Visar resultat för..."Fri Tanke"

Vem var han egentligen, den fattige mannen som inspirerade en ny religion och stöpte om världen? Frågorna kring världshistoriens mest omtalade människa är fler än svaren, men religionshistorikern Elaine Pagels har ägnat sitt liv åt att komma så nära sanningen det är möjligt. Jesus – Ett historiskt mysterium markerar kulmen på resan. Hon ger sig ut för att teckna bilden av den sociala och politiska kontexten i Judéen där Jesus verkade, och av huvudpersonen själv. Och för att lösa ett historiskt mysterium. Inte minst utgör Jesus en analys av hans roll i våra liv. Hur har Jesus förändrats genom tid, och i olika kulturer? Varför har han inte trängts undan av andra människor eller gudar? Kort sagt: varför är vi fortfarande så intresserade av Jesus?

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

Trots att tre tusen kilometer skiljer Sverige från Israel, Västbanken och Gazaremsan har vårt land en anmärkningsvärt nära relation till regionen. Engagemanget i den israelisk-palestinska konflikten har gjort Mellanösternpolitiken till en av våra mest omdebatterade utrikesfrågor under efterkrigstiden – och utlöst hårda inrikespolitiska motsättningar. Från Stockholm till Jerusalem ger en genomgripande skildring av Sveriges relation till Israel och Palestina – från Tage Erlanders efterkrigsår till Ulf Kristerssons regering, från Israels grundande 1948 till det dagsaktuella kriget i Gazaremsan. Boken bygger på femton års forskning, tidigare opublicerat arkivmaterial och över hundra djupintervjuer med nyckelpersoner som format och bevittnat svensk Mellanösternpolitik. I Stockholm, Jerusalem, Washington och Ramallah berättar statsministrar, utrikesministrar, ambassadörer och ledande politiker om sina erfarenheter – och avslöjar vad som faktiskt utspelade sig bakom kulisserna under sju dramatiska decennier.

Vad innebär det egentligen att skriva? Det sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, det upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst. I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva.

»Måsteläsning om Sveriges viktigaste fråga.« – Henrik Höjer, Kvartal

»Neudings styrka är att hon aldrig har släppt blicken från de som drabbas av våldet.« – Andreas Johansson Heinö, Svenska Dagbladet

»Igår kväll i Sverige vore en värdig vinnare i fackboksklassen.« – Gunnar Hyltén-Cavallius, Världen Idag

»Neuding vågar ta i det alltjämt känsliga.«– Jonathan Nordström, Fokus

Även vi som är migranter eller barn till migranter har drabbats av en förlust som inte har rymts i det offentliga samtalet – många av oss känner inte längre igen det samhälle där våra familjer fick en fristad. Att reducera kritik mot migrationspolitiken till en fråga om ”främlingsfientlighet”, är att ignorera också oss och vår erfarenhet.

I sin debutbok skildrar Paulina Neuding Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro. Hon beskriver attackerna på ambulanspersonal i utsatta områden, stöket på biblioteken, rånen mot barn och situationen på skolor där elever tvingas anpassa sig till gängens maktanspråk. Och hur det länge förknippades med förnuft och antirasism att inte se det komma.

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande. I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Efter Trumps återkomst till Vita huset är vänstern tillbaka på ruta noll. Utifrån Lenins idé om "nollpunkten" – den punkt där man tvingas börja om – och med kriget i Gaza som fond analyserar Slavoj Žižek en framväxande auktoritär världsordning och en civilisation som på mer än ett sätt verkar återfalla i barbari. Med utgångspunkt i sitt uppmärksammade tal vid invigningen av Frankfurts bokmässa i oktober 2023, där hans kommentarer om Gaza möttes av protester från publiken, följer Žižek i dagboksanteckningar händelseutvecklingen i Israel och Palestina. Här återfinns frågor om krigets verkningar, omvärldens passivitet och det offentliga samtalets villkor: Är vissa saker endast möjliga att säga när det inte längre spelar någon roll – när ordens verkan redan är noll? Nollpunkt är den tredje boken i Fri Tankes Žižekserie, efter För sent att vakna (2024) och Krossa framsteget (2025).

Två människor, bägge framstående inom sina fält. Den ene en folkkär och romantiskt lagd författare som använder metaforerna för att blåsa liv i språket. Den andre en av Sveriges främsta fysiker, med en fast tro på vetenskapens förmåga att närma sig verklighetens natur.

Det fysiska mötet mellan dem, på Bokmässan 2024, är kort. Men samtalet fortsätter, i ett myllrande spår, genom vilda associationer. När de kommer ut på andra sidan har författaren försonat sig med stora delar av naturvetenskapens logik, och fysikern tillstår att mirakel existerar, åtminstone i överförd betydelse. Inte minst har de skrivit varsin, eller kanske en gemensam, självbiografi som undersöker livets allra största frågor.

»Granströms kyligt precisa inledning är bland det starkaste hon skrivit [...].« – Isabelle Ståhl, DN »Hon rör sig kring den möjliga kunskapens gränser och är verkligen intellektuellt på topp – och extremt stimulerande! Jag gör anteckningar nästan på varje sida, kring varje påstående, stryker under väl­formulerade meningar och grips av en förnyad lust att diskutera dessa de yttersta frågorna igen.« – Torbjörn Elensky, SvD »Verklighetens död griper genast tag i läsaren.« – Sverker Sörlin, Expressen “En söndagsförmiddag i februari, knappt en vecka före sin tvåmånadersdag, slöt min yngsta dotter sina ögon.” Ett barn dör och återfår livet. Det blir utgångspunkten för en reflektion över gränsen mellan liv och död, en gräns som ingen egentligen vet var den löper. Att naturvetenskaperna inte kunnat klarlägga hur det levande ska skiljas från det icke-levande, vad säger det om möjligheterna att med ett rationellt språk beskriva allt som är verkligt?

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Hans egen brorsdotter, klinisk psykolog, har beskrivit honom som världens farligaste man. En nära rådgivare kallar honom för en amerikansk Hitler. Med stöd i omfattande dokumentation tecknar Alain Roy ett skakande porträtt av vår tids stora antihjälte – en playboy som konsekvent slösat bort den enorma förmögenhet han ärvt av sin far. Trots att flera av hans företag gått i konkurs har han lyckats framställa sig som en framgångsrik affärsman – en strategi som har tagit honom ända till Vita huset. Hur många fler gränser går att passera? Fallet Trump ringar in essensen av en man som bjuder in hela världen till sitt skådespel. Vare sig man vill titta eller inte.

Den ängsliga generationen går till botten med den psykiska ohälsa som breder ut sig bland unga. De som var barn i slutet av 00-talet växte upp med stora teknologiska och sociala förändringar: framväxten av smarta telefoner, selfiekultur och sociala medier. De är den första generation som vuxit upp i en skärmbaserad social miljö där engagemang och bekräftelse reduceras till vänförfrågningar och gilla-markeringar. Utifrån den senaste psykologiska och biologiska forskningen visar den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt hur skärmarnas inträde stör barnens utveckling på fyra grundläggande sätt – sömnbrist, social brist, kognitiv fragmentering och beroende – och erbjuder konkreta råd till föräldrar, skolor, universitet, regeringar och till tonåringarna själva. Med lika delar samtida forskning och antik visdom blir Haidts ögonöppnande bok både en varningssignal och livboj.

»Möt den nya Stephen Hawking«– The Sunday Times

Världen består inte av individuella objekt utan av relationer.

Sedan kvantteorin formulerades har den förändrat vår förståelse av verkligheten i grunden. Men den motsägelsefulla världsbild som framträdde var så gåtfull att fysiker lade frågan om kvantfysikens innebörd åt sidan i över ett halvsekel.

I Helgoland ger Carlo Rovelli gåtan ett svar som är lika elegant som omvälvande. Han visar fram en annan och mer nyanserad verklighet än den som är grundad i elementarpartiklarnas schematiska materialism. En verklighet vars fundamentala grammatik stavas processer, händelser – och relationer.

Sedan den muslimske reformatorn Hassan al-Banna grundade det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet i Egypten 1928 har rörelsen växt och är numera ett globalt nätverk med många förgreningar. Men hur opererar egentligen denna politiska rörelse i praktiken?

Antropologen och författaren Florence Bergeaud-Blackler myntar här ett nytt ord, broderism, för att förstå hur Muslimska brödraskapet utövar sin makt och skapar sig inflytande över allt fler institutioner runt om i Europa. Hennes bok är en hård vidräkning med en utbredd naivitet inför krafter som utnyttjar religionsfriheten för att ta över institutioner och utöva förtryck, inte minst mot andra muslimer.

Kan man stärka sitt matematiska självförtroende? Absolut!

Det här är Eleonora Svanbergs personliga berättelse om resan från ung tjej med mattetvivel till forskarstudent i en mansdominerad värld på ett av världens mest prestigefyllda universitet. För dig som själv tvivlar öppnar hon en dörr till matematikens möjligheter och ger dig studietips, uppmuntran och inspiration.

Du får möta inspirerande förebilder, utmana dina förutfattade meningar och blicka in i framtiden, men framförallt visar Eleonora att alla som vill har en plats i matematikens värld. Verktygen finns, även för dig som kanske inte tror att du är smart nog!

Många stod undrande när Steve Bannon, Trumps chefsideolog, plötsligt och utan vidare förklaring refererade till den radikale 1900-talsfilosofen Julius Evola i ett tal. Plötsligt antyddes en oväntat stark koppling mellan Trumps stab och en beryktat dunkel världsåskådning: Den filosofiska traditionalismen. På senare tid har traditionalismen börjat dyka upp i sammanhang kopplade till den radikala högern, men tankegodset går långt tillbaka. I grunden finns den så kallade perennialismen (philosophia perennis), vars centrala idé är att alla religioner utgår från en gemensam kärna och bildar en evig helig ordning. Denna heliga ordning kan endast förstås av de verkligt djupsinniga tänkarna, även om dess inflytande kan sippra ut till allmänheten. Låter det dunkelt? Det är det också. Mark Sedgwick har med sin mångåriga forskning lyckats belysa en av världens mer ljusskygga antimodernistiska rörelser. För en bredare publik kartlägger han här traditionalismens samröre med alltifrån hinduiska kastsystem på 1600-talet, modern sufism, den högerradikala kritiken mot modernitet till dagens digitala kulturkrigare och antietablissemangsrörelser.

Tidigt in på en hajpad projektledarutbildning bestämmer sig den unge Jonas Mosskin för att hoppa av. Vilsen går han till en coach för att diskutera nästa steg. Det tar inte lång tid innan Mosskin kommer på sig själv med att sitta och gråta. Vad är det som händer? Det blir startskottet för ett vägval som coach – ett yrke han inte ens visste fanns. Genom personliga reflektioner och fallexempel från chefer han mött i sin praktik som psykolog och coach har Jonas Mosskin utvecklat åtta principer för hur vi kan utvecklas i förändring och bli bättre på att använda omdöme, känslor och reflektion för att fatta beslut och hantera livets och arbetets utmaningar.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

Historisk utveckling har länge varit synonymt med förbättring. Men vad göra i en global kristid då alternativen till nyliberalismens framtidsvisioner bara verkar formuleras av accelerationister, techoligarker och trumpister?

Enligt Slavoj Žižek är det tid att ompröva den naiva framstegstro som definierat moderniteten. Det första steget är att krossa illusionen om den framtid som vi nu med säkerhet vet inte kommer att inträffa – den där vi obehindrat fortsätter att leva våra liv som vanligt.

Krossa framsteget är den andra boken i Fri Tankes Z?ižek-serie, som inleddes med För sent att vakna (2025) och efterföljs av Nollpunkt (2026).

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

»Vi får hela tiden höra att det är fem minuter till midnatt, till domedagen, och att det nu är sista chansen att avvärja en katastrof. Men tänk om enda sättet att förhindra katastrofen är att utgå från att den redan har inträffat – att klockan redan är fem minuter över timme noll?«

I en global kristid pekar en av världens mest tongivande filosofer ut riktningen för den radikala politik vi behöver för att undvika undergången. På sitt oefterhärmliga sätt visar Slavoj Žižek varför det enda sättet att förändra vår framtid är att omtolka vårt förflutna.För sent att vakna inleder Fri Tankes Z?ižek-serie och följs av Krossa framsteget (2025) och Nollpunkt (2026).

Niels Bohr var den ständigt undersökande fysikern som genom egensinniga metoder blev den nya fysikens portalgestalt. I likhet med Einstein fick Bohr uppleva den sällsynta situation där radikala idéer möter en tidsanda och får omvälvande konsekvenser. Deras tvister om de nya upptäckternas innebörd har gått till historien – och pågår än idag.

Tor Nørretranders stora bok om den danske nationalhjälten och Nobelpristagaren Niels Bohr är inte en traditionell biografi riktad från vaggan till graven. Istället skildras hans betydelse inom fysik, filosofi och freds­frågor, och hur detta ger ringar på vattnet i vår konfliktfyllda tid, ett hundratal år senare, då hans gärning framstår som viktigare än någonsin.

Det odelbara, som nu ges ut i Sverige för första gången, är lätt reviderad och anpassad till en svensk läsekrets.

Tolvdagarskriget mot Israel under sommaren 2025 utgör bara den senaste kulmen i en lång och omvälvande period av Irans flertusenåriga historia. Landet som under en tid styrdes av en västvänlig monarki har sedan revolutionen 1978–1979 omformats till en islamsk republik som försökt skapa sin egen modernitet.

Detta projekt har misslyckats. Den inslagna vägen är emellertid inte ödesbestämd och många av Irans politiska frågor är ännu öppna och avgörs i våra dagar.

I den här boken ger Rouzbeh Parsi – en av Sveriges främsta Iranexperter – sin mångfacetterade bild av landet och dess historia. I sju tematiska kapitel utreder han hur ekonomiska, religiösa och geopolitiska förhållanden format dagens Iran, liksom hur iraniernas självbild och identitet är en framtidsfråga lika mycket som regimens officiella relationer till omvärlden, landets utveckling av kärnteknologi eller USA:s hårdföra sanktionspolitik.

När han försvinner in på sitt arbetsrum igen packar jag fort. Fyller ett par tygkassar, bär ut dem i trappuppgången så tyst jag kan, kastar ut skorna och kappan också. Vet jag att det efter detta inte finns någon återvändo?

“Gå vid första slaget”, säger vi, men om det första slaget aldrig kommer, hur vet man då när man ska gå?

I den här boken möter journalisten och författaren Anna Lindman människor som lämnat en psykiskt våldsam relation. Med utgångspunkt i egna och andras erfarenheter undersöker hon det våld som inte syns, som inte ger blåmärken men som lämnar djupa sår.

Kan man säga att universum har ett syfte? I västerländskt tänkande har frågan länge reducerats till att vara ett val mellan antingen en religiös eller en naturvetenskaplig världsbild. Men tänk om det faktiskt är så att universum kan ha ett syfte, även om det inte är Gud eller något övernaturligt fenomen som har skapat det?

Med hjälp av modern kosmologi och den filosofiska spjutspetsforskningen om medvetandet argumenterar den brittiske filosofen Philip Goff för idén om ett kosmiskt syfte: universum har verkliga mål, bland annat att utveckla liv. Enligt Goff har såväl de religiösa som vetenskapliga berättelserna om universum stora brister. Istället presenterar han ett nytt filosofiskt program – en sorts kompromiss mellan naturvetenskaplig ateism och religiösa förklaringsmodeller som skänker hopp, inspiration och nyfikenhet.

Hur kristnades den antika världen?

Genom ett okristligt söndrande och härskande. Det storslagna Serapistemplet i Alexandria jämnades med marken och återstoden av det mytomspunna biblioteket förstördes. Statyer över de gamla gudarna skändades. Matematikern Hypatia överfölls på öppen gata av de gudstroende och flåddes levande. Den antika litteraturskatten försummades eller brändes.

Det här är berättelsen om kristendomens uppgång och den antika kulturens fall. Vittnesmålen bärs fram av de filosofer som tog sin tillflykt till Persien när kätterska läror förbjöds och akademin i Aten slogs igen. Och av de kristna som för sista gången blickade upp mot Athenas bildstod innan templet föll samman, och såg det sista exemplaret av Demokritos skrifter innan pergamentet skrapades blankt.

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Matematiken är en av de mest gåtfulla och givande källorna till filosofiska problem. Tillsammans har disciplinerna format vår förståelse av slump, logik och utformande av omröstningar, samarbeten och samhällskontrakt. Det står samtidigt helt klart att matematiken inte är en empirisk vetenskap, så varför fungerar den så praktiskt?

Tankens geometri låter matematikens och filosofins namnkunnigaste företrädare attrahera och repellera varandra genom tid och rum: Hur utvecklades den moderna statistiken parallellt med kunskapsteorin? Hur hör spelteori ihop med moralfilosofi? Hur fick matematiken sin egen skrift?

Karl Sigmunds bok är en exposé över det mänskliga förnuftets förmåga att röra sig mellan matematiska tal och mening.