Johan Svedjedal - Böcker

I denna första stora biografi om en av den svenska litteraturens världsförfattare skildrar Johan Svedjedal ett fascinerande författarliv. Harry Martinson blev tidigt känd för sin charm och stilistiska briljans – en fattigpojke ur folkdjupen som via litteraturen nådde samhällets höjder. Men bakom hans leenden och framgångar fanns allvarligare ärenden. Tidigt insåg han hur människans övermod hotade miljön och själva livet. Sådana insikter var inte alltid välkomna i rekordårens Sverige.

"Ett standardverk, helt enkelt. Omöjligt att komma förbi för den som vill förstå författaren och människan Harry Martinson." /Stefan Eklund, Dagens Nyheter

Tänk bort den strikta statyn när du tänker på Karin Boye! Länge sågs hon som en närmast ovärldslig gestalt – men egentligen var hon en högst levande och jordisk person. Hon var en dotter av 1920- och 1930-talets kvinnofrigörelse: en socialist i modefrisyr, en självförsörjande kvinna i bokens samhälle. Och en allt djärvare röst för de homosexuellas sak.

I denna fängslande och levande bok om Boyes författarliv ger Johan Svedjedal en ofta överraskande bild av en författare vars uppmärksammade självmord kanske bara var ett tragiskt misstag.

Vi följer Boye från sårig barndomsidyll, via de religiösa ungdomsåren till studentåren i Uppsala, där hon etablerade sig som poet, mötte psykoanalysen och socialismen. Sedan blev Stockholm hennes bas, med litterära insatser i Clarté, den radikalmoderna Spektrum, åtskilliga kvinnotidskrifter och en lång rad böcker. Men hon bodde också tidvis i Berlin, där hon genomgick psykoanalys och upplevde nazismens hot. Här finns också den Boye som livet igenom hade svårt att välja mellan sina drömyrken som lärare och författare, liksom den kärlekssökare som gradvis vågade bejaka sina erotiska känslor för kvinnor.

I centrum finns hela tiden Boye som författare: poeten bakom ett antal klassiska dikter, prosaberättaren bakom dystopin Kallocain och samtidsromaner som Astarte och Kris, den antinazistiska och feministiska aktivisten som ville påverka sin tid genom tidningsartiklar, uppläsningar och politiskt vardagsarbete.

Den nya dagen gryr är den första stora biografin över Boye sedan Margit Abenius Drabbad av renhet (1950). Den skrevs i en annan tid. Nu kan hela historien berättas.

”Så här kul har man sällan med litteraturvetenskapliga biografier (...) en bok som alla borde läsa.” /Victor Malm, Expressen

Gustaf Fröding studerade sju terminer i Uppsala i början av 1880-talet, men tog aldrig någon examen och klarade bara en enda tentamen. Istället ägnade han sig åt osedlighet och festande, finansierat av de arv han fick efter första läsåret. Ursäkter? Inga. Men bakom låg en plan som han knappt ens själv förstod. Till sist kunde han inte bli annat än författare.

I en bok med många lönndörrar ger Johan Svedjedal nya perspektiv på en missförstådd och mytologiserad period i Frödings författarliv. Fröding sätts också in i ett större historiskt sammanhang där författaren visar sig vara allt annat än en solitär.

SVT:s nyinspelning av "Vi på Saltkråkan" hade premiär i oktober 2025 – och intresset för Astrid Lindgrens älskade värld har på nytt vaknat till liv. "Vi på Saltkråkan" är en av Astrid Lindgrens mest folkkära fantasivärldar, som TV-serie, filmer och bok. Redan från början var den en stor succé, inte bara i TV – boken var den i Lindgrens dittillsvarande utgivning som såldes bäst vid utgivningen.

I "Den rätta knycken" undersöker Johan Svedjedal mekanismerna bakom ett av den svenska barnlitteraturens stora mediala fenomen. Han urskiljer också en underskattad bok med sofistikerad berättarteknik, en berättelse om kärlek som bakom den färgrika idyllen och situationskomiken bär på allvarliga ärenden om människors ansvar mot världen och varandra.

Johan Svedjedals nya essäsamling Ner med allt? handlar om revolt och litterära drömmar om ett bättre samhälle. Ämnet är decenniet från 1965 till 1975, när svensk skönlitteratur ville vara en radikal samhällskraft – med syftet att fördjupa demokratin. Men vilka litterära metoder använde författarna för att skapa litterär opinion? Hur såg de på sin roll som författare? Och hur såg deras kritik mot den västerländska demokratin ut? Möt folkhemsrebeller som dokumentaristerna Sara Lidman och P.O. Enquist, den radikale liberalen Lars Gustafsson, ungdomsupprorets Olof Moberg, ögonblicksrealisten Staffan Seeberg, tidsskildraren Gun-Britt Sundström – och skönlitteraturens muntliga fullföljare som kulturradikalerna i Blå Tåget och proggälsklingarna Hoola Bandoola Band. Johan Svedjedal uppmärksammades stort för sin bok Spektrum – den svenska drömmen. I hans tidigare utgivning märks titlar som Skrivaredans. Birger Sjöbergs liv och diktning och den biografiska trilogin om Carl Jonas Love Almqvist, avslutad med Frihetens rena sak. Bland hans essäsamlingar märks Gurun och grottmannen och Den sista boken. I Ner med allt? visar han oss återigen sitt mästerskap i genren. Med inkännande lyhördhet och road ironi ledsagar han oss i en engagemangets litterära epok – en tid när många författare faktiskt sökte förändra samhället genom litteraturen, men ibland gick vilse politiskt.