerar och genomför undervisning. Det handlar också om att undersöka vad som sker i undervisningen, och att reflektera över det som skett och varför.

I bokens olika kapitel diskuteras bland annat hur man som förskollärare kan stödja barns utveckling av ämneskunskap och hur man kan stödja barns kommunikativa förmåga, i tal och skrift. Omsorg, utveckling och lärande i vardagliga situationer i förskolan samt hur man utvecklar ett genusmedvetet förhållningssätt tas också upp.

Med konkreta exempel hjälper boken blivande och verksamma förskollärare att konkretisera läroplanens mål. Förhoppningen är att både inspirera och utmana förskollärares tankar om sitt arbete, och bidra till givande diskussioner i arbetslaget.

Bokens författare har tillsammans lång erfarenhet från förskola, forskning och undervisning på förskollärarprogram vid flera universitet. Bland annat verkar de nu vid Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan.  Kristina Andersson, lektor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på förskollärarprogrammetoch undervisar även på andra lärarprogram i didaktik. Kristinas forskning handlar om undervisning, teknik, naturvetenskap och genus.

Annica Gullberg, docent i biologi och lektor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Hon har lång erfarenhet av att undervisa på förskollärarprogrammet och undervisar även på andra lärarprogram i didaktik. Annicas forskning handlar om undervisning, teknik och naturvetenskap samt genus.

Karin Hjälmeskog, docent i didaktik och lektor vid Uppsala universitet med fokus på didaktik på läroplansteoretisk grund. Hon undervisar påförskollärarprogrammet och forskar om hem- och konsumentkunskapens didaktik och utbildning, konsumtion och hållbar utveckling.

Kerstin Lagrell, förskollärare, med bred kompetens inom yrket och svenskdidaktiker med en magister i nordiska språk. Hon har långerfarenhet av att undervisa på förskollärarprogrammet inom området språk och kommunikation. Kerstin har djupa kunskaper inom ReggioEmilias pedagogiska filosofi.

Vi är skapta för att röra på oss. Fysisk aktivitet stärker hjärnans funktion, inlärning, koncentrationsförmåga, välbefinnande och immunförsvar. Den minskar risken för demens och bidrar dessutom till normala blodfetter och blodtryck, starkare skelett och ett längre, friskare liv. Men vilken träning passar bäst i ungdomen, medelåldern och när man är äldre? Och vad händer i och med kroppen när vi tränar? 

Läkaren och forskaren Kerstin Brismar fortsätter sin bokserie Hälsans hörnpelare med boken Motion, efter de första delarna Sömn och Kost. Brismar tar ett helhetsgrepp om ämnet och ger utifrån konkreta patientfall råd om hur vi bör träna efter de förutsättningar som är bäst för oss. Vi får också med oss tips på hur man kan bryta stillasittandet och de positiva effekter fysisk aktivitet för med sig för såväl fysiskt som psykiskt välmående. 

Boken kompletteras med tio fördjupande essäer skrivna av forskare, läkare och författare utifrån deras olika spetskompetenser, som till exempel hur man bör anpassa träningen för just sin fas i livet, muskelmassans betydelse för hälsan och hur vi kan få bättre psykisk hälsa genom rörelse. 

Fri Press förlag efterlyste nyskrivna skönlitterära texter på svenska som på olika sätt sätter ljuset på hur vi kan förbereda oss inför skadliga förändringar och hur vi kan återhämta oss när de redan fått fäste – liksom hur naturen själv hanterar dem. Förhållandet mellan människa och natur fick gärna framgå.

Här finner du sjutton skönlitterära texter skrivna av sjutton olika författare som på olika sätt tolkar begreppet resiliens. Det handlar om hur människan kan förbereda sig inför kriser och skadliga förändringar och hur hon - likt naturen - kan återhämta sig när de redan fått fäste.

Läs mer på www.fripress.se