Skolan och förskolan

Barn och naturvetenskap behandlar de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för förskolans och skolans tidiga år. Författarna tar fasta på de naturvetenskapliga forskarnas sätt att arbeta och jämför det med ett utforskande och undersökande arbetssätt med barnen.

Teorier om lärande kopplas till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap. Den tredje reviderade upplagan är utökad med ett kapitel med exempel på hur barn i förskola och grundskola utforskar biologisk mångfald i den egna lärmiljön.

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra? En hel del faktiskt. Inom naturvetenskaplig forskning finns en lång tradition av utforskande, undersökande och experimenterande för att lösa forskningsproblem. Barn utforskar, undersöker och experimenterar också för att komma underfund med hur världen fungerar. Det finns stora skillnader, men även betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Författarna betonar vikten av tilltron till barns egen förmåga och tar avstamp i barnens eget utforskande.

Andra betydelsefulla områden som behandlas är produktiva frågor, olika sätt att påbörja projekt, materialets betydelse som den tredje pedagogen samt viktiga begrepp som pedagogisk dokumentation, mångfald, olikhet och utvärdering.Läsaren bjuds att ta del av inspirerande exempel på hur man kan arbeta praktiskt och teoretiskt tillsammans med barn i olika naturvetenskapliga projekt.

Sagt om bokenKursen och boken vänder sig till lärare som undervisar i förskolan och i grundskolans tidigare år. --- Olika teorier om lärande varvas med elevexempel som är tagna både från förskolan, skolan och från studenter vid lärarutbildningen. Elevexemplen illustreras med foton av eleverna i aktion och av elevernas dokumentationer. Det är en gedigen bok som ger mycket bakgrundsfakta och som hela tiden förankrar det praktiska arbetet i teorier." BTJ-häfte 14120021 Lektör Marianne Petrén

Om författarnaFörfattarna Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner Och Christina Wehner-Godée är eller har varit verksamma vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet.

Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.

Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.

Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.

Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.

Det sociala livet i skolan är en introduktion till socialpsykologi där kunskapsområdet relateras till skolans värld genom skildringar av vardagssituationer och resultat från forskning. Kapitlen handlar bland annat om grupper, grupputveckling, normer, grupptryck, lärarens ledarskap, social identitet, prosociala beteenden, konflikter och mobbning.

I denna tredje upplaga har i synnerhet kapitlet om mobbning uppdaterats och utökats, inte minst den avslutande delen om antimobbningsarbetet. Även kapitlet om lärares ledarskap har i betydande grad bearbetats. Boken har också uppdaterats när det gäller forskningsreferenser, och nya begrepp har tillkommit.

Skolan är en plats där sociala relationer och grupper etableras, upprätthålls och förändras. Socialpsykologi relaterat till barn, ungdomar och skola utgör därför en viktig kunskap för lärare, specialpedagoger och personal inom elevhälsan. Att vara lärare innebär att i stor utsträckning möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av individer sammansatta i grupper. När skolpsykologer, kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor och annan personal från elevhälsan arbetar med elever är det grundläggande att förstå att dessa elever är inbäddade i sociala grupper och sammanhang både i och utanför skolan, vilket påverkar deras attityder och beteenden i skolan, klassrummet och kamratgrupperna.

Boken vänder sig till lärar-, psykolog- och socionomstudenter, men även till studenter i pedagogik, specialpedagogik och pedagogiskt arbete, liksom till studenter i psykologi, sociologi och socialt arbete med intresse för sociala processer i skolan.

Sagt om boken"Detta är en introduktionsbok till socialpsykologin, men den vill också belysa och ge inspiration i lärares arbete med normer och värden. […] Förutom grundlig faktagenomgång av ett antal socialpsykologiska teorier och begrepp på området finns ett flertal illustrativa exempel från skolans värld. Boken är skriven på ett pedagogiskt sätt och till de stora förtjänsterna hör en synnerligen rik och aktuell referenslista liksom en begreppsordlista, som underlättar läsningen. Dess främsta målgrupp torde vara lärare samt kurser på universitetsnivå." BTJ häfte 13116020 Lektör Martin Järnek

Om författarnaRobert Thornberg är professor i pedagogik, och är verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Han har sedan början av 2000-talet forskat om sociala relationer och värdefrågor i skolan och har i över 10 år forskat om mobbning bland barn och ungdomar.

Självreflektion är ett av den moderna ledarens främsta redskap för att utveckla både sig själv och andra. Vad ska vi göra? Varför? och Hur gör vi? är frågor vi kontinuerligt behöver reflektera över för att utveckla en verksamhet i ständig rörelse. Men det är inte alltid självklart för oss hur vi skapar utrymme för det eller hur vi kan göra det på ett konstruktivt sätt.  

Därför är det här ingen vanlig ledarskapsbok. Den handlar om dig och ger dig olika verktyg som får dig att växa i ditt ledarskap. Boken ger dig möjlighet att tänka till och resonera om ditt ledarskap i relation till ett innehåll, utmanade frågor och den egna verksamheten. Du får följa med på en utvecklingsresa med målet att genom en ökad självkännedom utveckla ett starkt, tryggt och hållbart ledarskap.  

Den här boken är helt enkelt till för dig som har antagit den utmanande uppgiften att leda andra inom förskolan inte minst för dig som är ledare utan att vara chef.   

Författarna Erika Kyrk Seger och Katinka Vikingsen har lång erfarenhet av förskoleutveckling och ledarskap. Båda har arbetat som mellanledare och chefer. Nu har de skapat boken som de själva hade önskat sig i sin ledarskapsutveckling.  

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder

Många förskollärare upplever det som en utmaning att undervisa i teknik. Vad ska det handla om och hur ska man göra? Den här boken synliggör och diskuterar vad teknik som kunskapsområde i förskolan kan vara och hur undervisning i teknik kan gå till. Bokens undertitel, Robotar möter enkla maskiner, förmedlar budskapet att teknik i förskolan handlar om att introducera den digitala tekniken såväl som traditionella tekniska områden, som bygg och konstruktion och analoga tekniska lösningar. Fokus ligger på att ge didaktiska verktyg för att undervisa i och om teknik, och att visa hur förskolan kan arbeta för att utveckla teknikundervisningen.

Boken är en antologi där varje kapitel utgörs av tankar, resultat och implikationer från studier som författarna har genomfört. På så vis tillgängliggör boken forskning för praktiker och visar på hur den blir relevant och användbar för undervisningen.

Boken vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare, men även annan pedagogisk personal, som vill utveckla sina kunskaper om hur teknikundervisning med de yngre barnen kan gå till.

Bokens huvudredaktörer:Johan Boström är lektor i teknikens didaktik vid Linnéuniversitetet. Jesper Haglund är docent och arbetar som lektor i fysikens didaktik vid Karlstad universitet. Jonas Hallström är professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Pernilla Sundqvist är lektor i naturvetenskapens och teknikens didaktik vid Mälardalens universitet.

Formativ undervisning handlar om att utforska och forma undervisning utifrån elevers lärande och upplevelser i klassrummet. Boken handlar om nyfikenhet, ett forskande och analytiskt förhållningssätt, samt om att lyssna på vad eleven har att säga. Boken diskuterar hur lärare – med hjälp av eleverna – systematiskt och kontinuerligt kan analysera hur lärande möjliggörs i klassrummet, finna det som utgör möjligheter och svårigheter, och utifrån detta hitta alternativa vägar att forma sin undervisning. I en komplex och föränderlig skola behöver lärare vara kunskapsproducenter snarare än konsumenter av färdiga metoder, vilket möjliggörs genom professionsdriven och elevdatabaserad kollegial undervisningsanalys.

Boken Formativ undervisning vänder sig till lärarstudenter, verksamma lärare och skolledare.

Kort sagt, detta är stora boken om kollegialt lärande och systematisk skolutveckling kring det pedagogiska uppdraget.

Varför sitter vissa barn inte still? Varför låser sig känslor och varför leder tillsägelser till mer motstånd? Med stöd i neurovetenskap, utvecklingspsykologi och pedagogisk forskning förklarar Linnéa Skoog i boken Barn och beteenden i förskolan hur hjärnans utveckling, självreglering och känsloreglering påverkar barns agerande i vardagliga situationer.

Boken ger förskolans pedagoger en fördjupad och praktiskt förankrad förståelse för barns beteenden – hur barns arbetsminne, impulskontroll och kognitiva flexibilitet påverkar förskolans vardag och hur dessa förmågor kan stödjas genom guidad lek och stöttning.

Barn och beteenden i förskolan tar avstamp i välkända scener: samlingar som inte fungerar, barn som inte kan vänta, känsloutbrott som inte går att avbryta och beteenden som riskerar att tolkas som ovilja, trots att de bottnar i omognad eller stress. Här får du hjälp att förstå vad som händer i barnets hjärna och varför uppmaningar som ”lyssna”, ”sitt still” eller ”du är stor nu” ofta får motsatt effekt.

Boken tar även upp hur självreglering och exekutiva funktioner utvecklas i förskoleåldern, känsloregleringens betydelse för lärande, relationer och beteende, neuroplasticitet och hur miljö, bemötande och krav påverkar barns utveckling, socioekonomiska faktorers inverkan på stress, koncentration och emotionell reglering samt forskningsbaserade metoder och arbetssätt som kan stärka barns förmågor i vardagen.

Boken knyter samman teori och praktik genom konkreta exempel, reflektioner och metoder som kan användas direkt i förskolans arbete.

Linnéa Skoog är förskollärare med masterexamen i förskoledidaktik och ett särskilt intresse för neurovetenskap, självreglering och barns socioemotionella utveckling.

Omslag och grafisk form: Catharina Ekström.

I Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan beskriver Christian Eidevald hur systematiskt kvalitetsarbete kan bedrivas i förskolan.

I skollagen står att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och att utvecklingen ska dokumenteras och analyseras systematiskt. Men vad innebär vetenskaplig grund? Och hur kan man systematisera dokumentationer och analyser på ett vetenskapligt sätt? Detta är frågor som författaren besvarar i boken.

Boken består av tre delar och är både teoretisk och forskningsanknuten, med fokus på förskolepedagogik. Den första delen beskriver förskolans förstärkta uppdrag, olika metoder för att arbeta med dokumentation och bedömning samt beskrivningar av två förskolors organisering av ett systematiskt kvalitetsarbete.

Den andra delen utgår från förskolans praktik och beskriver hur filminspelning kan användas i detta arbete. Den tredje och sista delen ställer frågan vad en analys är, eller kan vara, utifrån forskning och förskolans förstärkta uppdrag. Boken avslutas med förslag på hur man kan organisera analysarbetet.

I denna andra upplaga tar författaren även upp undervisning i förskolan, liksom hur styrningen av förskolans verksamhet alltmer kommit att ske genom kontroller och kvalitetsgranskningar. Författaren beskriver hur begrepp som utvärdering och utveckling delvis ges nya innebörder.

Boken riktar sig dels till studenter på förskollärarprogrammet dels till förskollärare och förskolechefer som vill utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete.

Om författarenChristian Eidevald är leg. förskollärare, lärarutbildare, fil.dr. och docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Han har även skrivit andra böcker, till exempel "Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskola".

Sagt om boken"Detta är en bok om förskolans dokumentation. I skollagen slås fast att förskolans systematiska kvalitetsarbete ska utvärderas, vilket alltså är obligatoriskt. Christian Eidevald menar att det är oerhört viktigt att förstå den dokumentation som görs och varför. --- Boken avslutas med ett avsnitt om vad en analys är. Den riktar sig främst till förskolechefer och studerande. En referenslista och ett register ingår." Om bokens första upplaga, i BTJ häfte 14101024. Lektör Tin Carleson.

Med Ekologins nyanser - undervisning och lärande för hållbar utveckling i förskolan vill författarna entusiasmera blivande förskollärare, yrkesverksamma förskollärare, pedagoger och rektorer att ta sig an och fördjupa arbetet med hållbarhetsfrågorna i förskolan. Boken beskriver hur en utforskande undervisning med direkta naturmöten, kreativa infall och hållbara vanor kan utvecklas.

En rad mikroprojekt med förskolans yngsta, mellanstora och äldsta barn lyfts fram och synliggör progressionen i ekologi- och hållbarhetsarbetet och visar förskollärarnas och pedagogernas betydande roll i undervisningen.

Syftet med boken är att bistå med klargörande och inspirerande exempel från förskolans ekologi- och hållbarhetsarbete, samt att erbjuda läsaren flera användbara verktyg inom förskoledidaktik, NV-didaktik och didaktik för hållbar utveckling. Författarna klargör även rektors ledarskap och ansvar med hjälp av didaktiska ledarskapsprinciper, för att stödja och utveckla arbetet utifrån ett övergripande helhetsperspektiv. Bokens olika modeller, verktyg och påminnelser kan användas när ambitionen är att påbörja, stödja och utveckla förskolans undervisning på området.

I nära samarbete och utifrån olika professionskompetenser beskriver författarna en undervisning i ekologi och hållbar utveckling i förskolan där olika teoretiska, didaktiska och praktiska kunskaper vävs samman.

Om författarnaCecilia Caiman är universitetslektor, forskare och lärarutbildare. Inger Björklund är rektor och Yvonne Möller är pedagogista.

Hur skapar vi en språkmiljö i förskolan som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk?

Språklig förebild i förskolan visar hur ditt eget språkande – i varje vardaglig situation i förskolan – kan göra avgörande skillnad för barns språkutveckling, tänkande, delaktighet och framtida lärande, med stöd i både forskning och praktik. Genom exempel på kognitivt och språkligt utmanande samtal, slutna frågor och öppna frågor synliggörs hur pedagogens språkande formar barns delaktighet, motivation och engagemang.

Så hur kan vi språka och kommunicera i förskolan för att stärka barns identitetsutveckling och självbild? Och hur skapar vi en språkmiljö som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk? Utvecklingen av kommunikation, språk och samspel är central genom hela barndomen. Med språket kan vi kan signalera delaktighet, respekt och trygghet. Att arbeta med språk och kommunikation är ett värdegrundsarbete.

Boken handlar om att vara samtalspartner till barn och hur vi vuxna kan utvecklas som språkliga förebilder. Författaren beskriver hur barn utvecklar sitt språk och sin kommunikation och belyser hur språknäring, språkrika interaktioner och språklig agens påverkar barns språkutveckling redan från spädbarnsåldern och tidig barndom.

Språklig förebild i förskolan vidgar förståelsen för varför och hur vi behöver tänka som språkliga förebilder. Den ger också konkreta tips på hur vi kan arbeta för att stimulera barnens språkutveckling, till exempel genom vårt sätt att ställa frågor, kroppsspråket, samarbetet med vårdnadshavarna, högläsning eller responsivitet. Eftersom barn speglar sig och sitt språkande i vuxna behöver pedagogen rikta sin uppmärksamhet mot sig själv som samtalspartner istället för att fokusera på barnet.

Denna andra upplaga är uppdaterad med ny barnspråks- och förskoleforskning och har en stärkt vetenskaplig grund i linje med den nya läroplanens krav.

Karolina Larsson är leg. logoped, doktor i medicinsk vetenskap och författare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun, där hon också bedriver forskning om språk och interaktion i förskolan. Karolina driver det egna företaget Ut med språket AB, där hon anlitas som föreläsare, skribent och konsult inom språk-, läs- och skrivutveckling.

Formgivare: Anna Hild.

Sagt om boken:"Boken är skriven med stor kunskap och starkt engagemang. Den är vetenskapligt förankrad men även praktiknära i sitt tilltal. De tre delarna rymmer kapitel med en mängd underrubriker, vilket gör den lättläst och behändig att orientera sig i. [...] ...framför allt ger Karolina Larsson konkreta tips på hur vi som språkliga förebilder kan stimulera barnens språkutveckling. Litteratur- och referenslista avslutar. Föregående upplaga bör ersättas med denna. Helhetsbetyg: 5."/Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 7 2026

Boken presenterar effektiva strategier som du kan använda när du bemöter barn i situationer med kraftfulla känsloyttringar och ger metoder för ett förebyggande arbete.

Med ökad kunskap kan du bemöta, förstå, och förebygga situationer där barnet misslyckas och i stället skapa en trygg och stödjande miljö där barnet kan lyckas, växa och rustas för utmaningar senare i livet.

En lättillgänglig bok om högläsning, berättande och samtal i förskolans barngrupper.

Den här boken fokuserar på samtalet om det lästa och berättade. Den redogör på ett enkelt sätt för teorier och forskning om såväl högläsning och berättande som samtal i förskolans barngrupper.

För att högläsning och berättande ska främja den språkutvecklande undervisningen i förskolan krävs en medveten strategi. Barnen behöver få samtala om och förstå innehållet i högläsningen och berättelserna. Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet.

Författaren beskriver metoder som dialogisk högläsning, sokratiska samtal, Filosofi med barn och Filozoo, liksom kreativa estetiska metoder. Dessutom lyfter författaren fram hur pedagogen kan planera för progression genom att arbeta tematiskt och projektinriktat.

Boken kan användas som underlag i kollegialt lärande. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, förslag på fördjupning och ett praktiskt avsnitt med uppgifter att genomföra i arbetslaget eller på egen hand. 

Författaren Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

Syftet med boken är att få dig som pedagog att känna lusten, glädjen och motivation till skapandet och estetikens alla olika uttryckssätt, att våga prova, undersöka och experimentera! I boken får du nödvändiga verktyg för hur man på förskolan kan arbeta och utvecklas i de olika estetiska uttryckssätten för att ta steget mot en adekvat estetisk kompetens. I boken finns genomgående exempel från verksamheten samt frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget. Till boken finns en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner som extramaterial.

Enligt förskolans läroplan ska varje barn ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Barnen ska stimuleras att aktivt undersöka sin omvärld och tänka själva kring naturvetenskap. De ska också ges möjlighet dela sina tankar och uttrycka dem på ett kreativt sätt. Men hur gör man det i praktiken? Hur kan man som pedagog stötta ett barn så att det utvecklas i sin förmåga att ställa frågor och undersöka? Hur stöttar man barns reflektioner kring de erfarenheter de får via undersökande verksamhet? Och hur gör man det på ett sätt som stämmer med förskolans värdegrund och övriga uppdrag?I den här boken ger författarna en mängd konkreta och inspirerande exempel på hur några förskolor har valt att arbeta med naturvetenskap. Den forskning som boken bygger på visar att pedagogernas förhållningssätt till naturvetenskap, snarare än valet av innehåll, är avgörande för om barnen verkligen erbjuds en möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Bokens exempel utgår därför från olika förhållningssätt som man kan ha i samband med naturvetenskapliga aktiviteter. Till varje kapitel hör en eller flera faktarutor där det naturvetenskapliga innehållet förklaras och knyts till generella bärande idéer inom naturvetenskapen. I den andra upplagan av boken har texterna uppdaterats så att de stämmer överens med de nya skrivningarna i förskolans läroplan där begreppen undervisning, förundran och hållbar utveckling har förts in. Boken spänner över stora delar av det naturvetenskapliga fältet, och visar att det finns många olika sätt att låta barn möta naturvetenskap på. Exemplen i boken vidgar gränserna för hur man kan arbeta med naturvetenskap i förskolan och öppnar för möjligheter till många lustfyllda, engagerande och lärande stunder med barnen.

Bodil Sundberg är fil.dr i biologi och arbetar på Örebro universitet som lärarutbildare och forskare inom naturvetenskapernas didaktik.

Sofie Areljung är doktorand vid Umeå universitet, där hon arbetar med ett avhandlingsprojekt om naturvetenskap i förskolan.

Karin Due är fil.dr i fysikdidaktik och arbetar som lärarutbildare vid Umeå universitet, bland annat på förskoleprogrammet.

Christina Ottander är fil.dr i växtfysiologi och docent i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Umeå universitet.

Britt Tellgren är fil.dr i pedagogik och verksam som lärarutbildare på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet.

Den svenska skolan har ett uttalat ansvar för att säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Detta sker genom det pedagogiska uppdraget, som fokuserar de ungas lärande, och genom det sociala uppdraget, som handlar om att förmedla demokratiska värden och att ge eleverna det psykosociala stöd de behöver för att klara av sin utbildning. Det skolsociala arbetet har en central roll när det gäller att navigera mellan och integrera dessa olika uppdrag i skolans vardag. Det här är en grundläggande bok om det sociala arbetet i och i relation till skolan. Boken analyserar det skolsociala arbetet ur flera perspektiv. Den handlar om skolan och elevhälsan som organisatorisk och institutionell kontext för det sociala arbetet, om skolsociala problemområden samt om metoder och perspektiv i skolsocialt arbete. Skolkuratorns arbete står i fokus men boken har även relevans för andra yrkesgrupper i skolan och inom socialtjänsten. I denna andra upplaga har innehållet i antologin uppdaterats utifrån det aktuella kunskapsläget samt utifrån förändringar i lagstiftning och riktlinjer både relaterat till skola och socialtjänst.

Åsa Backlund (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Sara Högdin (red.) är socionom och docent i socialt arbete och verksam vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.  Ylva Spånberger Weitz (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Anette Bolin är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Högskolan Väst.  Yvonne D-Wester är auktoriserad socionom och verksam som ordförande i Nämnden för socionomauktorisation. Gudrun Elvhage är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Hilma Forsman är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Malin Gren Landell är disputerad psykolog och psykoterapeut och verksam som egenföretagare.  Joakim Isaksson är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Petter Iwarsson är legitimerad psykoterapeut och socialpedagog med vidareutbildning inom handledning och familjebehandling. Han arbetar med psykoterapi, handledning och utbildning i egen regi samt som skolkurator. Hélène Lagerlöf är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som lektor vid Institutionen för socialvetenskap på Marie Cederschiölds högskola.  Inger Linblad är filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Terje Ogden är filosofie doktor i psykologi, verksam som seniorforskare vid Nasjonalt Utviklingssenter for barn og unge (NUBU) och har tidigare varit forskningsdirektör.  Susanne Severinsson är docent i pedagogiskt arbete och verksam som universitetslektor i pedagogik på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap och verksam vid Högskolan Väst där hon är verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön.  Ellionor Triay Strömvall är jurist och statsvetare, med fokus på social hållbarhet och barns mänskliga rättigheter. Hon är verksam som affärsområdesansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Amesto. Bo Vinnerljung är professor emeritus vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet samt seniorforskare vid Enheten för klinisk epidemiologi/Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.  Vera Yllner är jurist och doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Mattias Ymefors är socialpsykolog, verksam som enhetschef för stödenheten i Grästorps kommun och arbetade tidigare som samordnare för Team Agera.  Carolina Överlien är professor i socialt arbete och verksam som universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, och forskare på Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Oslo. 

HUR VÄNDER MAN UTVECKLINGEN I EN SKOLA – OCH EN HEL FÖRORT – NÄR ALLA REDAN GETT UPP? När Marco Damgaard klev in genom dörrarna till Tingbjerg skola var området känt som ett av Danmarks mest utsatta. Gängvåld, låg framtidstro och en skola i fritt fall hade skapat en känsla av hopplöshet. Elva år senare talar man om miraklet i Tingbjerg. Elevantalet har ökat dramatiskt, motivationen och ­resultaten likaså, brottsnivåerna har fallit och skolan har gått från symbol för misstro till ett internationellt exempel på vad som faktiskt fungerar. Miraklet i Tingbjerg är en konkret och inspirerande bok om ledarskap och socialt ansvar. Det är en ofiltrerad berättelse om vad som händer när en skolledare vägrar att acceptera att vissa barn är dömda att misslyckas. Om modiga lärare, föräldrar som vågar förändras, ungdomar som hittar sin röst — och om hur en hel stadsdel reser sig när någon äntligen säger: Vi kan bättre.*Marco Damgaard (f. 1985) är tidigare rektor för Tingbjerg skola i Köpenhamn och numera borgmästare i Herlevs kommun.Diamant Salihu, grävande journalist och författare till bästsäljarna Tills alla dör och När ingen lyssnar, har skrivit svensk introduktion till boken.

Förskolan måste kunna undervisa både gruppen och individen. För att klara av det behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Här fyller neuropedagogiken en viktig funktion för att bredda perspektiven.

Neuropedagogik handlar om att omsätta den kunskap vi har om hur hjärna och nervsystem fungerar i den pedagogiska praktiken för att exempelvis stärka impulskontrollen eller arbetsminnet hos barnen. Genom att ta in detta perspektiv breddas den vetenskapliga grunden i förskolan och bidrar till större möjlighet att anpassa arbetssätten, med hänsyn till både gruppens och individens lärande och utveckling. Även en större medvetenhet hos barnen själva om hur ”hjärnkontoret” styr allt från kroppsrörelser till tankar och känslor kan bidra till utveckling av exempelvis självreglering och empati.

Boken ger en teoretisk kunskapsgrund som tillsammans med konkreta inblickar från förskolans vardag i samband med exempelvis samling, språkutvecklingsarbete och konfliktlösning ger guidning till fler tolkningsmöjligheter och ett större pedagogiskt och didaktiskt handlingsutrymme.

Vidare diskuteras hur denna mångfald påverkar undervisningsansvaret och därmed även utvecklingen av förskolan.

Neuropedagogik i förskolan riktar sig till alla er rektorer, handledare, förskollärare och förskollärarstudenter som vill veta varför och hur modern forskning om barns utveckling och lärande gällande biologiska, psykologiska och kognitiva aspekter kan utveckla förskolans vardagspraktik.

I Samspelsbar och samtalsklar - om samtal i förskolan och skolan lyfter Margareta Öhman fram samtalets grundläggande kvaliteter och beskriver på vilket sätt vuxna kan ta ansvar för att det goda samtalet ska komma till stånd; dels genom att bygga och upprätthålla en god relation med barnet och skapa en gemensam förståelse, dels genom att hålla en ömsesidig och utvecklande dialog levande som gör det möjligt att tillsammans med barnet utforska det ämnesområde samtalet rör.

Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare och lärare i de första skolåren. Den är rikligt illustrerad med exempel från förskolans och skolans vardag och varje kapitel avslutas med frågor att reflektera över i den egna pedagogiska vardagen.

Sagt om boken"Öhman skapar i Samspelsbar och samtalsklar förståelse för samtalet som metodik och hur man genom att strukturera och koppla samtalet till praktiken bidrar till en positiv utveckling. Boken består både av teoretiska och praktiska kapitel där varje tema får en inledning och kapitlen avslutas med reflektionsfrågor och samtalspunkter. Genom att fråga och reflektera kan den samtalskompetente vuxne strukturerat utveckla lärandets innehåll och Öhman menar att en pedagogisk medvetenhet om samtalets betydelse för inlärning, delaktighet och relationer har stor betydelse för en socialt hållbar utveckling. Boken är en ögonöppnare med ett, tillgängligt, vetenskapligt fokus som hjälper pedagogen och arbetslaget att utveckla sin roll som samtalspartner till barnet. En viktig och kompetenshöjande bok i förskolan och i skolans yngre år." Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 1, 2017.

Om författarenMargareta Öhman, leg. psykolog och familjeterapeut och därtill barnkulturvetare, är en populär författare och föredragshållare. Hon har mer än fyrtio års erfarenhet av arbete med barn och handledning/fortbildning i förskolan och skolan.

Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter - såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet. I denna reviderade och kompletterade femte upplaga av boken finns flera nya aktiviteter och texterna är anpassade till den moderna tidens friluftsliv.

Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem.

Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen.

Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute i skärgården och se molnen glida över himlen. Men också att få visa upp andra sidor av sig själv, att fascineras av sin egen kropp, myrans stretande och trädens rimfrost. Livskvalitet är att uppleva friluftsliv - just när man gör det!

Sagt om boken"Det här är ett grundläggande läromedel i naturnära friluftsliv för exempelvis förskollärare, lärare, fritidsledare och naturguider men så mycket mera! Man kan hoppa in nästan var som helst i boken och bli både inspirerad och reflekterande inför någon aspekt på friluftsliv. Författarteamet lyckas verkligen med att få med alla delar av begreppet friluftsliv. En mängd konkreta aktivitetsförslag ges; det kan vara friluftsmatlagningstips, lekar med pedagogiska tankar, slöjdtips eller tips på hur man håller toarullen torr! En oerhört innehållsrik bok, men ändå lättläst och inspirerande. En självklar bok för alla ledare inom friluftsliv men också nyttig för alla som på egen hand vistas i naturen i något sammanhang."Ur Bibliotekstjänsts recension av tidigare upplaga (Anders Hellborg)

Om författarnaRedaktörerna Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell representerar en lång erfarenhet inom undervisning (från förskola till högskola), ledarutbildning och forskning om friluftsliv, natursyn, utvecklingsfrågor och miljöengagemang.

Tillsammans med medförfattarna: Patrik Grahn, Per Hedberg, Karl Erik Karlsson, Anders Nilsson, Kurt Olsson, Mikael Quennerstedt, Ronnie Ståhle, Stephan Svenning, Anders Szczepanski, Marie Öhman och Johan Öhman och i samarbete med Roger Isberg, Ebba Lisberg Jensen, Anders Johansson, Anna Malmström, Pernilla Ouis, Eva Sandberg, Peter Schantz, Ammi Wohlin och Petter Åkerblom presenterar de här en unik och samlad kunskap inom detta kompetensfält.

De flesta förskolor och skolor anser nog att verksamheten inte är särskilt ojämställd. En annan bild framträder ofta när man kartlägger könsmönstren. Personalen har olika förväntningar på pojkar och flickor, och material och aktiviteter delas upp efter kön. Alla elever oavsett kön ska ha lika tillgång till utbildning, kräver skollagen. Vad innebär då jämställdhetsuppdraget i praktiken?

I Jämställdhetsarbete i förskola och skola formuleras sju utmaningar att utgå från.

Läsaren får tips på arbetsmetoder för praktiskt jämställdhetsarbete, konkreta exempel att inspireras av och referenser till teori.

Femte upplagan är uppdaterad utifrån aktuell forskning och ändringar i läroplanerna för gymnasieskolan, grundskolan och förskolan avseende jämställdhet. Boken vänder sig till skolledare, skoltjänstemän, lärare, förskollärare, elevråd och skolpolitiker.

Hur kan vi arbeta med hållbar utveckling i förskolan ekologiskt, socialt och ekonomiskt? Det handlar om arbetssätt, innehåll och förhållningssätt i vardagen. Skräpplockning och sopsortering ligger nära till hands, men det finns många andra sätt att arbeta med hållbarhet tillsammans med barnen, varsamt och nyfiket. Mycket gör vi kanske redan, men behöver få en ny syn på?  

Erika Wallin har 20 års erfarenhet som förskollärare. Nu arbetar hon som utvecklingsledare och fortbildare, samt har en masterexamen i praktisk kunskap inriktad på utvecklingsarbete i förskolan.  I den här antologin samlar hon yrkesverksamma förskollärare, forskare och experter som delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Kapitlen ger olika infallsvinklar på vad arbetet med hållbar utveckling kan innebära och hur det kan bli en naturlig del i förskolans undervisning.  

Det mest uppenbara är kanske det ekologiska perspektivet, hur vi värnar naturen. Vi plockar skräp och sorterar sopor, men det finns så mycket mer att upptäcka! Genom att odla eller arbeta med estetik utomhus ger vi barnen möjlighet att lära känna naturen på nya sätt. Med hjälp av digitala verktyg kan vi också följa projekt som pågår i andra länder, exempelvis hur haven och korallreven rensas från skräp.  

Social hållbar utveckling handlar om relationer, hur vi är mot varandra och hur vi kan hitta hållbara sätt att samspela, både i barngruppen och i kontakten mellan barn och vuxna. Vill vi bidra till en fredlig värld kan vi också lära oss mer om hur människor i andra delar av världen lever.  

Ekonomisk hållbar utveckling innebär att ta vara på jordens resurser och oss själva. Hur kan vi hushålla med papper i förskolan? På vilket sätt kan återvunnet material ge nya idéer i skapandet och öka kreativiteten? Ger vi barnen tillgång till så mycket fysisk aktivitet de behöver för att lägga grunden till hållbara levnadsvanor?

Om vi ska kunna hitta nya levnadsvanor och nå upp till målen i Agenda 2030 (FN, 2015) kommer vi att behöva förmågor som fantasi och kreativitet. Vi behöver vara innovativa och se nya lösningar utanför de ramar som vi vanligtvis förhåller oss till. Hur hjälper materialen oss pedagoger att kommunicera med barnen utifrån ett hållbart syfte? Hur stöttar materialet barnens utveckling när det gäller fantasi och kreativitet?   Pernilla Thor, kap 9.  

Om fisken har ätit plast kan vi inte äta fisken, då kan ju vi dö! säger Vilmer. Ett barns tankar om skräp i haven, kapitel 1.  

Vi kunde tydligt se ett förändrat kunnande hos barnen där drivkraften att påverka var väldigt stark. /.../ Deras drivkraft berodde på tron att kunna förändra världen. Detta var ingen saga, utan ett projekt förankrat i verkligheten, vilket gjorde att det blev på riktigt viktigt för barnen.   Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner, kapitel 1

Innehåll

Förord  

Inledning: Att bygga kulturer för hållbarhet Eva Ärlemalm-Hagser  

Kapitel 1: På riktigt viktigt hållbarhet med hajen Kaj Linda Edman Stämneryd och Maria Sterner  

Kapitel 2: Världen utanför förskolan Gitarren Markus Sandström  

Kapitel 3: Social hållbar utveckling i lek och genom lek Erika Wallin  

Kapitel 4: Undervisning med fokus på barnens handlingskompetens Maria Hedefalk  

Kapitel 5: Från frö till planta ett odlingsprojekt med de yngsta barnen Sara Krokström  

Kapitel 6: Hållbar utveckling i förskolans vardag Erika Wallin  

Kapitel 7: I varje möte om, genom och för demokrati med förskolans yngsta Åsa Lernberg  

Kapitel 8: Hälsa, fysisk aktivitet och hållbar utveckling Ann-Christin Sollerhed  

Kapitel 9: Hållbar utveckling genom miljö och material Pernilla Thor  

Kapitel 10: Estetik och Land Art i ett hållbart samhälle Carina Eriksson och Alexandra Hedberg  

Kapitel 11: Hållbart samtal för ett hållbart lärande Susanne Thulin  

Kapitel 12: Varsamhet läroplanens finaste ord? Anna Thoresson  

Anteckningar