Johan Svedjedal – författare

I denna första stora biografi om en av den svenska litteraturens världsförfattare skildrar Johan Svedjedal ett fascinerande författarliv. Harry Martinson blev tidigt känd för sin charm och stilistiska briljans – en fattigpojke ur folkdjupen som via litteraturen nådde samhällets höjder. Men bakom hans leenden och framgångar fanns allvarligare ärenden. Tidigt insåg han hur människans övermod hotade miljön och själva livet. Sådana insikter var inte alltid välkomna i rekordårens Sverige.

"Ett standardverk, helt enkelt. Omöjligt att komma förbi för den som vill förstå författaren och människan Harry Martinson." /Stefan Eklund, Dagens Nyheter

”Så här kul har man sällan med litteraturvetenskapliga biografier (...) en bok som alla borde läsa.” /Victor Malm, Expressen

Gustaf Fröding studerade sju terminer i Uppsala i början av 1880-talet, men tog aldrig någon examen och klarade bara en enda tentamen. Istället ägnade han sig åt osedlighet och festande, finansierat av de arv han fick efter första läsåret. Ursäkter? Inga. Men bakom låg en plan som han knappt ens själv förstod. Till sist kunde han inte bli annat än författare.

I en bok med många lönndörrar ger Johan Svedjedal nya perspektiv på en missförstådd och mytologiserad period i Frödings författarliv. Fröding sätts också in i ett större historiskt sammanhang där författaren visar sig vara allt annat än en solitär.

SVT:s nyinspelning av "Vi på Saltkråkan" hade premiär i oktober 2025 – och intresset för Astrid Lindgrens älskade värld har på nytt vaknat till liv. "Vi på Saltkråkan" är en av Astrid Lindgrens mest folkkära fantasivärldar, som TV-serie, filmer och bok. Redan från början var den en stor succé, inte bara i TV – boken var den i Lindgrens dittillsvarande utgivning som såldes bäst vid utgivningen.

I "Den rätta knycken" undersöker Johan Svedjedal mekanismerna bakom ett av den svenska barnlitteraturens stora mediala fenomen. Han urskiljer också en underskattad bok med sofistikerad berättarteknik, en berättelse om kärlek som bakom den färgrika idyllen och situationskomiken bär på allvarliga ärenden om människors ansvar mot världen och varandra.

Tänk bort den strikta statyn när du tänker på Karin Boye! Länge sågs hon som en närmast ovärldslig gestalt – men egentligen var hon en högst levande och jordisk person. Hon var en dotter av 1920- och 1930-talets kvinnofrigörelse: en socialist i modefrisyr, en självförsörjande kvinna i bokens samhälle. Och en allt djärvare röst för de homosexuellas sak.

I denna fängslande och levande bok om Boyes författarliv ger Johan Svedjedal en ofta överraskande bild av en författare vars uppmärksammade självmord kanske bara var ett tragiskt misstag.

Vi följer Boye från sårig barndomsidyll, via de religiösa ungdomsåren till studentåren i Uppsala, där hon etablerade sig som poet, mötte psykoanalysen och socialismen. Sedan blev Stockholm hennes bas, med litterära insatser i Clarté, den radikalmoderna Spektrum, åtskilliga kvinnotidskrifter och en lång rad böcker. Men hon bodde också tidvis i Berlin, där hon genomgick psykoanalys och upplevde nazismens hot. Här finns också den Boye som livet igenom hade svårt att välja mellan sina drömyrken som lärare och författare, liksom den kärlekssökare som gradvis vågade bejaka sina erotiska känslor för kvinnor.

I centrum finns hela tiden Boye som författare: poeten bakom ett antal klassiska dikter, prosaberättaren bakom dystopin Kallocain och samtidsromaner som Astarte och Kris, den antinazistiska och feministiska aktivisten som ville påverka sin tid genom tidningsartiklar, uppläsningar och politiskt vardagsarbete.

Den nya dagen gryr är den första stora biografin över Boye sedan Margit Abenius Drabbad av renhet (1950). Den skrevs i en annan tid. Nu kan hela historien berättas.

I denna första stora biografi om en av den svenska litteraturens världsförfattare skildrar Johan Svedjedal ett fascinerande författarliv. Harry Martinson blev tidigt känd för sin charm och stilistiska briljans – en fattigpojke ur folkdjupen som via litteraturen nådde samhällets höjder. Men bakom hans leenden och framgångar fanns allvarligare ärenden. Tidigt insåg han hur människans övermod hotade miljön och själva livet. Sådana insikter var inte alltid välkomna i rekordårens Sverige.

"Ett standardverk, helt enkelt. Omöjligt att komma förbi för den som vill förstå författaren och människan Harry Martinson." /Stefan Eklund, Dagens Nyheter

”Så här kul har man sällan med litteraturvetenskapliga biografier (...) en bok som alla borde läsa.” /Victor Malm, Expressen

Gustaf Fröding studerade sju terminer i Uppsala i början av 1880-talet, men tog aldrig någon examen och klarade bara en enda tentamen. Istället ägnade han sig åt osedlighet och festande, finansierat av de arv han fick efter första läsåret. Ursäkter? Inga. Men bakom låg en plan som han knappt ens själv förstod. Till sist kunde han inte bli annat än författare.

I en bok med många lönndörrar ger Johan Svedjedal nya perspektiv på en missförstådd och mytologiserad period i Frödings författarliv. Fröding sätts också in i ett större historiskt sammanhang där författaren visar sig vara allt annat än en solitär.

Böckernas tid är en antologi om en spännande epok i den svenska bokmarknadens historia, där forskare och branschröster ger sina bilder av händelserna och debatterna. Den utges i anslutning till Svenska Förläggareföreningens 175-årsjubileum.

Efterkrigstiden har inneburit stora och omdebatterade förändringar i litteraturens villkor. Olika slags billigböcker har gått ut i stora upplagor: folkboksserier, kvalitetspocket, populärpocket och bokklubbarna har haft en storhetstid. När bokpriserna släpptes fria 1970 upplöstes kommissionssystemet inom bokhandeln och handeln med böcker tog nya vägar – via bokhandelskedjor, varuhus och nätbokhandel. Staten har bedrivit en aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet, samtidigt som olika kommersiella krafter har fått friare spelrum. Hela medielandskapet har förändrats, först genom tv:s genombrott under 1950-talet och några decennier senare genom den digitalisering av samhället som även har givit upphov till e-böcker och strömmade ljudböcker.

Genom alla dessa förändringar har den tryckta boken fortsatt att vara en viktig kraft för bildning, fantasi och underhållning. Böckernas tid fångar dess villkor och förändringar genom ett tjugotal bidrag av forskare och branschföreträdare. Boken riktar sig till alla som är intresserade av den svenska bokmarknaden – av författarna, förlagen, utgivningen, återförsäljarna och alla de särskilda händelser och företeelser som format och fortfarande formar den svenska bokbranschen.

Författare:Kristina AhlinderGunnel FurulandJerry MäättäLeif OlssonJan-Erik PetterssonErik PeurellAnn SteinerJohan Svedjedal (huvudförfattare)Petra SöderlundÅsa Warnqvist

Den här e-boken är i färg och innehåller länkar - du läser den med fördel i t.e.x. Adobe Digital Edition och iBooks.

Gör världen ny! Det var utopin för den radikala tidskriften och bokförlaget Spektrum. Den var ett prisma för 1930-talets nya idéer – litterär modernism, funktionalism, kollektivboende, rationell socialpolitik och psykoanalys. Människan skulle befrias både utifrån och inifrån, tills Den nya människan kunde födas.

Spektrum ville en ny slags litteratur. I tidskriften publicerades den första svenska översättningen av T. S. Eliots The Waste Land. Och på förlaget utgavs franska surrealister, Ekelöfs utskällda debut sent på jorden och Agnes von Krusenstjernas radikalaste verk i romanserien ”Fröknarna von Pahlen”.

Kretsen kring Spektrum var en svensk motsvarighet till Bloomsburygruppen. I centrum fanns Karin Boye, Gunnar Ekelöf, essäisten Erik Mesterton och den visionäre redaktören Josef Riwkin. En yttre krets bestod av Harry Martinson, arkitekten Sven Markelius, Alva och Gunnar Myrdal, och fotografen Anna Riwkin-Brick.

De arbetade tillsammans, och flera av dem delade bostad i ett kollektiv. Tillsammans drömde de Den svenska drömmen, den om rättvisa, förnuft, öppenhet mot omvärlden – en ny sorts samliv i ett nytt sorts samhälle. Men gruppen skakades också av motstånd utifrån, av kärleksaffärer, triangeldramer och konflikter – samtidigt som Kreugerkraschen och nazismens uppmarsch hotade deras drömmar.

Utifrån ett stort och nytt källmaterial berättas här för första gången hela historien om Spektrumgruppen.

Han var den liberale debattören som utmanade samhällets eliter – men som i sin tur fick se sig utmanad av ännu radikalare socialister. Han var romanförfattaren som skrev i tidens populära genrer och sökte en stor publik – men vars litterära rykte blev allt mer skamfilat. Han drömde om en framtid som reformsinnad diktarpräst – men utsattes för förföljelse från kyrkan. Han var resenär och familjeförsörjare, aspirerande ämbetsman och offentlig drömmare.

Den avslutande delen av Johan Svedjedals stora biografi över C. J. L. Almqvist (1793-1866) följer hans verksamhet från början av 1840-talet. Almqvist levde i skandalen efter Det går an (utgiven 1839) och försörjde sig som skribent i Lars Johan Hiertas liberala Aftonbladet. Han skrev en rad stora romaner, men kunde också återuppta utgivningen av samlingsverket Törnrosens Bok – samtidigt som han kämpade med dålig ekonomi.

Allt avbröts av katastrofen när han 1851 flydde ur landet, anklagad för att ha plundrat och försökt mörda en procentare. Flykten gick till USA där han levde under antagna namn och som bigamist.

Frihetens rena sak skildrar ett kvarts sekel av ett författarliv som har fortsatt att fascinera eftervärlden. Vad låg egentligen bakom händelserna 1851? Var Almqvist skyldig? Eller var han utsatt för en konspiration? Med hjälp av tidigare inte utnyttjat material belyser Johan Svedjedal en av den svenska litteraturhistoriens stora tvistefrågor.

Frihetens rena sak är den tredje delen av en biografi där de två tidigare delarna har väckt bred uppmärksamhet, Kärlek är (2007) och Rosor, törnen (2008).

Denna e-boksutgåva är digitalt anpassad och innehåller inte några bilder.

Carl Jonas Love Almqvist är en författare som inte lämnat eftervärlden någon ro. I Kärlek är tecknar Johan Svedjedal ett färgstarkt och levande porträtt av denne hemlighetsfulle man. Aldrig tidigare har man kommit honom så nära som i denna storartade biografi.

Här skildras Almqvists barndom och skolning till författare, tiden då han skriver romantiska storverk som Murnis och Amorina, då han gifter sig och gör ett misslyckat försök att leva som idealiserad bonde i Värmland - tiden när han hälsas som profet och förlorar sina illusioner.

Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) är en av den svenska litteraturens mest gåtfulla och mångsidiga författare. Han är känd som den som skrev Det går an (romanen om det moderna äktenskapet), skapade den gäckande androgynen Tintomara i Drottningens Juvelsmycke, komponerade de drömska musikpoemen Songes, och författade det märkliga samlingsverket Törnrosens Bok.

Kärlek är (2007) är den första av tre delar i Johan Svedjedals biografi över Carl Jonas Love Almqvist, de andra två delarna är Rosor, törnen (2008) och Frihetens rena sak (2009). Trilogin är ett oväntat och utmanande helhetsporträtt av en av den svenska litteraturens mest säregna och fängslande författare.

E-boksutgåvan innehåller inte några bilder.

Rosor, törnen är den andra delen av Johan Svedjedals storartade biografi om Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) - en av den svenska litteraturens mest gåtfulla och mångsidiga författare. Ur brev och litterära verk skapar Svedjedal en färgstark och sammansatt bild av en författare som inte lämnat eftervärlden någon ro.

I Rosor, törnen skildras Almqvists väg från profet till samhällsreformator. Biografin tar vid 1833, när Almqvist började utge sitt stora litterära samlingsverk Törnrosens Bok och följer honom genom hans stigande berömmelse under 1830-talet. Hans upptäckt av orättvisorna i dåtidens Sverige fick honom att göra politiskt uppbrott och gå åt vänster, till liberalismen. För beundrarna var Almqvist en som hade sett himlen och siade om nya sätt att leva. För motståndarna var han en samhällets fiende, en farlig förledare av ungdomen, kvinnorna och de lägre klasserna. När han gav ut sin djärva roman om den fria samlevnaden, Det går an, gjorde den omedelbart skandal hos samhällsbevararna. Följden blev en av den svenska litteraturens största fejder och att Almqvists tidigare vänner vände sig emot honom.

E-boksutgåvan är digitalt anpassad och innehåller inte några bilder.

Birger Sjöberg gjorde en kometkarriär i den svenska litteraturen. Han skrev visor som "Den första gång" och "Längtan till Italien". Med sina två första böcker, som var Fridas bok och Kvartetten som sprängdes, blev han en av våra mest älskade författare. Och med den uppseendeväckande Kriser och kransar förde han den svenska lyriken in i modernismen.Skrivaredans är den första moderna biografin över Birger Sjöberg. Den ger ett porträtt i helfigur av en författare som var på en gång idylliker och ångestfylld självprövare.Med denna lustfyllt skrivna bok vänder sig Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap i Uppsala, till alla som intresserar sig både för Birger Sjöbergs liv och hans diktning. "Att följa spåren av Sjöbergs skrivaredans har varit ett äventyr. För mig är han en av våra mest intressanta författare ... Detta är en litteratursociologisk biografi. Den handlar om Birger Sjöberg som tidsdiktare, självbiografiker, succéförfattare och konstnärlig självrannsakare - och som särling."Ur förordet

Samlingsvolymen Tänkta världar innehåller de tidigare utgivna essäsamlingarna Gurun och grottmannen (1996) och Den sista boken (2001). Ur innehållet: Birger Sjöberg och pengarnas makt - Bob Dylan och röstens litteratur - tekniken som hot och löfte - datoriseringen av litteraturen - Philip K. Dick och verklighetsproblemet - Bruno K. Öijer, förnekaren som bejakare.

Är Boken på väg att dö? Olyckskorpar menar att datorerna hotar att utplåna pappersboken som vi känner den. Andra ser tvärtom hur den digitala revolutionen påverkar litteraturen på ett positivt sätt, med ökad tillgänglighet och nya sätt att berätta. I essäsamling Den sista boken resonerar Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet, kring vad datoriseringen har betytt för boken och berättandet. Med lätthet orienterar han läsaren i en till synes komplicerad värld av hypertexter och e-böcker.

Trilogin är ett oväntat och utmanande helhetsporträtt av en av den svenska litteraturens mest säregna och fängslande författare.

Kärlek är : Carl Jonas Love Almqvists författarliv 1793-1833Carl Jonas Love Almqvist är en författare som inte lämnat eftervärlden någon ro. I Kärlek är (2007) tecknar Johan Svedjedal ett färgstarkt och levande porträtt av denne hemlighetsfulle man. Aldrig tidigare har man kommit honom så nära som i denna storartade biografi. Här skildras Almqvists barndom och skolning till författare, tiden då han skriver romantiska storverk som Murnis och Amorina, då han gifter sig och gör ett misslyckat försök att leva som idealiserad bonde i Värmland - tiden när han hälsas som profet och förlorar sina illusioner.Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) är en av den svenska litteraturens mest gåtfulla och mångsidiga författare. Han är känd som den som skrev Det går an (romanen om det moderna äktenskapet), skapade den gäckande androgynen Tintomara i Drottningens Juvelsmycke, komponerade de drömska musikpoemen Songes, och författade det märkliga samlingsverket Törnrosens Bok.

Rosor, törnen : Carl Jonas Love Almqvists författarliv 1833-1840I Rosor, törnen skildras Almqvists väg från profet till samhällsreformator. Biografin tar vid 1833, när Almqvist började utge sitt stora litterära samlingsverk Törnrosens Bok och följer honom genom hans stigande berömmelse under 1830-talet. Hans upptäckt av orättvisorna i dåtidens Sverige fick honom att göra politiskt uppbrott och gå åt vänster, till liberalismen. För beundrarna var Almqvist en som hade sett himlen och siade om nya sätt att leva. För motståndarna var han en samhällets fiende, en farlig förledare av ungdomen, kvinnorna och de lägre klasserna. När han gav ut sin djärva roman om den fria samlevnaden, Det går an, gjorde den omedelbart skandal hos samhällsbevararna. Följden blev en av den svenska litteraturens största fejder och att Almqvists tidigare vänner vände sig emot honom.

Frihetens rena sak : Carl Jonas Love Almqvists författarliv 1840-1866Frihetens rena sak följer Almqvist under ett 1840-tal när han framträder som Sveriges viktigaste liberala publicist i Aftonbladet och Jönköpingsbladet, när han skriver flera politiskt radikala samhällsromaner för en bred publik, när han kämpar med de kyrkliga myndigheterna efter skandalen kring Det går an.Med hjälp av nytt material belyses också bakgrunden till den Almqvistska katastrofen 1851 – de sensationella händelser som gjorde att han anklagades för giftmordsförsök och rymde till USA utan att någonsin kunna återvända till Sverige.

Detta är en digital billighetsutgåva som inte innehåller några bilder, fotnoter eller källförteckningar.

En essä från samlingen Gurun och grottmannen (1996), även publicerad i samlingsvolymen Tänkta världar.

Essäerna i Gurun och grottmannen handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle, sett ur några skönlitterära författares synvinkel. Alla har de nått stora framgångar - litterära eller ekonomiska, ofta båda på samma gång - men samtidigt har de velat förbli outsiders och uppbrottsmakare. Så finns hos dem en ambivalens i deras förhållande till publiken.

En essä från samlingen Gurun och grottmannen (1996), även publicerad i samlingsvolymen Tänkta världar.

Essäerna i Gurun och grottmannen handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle, sett ur några skönlitterära författares synvinkel. Alla har de nått stora framgångar - litterära eller ekonomiska, ofta båda på samma gång - men samtidigt har de velat förbli outsiders och uppbrottsmakare. Så finns hos dem en ambivalens i deras förhållande till publiken.

En essä från samlingen Gurun och grottmannen (1996), även publicerad i samlingsvolymen Tänkta världar.

Essäerna i Gurun och grottmannen handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle, sett ur några skönlitterära författares synvinkel. Alla har de nått stora framgångar - litterära eller ekonomiska, ofta båda på samma gång - men samtidigt har de velat förbli outsiders och uppbrottsmakare. Så finns hos dem en ambivalens i deras förhållande till publiken.

Bob Dylan tilldelas 2016 års Nobelpris i litteratur. Han är absurdist och predikant, innerlig kärleksdiktare och taggig individualist, underhållare och övertalare - och vår tids viktigaste sångpoet. I den här essän skriver Johan Svedjedal om Dylan som en muntlig diktare som förblir ett offentligt mysterium, som förnyare och förvaltare av den amerikanska sångtraditionen.

En essä från samlingen Gurun och grottmannen (1996), även publicerad i samlingsvolymen Tänkta världar.

Essäerna i Gurun och grottmannen handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle, sett ur några skönlitterära författares synvinkel. Alla har de nått stora framgångar - litterära eller ekonomiska, ofta båda på samma gång - men samtidigt har de velat förbli outsiders och uppbrottsmakare. Så finns hos dem en ambivalens i deras förhållande till publiken.

En essä från samlingen Gurun och grottmannen (1996), även publicerad i samlingsvolymen Tänkta världar.

Essäerna i Gurun och grottmannen handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle, sett ur några skönlitterära författares synvinkel. Alla har de nått stora framgångar - litterära eller ekonomiska, ofta båda på samma gång - men samtidigt har de velat förbli outsiders och uppbrottsmakare. Så finns hos dem en ambivalens i deras förhållande till publiken.

En enskild essä från samlingen Den sista boken (2001) , även publicerad i samlingsvolymen Tänkta världar.

Är Boken på väg att dö? Olyckskorpar menar att datorerna hotar att utplåna pappersboken som vi känner den. Andra ser tvärtom hur den digitala revolutionen påverkar litteraturen på ett positivt sätt, med ökad tillgänglighet och nya sätt att berätta.I essäsamlingen Den sista boken resonerade Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet, kring vad datoriseringen har betytt för boken och berättandet. Med lätthet orienterar han läsaren i en till synes komplicerad värld av hypertexter och e-böcker.