Litteraturvetenskap

Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I "Fråga 7" försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits – fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman.

Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. "Fråga 7" är en oförglömlig och ojämförlig historia – om liv och öde, kolonialism och arv – från en av vår tids mest betydande internationella författare.

"Det är en fantastiskt rik skildring av enskilda liv och stor historia, med ett språk som når in i läsarsjälen tack vare Niclas Hvals perfekta översättning. Prisbelönt och hyllad i den engelskspråkiga världen – DN:s kritiker håller med: detta är årets bästa bok." DN Kultur

”'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet

"Det är otroligt starkt…" Jonas Eklöf, TV4

"…hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan

”Redan alldeles oumbärlig … förtjänsterna är enastående” Ivo Holmqvist, Opulens

”Imponerande storverk” Lars Lönnroth, Axess

”Franzéns och Möllers litteraturhistoria lyckas ge kanon en knuff och balansera genrens många krav utan att spränga den. Resultatet är förnyande inom traditionens ramar. Det är välredigerat, kunnigt och stilen akademiskt lättillgänglig … snygg och sparsamt men smakfullt illustrerad” Dan Ringgaard, Aftonbladet

Hela världens litteraturhistoria, från de första skriftsystemen till den senaste medieutvecklingen – detta väldiga ämne har några av Sveriges ledande forskare samlats för att genomlysa, och resultatet är ett unikt, nytt standardverk för alla som studerar eller älskar litteratur. Verk, författare, genrer, publiceringsformer, kritik, läsare – alla litteraturens aspekter får här sin plats. Det väletablerade får samsas med det nyligen upptäckta. Den kronologiska tråden varvas med fördjupningsartiklar om litteraturens förhållande till religion, film, musik, bildkonst, estetik och politik.

Natur & Kulturs litteraturhistoria är lika engagerande berättad som den är vetenskapligt vederhäftig. Den är kompletterad med illustrationer, läshänvisningar och register.

Huvudredaktörer är Carin Franzén och Håkan Möller , professorer i litteraturvetenskap vid Stockholms respektive Göteborgs universitet. Övriga medverkande är Lars Gustaf Andersson, Åsa Arping, Monica Braw, Anders Cullhed, Axel Englund, Otto Fischer, Thomas Götselius, Anne Heith, Stefan Helgesson, Mats Jansson, Stefan Jonsson, Christina Kullberg, Ingela Nilsson, Jesper Olsson, Margareta Petersson, Mattias Pirholt, Tetz Rooke, Lisa Vikström, Cecilia Sjöholm, Johan Svedjedal, Martin Svensson Ekström och Sven-Olov Wallenstein.

"Litteraturhistorisk hjälteinsats där alla ska med. Therese Eriksson läser ett nytt översiktsverk som verkligen vidgar litteraturhistorien."SvD

"De litteraturhistoriska handböckerna är en viktig byggsten i den processen - och Natur & Kulturs litteraturhistoria är ett stort framsteg för världens litteraturhistoria på svenska."GP

”Suggestivt målar han upp bilden av hur en forntida sagoförtäljare i skymningen leder sin publik längs ristningens tablåer och ingående återger den storslagna berättelsen om hur svearnas mytiske urkung Ingwaz med åtta skepp ger sig ut på färd över Östersjön. Ett äventyr som liknar inte bara Odyssén, utan också den isländska sagan om Ingvar den vittfarne.”Lars Linder, Dagens Nyheter

”Lindström är en gudabenådad berättare, stilist och pedagog som lyckas förmedla både forskningsrön och komplicerade tankegångar.”BTJ – betyg 5 av 5: Briljant

”Ett mästerverk! Som akademisk bok är den djärv, vilket jag tycker om. Hela idén om Ingwazsagan som prototyp, applicerat med konkreta exempel, är originell.”Kristian Kristiansen, professor i arkeologi

En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.

Jonathan Lindström följer upp Sveriges långa historia med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.

I denna första stora biografi om en av den svenska litteraturens världsförfattare skildrar Johan Svedjedal ett fascinerande författarliv. Harry Martinson blev tidigt känd för sin charm och stilistiska briljans – en fattigpojke ur folkdjupen som via litteraturen nådde samhällets höjder. Men bakom hans leenden och framgångar fanns allvarligare ärenden. Tidigt insåg han hur människans övermod hotade miljön och själva livet. Sådana insikter var inte alltid välkomna i rekordårens Sverige.

"Ett standardverk, helt enkelt. Omöjligt att komma förbi för den som vill förstå författaren och människan Harry Martinson." /Stefan Eklund, Dagens Nyheter

Vår nyfikenhet på andra är gränslös. Det kan förklara varför aptiten på biografier aldrig tycks mättas. Några av världens äldsta texter är biografier. Men till en början handlade det inte om att stilla nyfikenhet, utan om helt andra syften.  

Ingrid Elam, som aldrig riktigt ryckts med i biografislukandet, har nu fallit till föga och gjort en djupdykning i historiens lager för att försöka förstå vilka drivkrafter som funnits bakom att läsa liv. Vilka har bevärdigats biografier? Kan en person få två helt olika, men lika sanna, biografier? Vem ska anses vara auktoriteten på en annans liv? Vad avslöjar biografier om tiden och sammanhanget de skrevs i? 

På vägen möter hon så vitt skilda personer som Jesus, drottning Kristina, Adolf Hitler, Zelda Fitzgerald, Booker T. Washington, Taylor Swift och Zlatan Ibrahimović. "Elam förmedlar kunskap med stil"Göteborgs-Posten"Ingrid Elam lyfter blicken från detaljerna, skönjer mönster och drar slutsatser. Det är modigt och spännande."Dagens Nyheter"Lärd och roande djupdykning i biografins fostrande värld."Uppsala Nya tidning"Det höga kunskapsinnehållet förmedlas med en smittande läsglädje som väcker nyfikenhet"BTJ Helhetsbetyg 5/5

»En veritabel bladvändare … Litteraturhistoria som jag helst vill ha den: Ställningstagande och intensiv gör den inte bara litteratur till något brännande viktigt. Boken ger oss också människorna Moa och Harry – och Ebba Witt-Brattströms själ.« Aftonbladet

»Smittande och spännande läsning. [...] Ebba Witt-Brattström skriver medryckande och övertygande.« Svenska Dagbladet

Moa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry).

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt.

Ebba Witt-Brattström är Sveriges mest kända litteraturprofessor med en rad böcker, priser och publika framträdanden bakom sig. Hon är trefaldig vinnare av SVT:s Kulturfrågan Kontrapunkt, numera kulturexpert i SVT Muren, belönad bland annat med Mårbackapriset, Samfundet De Nios Essäpris, Ivar Lo-Johanssons personliga pris och Expressens kritikerpris i Björn Nilssons namn. Hon disputerade 1988 på avhandlingen Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet, och har sedan dess velat skriva en bok om både Moa och Harry.

Att skalden Dan Andersson var finnmarkens diktare känner de flesta till. Men ganska okänt är det att han tillbringade mycket tid i Stockholm. Det var där han träffade andra författare, gick på krogen och i hemlighet mötte sin älskade Märta Larsson. 

Dan Anderssons Stockholm är en spännande guidebok till en sida av skaldens liv som sällan lyfts fram. Läsaren får vandra på Stockholms gator med ena benet i nutiden och det andra i 1910-talets Stockholm. Ett svunnet Stockholm lever upp i Göran Greiders och Nils Holmdahls berättelse, som illustreras med ett rikt bildmaterial.

Kombinationen av stadsguide och levnadsteckning är riktigt lyckad. () en lätt bok att plocka upp och använda. Formatet är behändigt och den fina tryckningen bidrar till ett mycket tilltalande helhetsintryck BTJ, Martin Dahlén

Per Olov Enquist (1934–2020) var under sin livstid förutom uppburen författare även sportjournalist, regissör, friidrottare, socialdemokrat och alkoholist. Hans författarskap är lika förankrat i det västerbottniska inlandet som det är ett exempel på särpräglad världslitteratur. Hans texter spänner över dokumentarism, fiktion och nyskapande genrehybrider, men förenas av en utmärkande poetik, ett återkommande självbiografiskt stoff och metafiktiva reflektioner. 

I den här antologin närmar sig tio litteraturvetare olika tidigare förbisedda aspekter av P.O. Enquists författarskap. Tillsammans tecknar de konturerna av en människa. 

Strindbergs lilla röda är en både nördig och allmänbildande resa genom bokens, typografins och läsningens historia. Med Röda rummet som prisma berättar Alexandra Borg och Nina Ulmaja hur allt började och hur det fortsatt. Det är oavbrutet lärorikt och underhållande, och varje vackert formgiven sida genomsyras av kärlek till Boken.

"Man köper heldre en vacker bok för en krona än en ful för 50 öre.""

August Strindberg

Den har kallats »Sveriges första moderna roman«. Röda rummet utkom första gången 1879 och väckte omedelbart stor uppmärksamhet. Sedan dess har boken utkommit i över 140 utgåvor, filmatiserats, blivit serieroman och översatts till ett stort antal språk. Men förutom att vara en klassisk roman är Röda rummet en Bok. Skriven, formgiven, tryckt, såld och läst. Hur gick det till på Strindbergs tid? Hur går det till idag?

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.                      

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.  

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro - och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spännings­roman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild. 

Boken som inspirerade Wes Anderson till filmen »The Grand Budapest Hotel«.

Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i Världen av igår. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig.

»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« Stefan Zweig

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva

Stefan Zweigs självbiografiska Världen av igår - som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen. Manuset till Världen av igår skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil. I översättning av Hugo Hultenberg.

STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

I Vardagens ting berättar Marguerite Duras i ett femtiotal korta texter om centrala platser och händelser i sitt liv. Om, kärlek, alkoholism, skam och orättvisor – och förstås om att skriva. Själv liknar hon boken vid en stor väg som vill gå överallt på samma gång – en rörlig och levande text, vare sig hon skriver om mötet mellan könen eller om kontro-versiella händelser i bokens samtid. Vardagens ting kom till i samarbete med vännen Jérôme Beaujour och är ett av Duras mest orädda och omtyckta verk.  

Boken gavs ut på franska 1988, översattes till svenska av Katarina Frostenson 1989, men har sedan länge varit slutsåld. Nu ges den äntligen ut igen, i reviderad översättning och med ett nyskrivet förord av Katarina Frostenson.

Den tidiga fornnordiska litteraturen förser oss med de enda hedniska texter som är bevarade från Europas medeltid. Varken på keltiskt, slaviskt eller övrigt germanskt område finner vi någon motsvarighet, och detta ger oss en unik möjlighet att närma oss en av de kulturer som blomstrade i Europa före kristendomens slutgiltiga seger.  

De hedniska skalderna i Norden använde alla resurser som stod till buds och påverkades av olika kulturer. Mötet mellan traditioner under vikingatiden gav upphov till en anmärkningsvärd litterär blomstring och uppfinningsrikedom, så mycket djärvare då den inte var underordnad kyrkans normer.   I denna bok ges en introduktion till studier av texter på döda språk och till fornnordisk metrik.

Därefter analyseras i tur och ordning Teoderikstrofen på Rökstenen från runt år 800, skalden Brages poesi från omkring år 850, visdomsdikten Den höges tal från första hälften av 900-talet och den profetiska dikten Völvans spådom från andra hälften av 900-talet. Tillsammans ger de en rik bild av den tidiga fornnordiska skaparkonsten och mytologin.  

För att analysera texterna i sitt rätta sammanhang krävs en pålitlig datering, vilket i sin tur förutsätter en solid vetenskaplig metod. De senaste tio till femton årens forskning har gjort stora framsteg på detta område, och dessa förmedlas här för första gången till en bredare allmänhet.

Författaren Mikael Males är professor i norrön filologi vid Universitet i Oslo. Hans huvudsakliga forskningsfält är fornnordisk skalde- och eddadiktning.

Selma Lagerlöf. Folkkär och världsberömd, framgångsrik och hyllad. Men bakom den etablerade bilden av Nobelpristagaren och sagotanten på Mårbacka fanns en sökande, tänkande, älskande människa med stort frihetsbegär och djärva visioner.

Anna-Karin Palm skriver med författarens blick på Selma Lagerlöf och ser hennes idévärld och inre liv som grundval för hennes skapande. Hon berättar om vänskaper och kvinnokamp, tidens frågor och sammanhang. Författarlivets strider och tvivel träder fram, men också det starka självförtroendet och målmedvetenheten hos en kvinna som banade nya vägar, både i livet och i litteraturen.

Boken ger en levande och mångsidig bild av en författare som än idag förmår sätta världen i rörelse.

De flesta av oss har en uppfattning om vad teater och dramatik är, men skulle nog ändå ha svårt att formulera hållbara definitioner av vad det är vi föreställer oss. Ofta känner vi igen en dramatisk text bara genom att kasta ett öga på den. Men för att analysera dramatik på djupet behövs flera verktyg och begrepp. Utgångspunkten för den här boken är att kunskap om ett dramas olika verkningsmedel gör det mer givande och spännande att tolka och diskutera det – och gör det lättare att förstå de reaktioner som det väcker hos en själv. I centrum står frågor som berör dramaturgi och dramaanalys, men författaren uppmärksammar även norm, genre och litterär kanon. En rad olika begrepp presenteras och förklaras med belysande exempel från dramatiska verk från antiken till idag, inklusive film och tv-serier. Grundtanken är att något blir intressant först om man ser till den funktion det har, och den effekt det får, i sitt sammanhang. Sten Wistrand är docent i litteraturvetenskap vid Örebro universitet och har lång erfarenhet av undervisning på olika litteraturvetenskapliga kurser, på svensklärarutbildningen och teaterpedagogprogrammet. Han är även verksam som litteratur- och teaterkritiker och har gett ut två barnböcker

Erik Johan Stagnelius är för Sverige vad Shelley och Keats är för England, vad Hölderlin och Novalis är för Tyskland. Han är den svenska romantikens mörka stjärna.          

     I Näktergalen tecknar Simon Sorgenfrei en biografi över Stagnelius, från barndomen på Öland till döden i ett uthyrningsrum i Stockholm. Stagnelius blev 29 år gammal. Han var ensam, ingen närvarade vid begravningen, men snart hyllades han som ett geni. I dag räknas Stagnelius som en av det svenska språkets främsta poeter.  

     Men Näktergalen är främst en introduktion till några de tankevärldar som influerade Stagnelius och en personlig läsning av hans författarskap.

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2024

»En pärla för nördar.« M magasin

»Latin – handbok i odödlighet är […] nästan lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig.« Språktidningen

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas?

När romarriket var som störst sträckte det sig över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.

Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.

I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flflätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Nils Ferlin avled 1961, trots det är hans poesi fortfarande levande och aktuell. I dag är han en av våra mest folkkära lyriker och hans dikt Stjärnorna kvittar det lika ingår numera i Sveriges kulturkanon. Ferlins dikter hör till de mest tonsatta bland svenska poeter och nya tonsättningar har fortsatt att tillkomma i vår samtid.

I den här boken presenteras ett 80-tal av Nils Ferlins drygt 400 publicerade dikter, sammanställda av Nils Ferlin-Sällskapet. De tonsättningar och inspelningar med olika artister som gjorts av dessa dikter presenteras i en omfattande översikt, i denna framgår också hur man når låtarna för lyssning digitalt.

Boken är försedd med teckningar av poetens systerson, den skicklige illustratören Bertil Hladisch.

Om redaktören

Hans Rutberg, som är släkt med Nils Ferlin, är ordförande i Nils Ferlin-Sällskapet. Tillsammans med Jenny Westerström har han tidigare skrivit boken Efterskörd – Ferlinfynd från en spånkoffert (2021).

Den kända och älskade barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) har fängslat många generationers barn med sina livfulla berättelser och lockande bilder. Hur gjorde hon?

Boken Förtrollad vardag visar genom brev, skisser, foton och illustrationer hur Elsa använde inspiration från sitt eget liv i sitt skapande. Med varm medmänsklighet, konstnärlig skicklighet och skimrande fantasi verkade hon för att nå barnen och ge dem ljusa minnen i barndomen.

Bokens rika bildmaterial, biografiska texter och fördjupande avsnitt med olika infallsvinklar ger en sällsynt och fascinerande inblick i Elsa Beskows arbete för att förvandla vardagen från verklighet till fantasi.

I boken medverkar Dag Beskow, Petra Bäni Rigler, Lars Häggström, Eva Nordlinder, Martin Olin, Daniel Prytz, Gitten Skiöld och Eva Söderberg.