Sociologi

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

Metodpraktikan är en handbok för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning. Boken ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen – från de viktiga inledande stegen med att formulera forskningsfråga och välja metod till undersökningens genomförande och presentation av resultaten. Boken tar upp de vanligaste kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna.

Metodpraktikan är, som titeln anger, praktiskt orienterad och fokuserar på de konkreta val och problem man kan ställas inför när man ska göra en bra samhällsvetenskaplig undersökning. Bokens ledord är nyfikenhet: Vetenskaplig metod är ett fantastiskt verktyg för att lära sig mer om världen, inte en hindrande regelsamling.

Metodpraktikan har vuxit fram ur en metodkurs för studerande på fördjupningsnivån som belönats med pedagogiskt lagpris. Denna sjätte upplaga är helt omskriven, med en ny struktur och många helt nyskrivna kapitel. Andra kapitel har skrivits om från grunden. Målet har varit att behålla de uppskattade elementen från tidigare upplagor men att göra den ännu mer konkret och praktiskt användbar.

Boken är i första hand skriven för universitetsstuderande på olika nivåer, men den är också användbar för alla dem utanför universiteten som intresserar sig för samhällsvetenskapliga undersökningar.

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud är alla verksamma som forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Statistik för beteendevetare är en heltäckande grundbok i statistik. Författarna går steg för steg igenom hur du planerar, genomför och redovisar en statistisk undersökning.

Ända sedan den första upplagan har boken rönt stor uppskattning bland studenter för att den på ett lättillgängligt och pedagogiskt sätt väver samman teori och praktik, med exempel och övningar som underlättar inlärningen. Boken innehåller också mer avancerade fördjupningsavsnitt.

I den fjärde upplagan har ett antal förändringar gjorts för att möta de senaste årens diskussion kring hur statistik används inom speciellt samhällsvetenskaplig forskning. Vissa förenklingar har gjorts, större fokus har lagts på betydelsen av god mätning och användandet av konfidensintervall och mått på effektstyrka, och två helt nya kapitel har lagts till. Det första om den så kallade replikeringskrisen och det andra om Bayesiansk statistik.

Elisabet Borg och Joakim Westerlund är universitetslektorer vid Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Elisabet Borg fick 2011 den pedagogiska utmärkelsen Årets lärare vid Stockholms universitet.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 1 – Strukturell ojämlikhet och samhällen i förändring, är den första av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker som undersöker hur samhälleliga och organisatoriska förutsättningar bidrar till att forma människors liv. 

Bokens kapitel är indelade i tre teman: 

•    Strukturell ojämlikhet  •    Samhällen i förändring  •    Organisering och arbete 

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser.

Em Andersson (red.) är fil. dr. i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv. Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete. Sergio Cuadra är fil. dr. i sociologi och tidigare verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet.  Carin Björngren Cuadra är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. Lucas Gottzén är docent i socialt arbete och professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Teres Hjärpe, är fil. dr. i socialt arbete, Socialhögskolan, Lunds universitet. Marcus Knutagård är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Norma Montesino är docent i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Diana Mulinari är professor i  genusvetenskap och verksam vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Paula Mulinari är genusvetare och docent i socialt arbete, verksam på Institutionen för socialt arbete vid Malmö Universitet. Vanna Nordling är fil. dr. i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. Sofia Nordmark är fil. dr. i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet. Anneli Stranz är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Emma Söderman är fil. dr i socialt arbete och verksam som lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Daniel Persson Thunqvist är biträdande professor i sociologi vid Linköpings universitet. Jessica Wide är fil. dr. i sociologi och verksam vid Högskolan Dalarna.

"Det är fascinerande läsning, inte sällan förfärande - somligt måste jag bläddra förbi snabbt - och rakt igenom välskrivet och engagerat."Göteborgs-Posten"Kristina Lindquist läser en fängslade bok om längtan, makt och vanmakt."Dagens Nyheter"Maja Larssons bok är skakande och spännande, både för föräldrar och alla med intresse för samhällsutveckling."UNT

"Föräldrarnas födelse en välskriven och i verklig mening tankeväckande bok. Ur sin omfattande research plockar författaren fram pricksäkra exempel för att illustrera då rådande uppfattningar och ringa in det som en gång var självklart."Aftonbladet

"Trots att vi bara är i början av året så vågar jag tro att jag redan läst en av årets bästa böcker, nämligen Föräldrarnas födelse"Modern psykologi

"Men denna andra bok har Maja Larsson börjat skapa sig en egen nisch, där sådant som tidigare lyst med sin frånvaro i historieböckerna sätts in i en samhällelig och politisk kontext. I den nischen får hon mer än gärna fortsätta att verka."Barometern"Maja Larsson skriver med schvung och driv, och visst är det oavbrutet fängslande."Expressen

Du ska älska ditt barn.Du ska aga ditt barn.Du ska aldrig ta upp ett spädbarn som skriker.Du ska lära ditt barn att leka för sig självt och somna ensamt.Du ska aldrig slå ditt barn. Det är bättre att stänga in det i ett rum.Du får aldrig kränka ditt barn.Du ska inte låta ditt barn bli ett ”zapparbarn”.

Ett barn föds, och föräldrarnas uppgift är att få det att överleva. En ursprunglig och självklar relation, kan man tänka – men så är det inte. År 1755 lanserades Sveriges första statliga föräldrarådgivning. Sedan dess har det svenska föräldraskapet bytt skepnad flera gånger om.

Föräldrarnas födelse är en bok som gräver djupt i det moderna föräldraskapets framväxt. Den handlar om de expertråd som har präglat svenskt familjeliv sedan 1700-talet och om föräldrarollens förändring från självklar auktoritet till kärleksfull kamrat. Men framför allt handlar den om de människor som har levt familjeliv på en spelplan som ständigt har ritats om – och om hur tidigare generationers föräldraskap alltid verkar eka inom oss.

"En gedigen, innehållsrik, intresseväckande och fascinerande bok om föräldraskap under tre sekler i svensk historia."BTJ, Betyg: 5 av 5

När vi människor får frågor om globala trender svarar vi nästan alltid fel. Studenter, Nobelpristagare och ledande politiker - alla blir besegrade i ­omvärldskunskap av aporna på zoo. Hur kan det komma sig?

I Factfulness visar Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund varför vi ständigt missförstår världens utveckling, och vad vi kan göra för att rätta till våra missuppfattningar. Med utgångspunkt i tio misstag vår hjärna gör visar de hur vi kan bryta med våra tankefel och förstå världen bättre.

Med samma passion och folkbildningsiver som gjort Hans Rosling berömd visar han hur vi alla kan slippa stressas av en föråldrad bild av världen. Bara genom att ha en världsbild grundad på fakta kan medborgare, politiker och företagsledare fatta rätt beslut i en globaliserad samtid.

Boken är skriven av Hans Rosling tillsammans med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling.

Hans Rosling (1948-2017) var professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Han var även medgrundare av stiftelsen Gapminder, och en enormt uppskattad föreläsare och folkbildare.

Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund är stiftelsen Gapminders andra två medgrundare. De arbetade tillsammans med Hans Rosling under 18 år. I dag föreläser de över hela världen och deras arbete med att tillgängliggöra forskning är flerfaldigt prisbelönt.

Hans Rosling berättar historien om 'den mänskliga utvecklingens tysta mirakel' som bara han kan. Men Factfulness gör mycket mer än så. Boken förklarar också varför framsteg ofta sker så hemligt och tyst, och lär läsarna hur man kan se dem tydligt.

Melinda Gates

Närmare ett testamente i bokform kommer man inte. En gedigen och underhållande självhjälpsbok för världen ... De behärskar till fulländning den svåra konsten att få fakta att dansa. Det är spänstigt, personligt och hela tiden angeläget. Trion serverar nämligen oceaner av genomanalyserad kunskap i kondenserat godisformat, på en nivå som man emellanåt frestas tro att även en amerikansk president borde kunna ta till sig. Överblicken blir nästan svindlande ibland.

Dagens Nyheter

En av de viktigaste böcker jag någonsin läst - en oumbärlig guide till hur man lär sig att se klart på världen.

Bill Gates

Södermalm är den mest baktalade, föraktade, älskade och mytologiserade stadsdel vi har i det här landet. En plats man egentligen aldrig behöver ha besökt för att ha en åsikt om.

Med 70 års avstånd till Per Anders Fogelströms böcker om Söder är det dags för en ny historia om allt som kom därefter. Historikern Håkan Forsell, känd bland annat från podcasten Staden, använder Södermalm för att fördjupa bilden av urbanitet i Sverige och världen. Hur vissa stadsdelar har förändrats, uppvärderats med ekonomiska och kulturella investeringar och blivit sinnebilder för ett polariserat samhällsklimat.

Söder är en bok om en folklig stadsdel som hamnat i malströmmen av nationell stads- och bostadspolitik och global finansurbanism under andra hälften av 1900- och början av 2000-talet. Men där historien fortfarande lever starkt under ytan.

"Håkan Forsells bok är lika grundad som stadsdelen han skriver om, lärd men lätt, myllrande men tydlig - en sällsynt syntes av akademisk noggrannhet och essäistisk nyfikenhet." - Recension i Dagens Nyheter

"Forsells välformulerade och eftertänksamma röst känns igen i boken; han verkar ha läst varenda tidningsnotis och utredning om stadsdelen och kryddar texten med livfulla citat och egna reflektioner." Forskning & Framsteg

Hans kunskaper är imponerande och hans skildring av hur det moderna Södermalm växte fram är bitvis både intressant och spännande. Jan Jörnmark, Smedjan

"Den som är intresserad av bostadspolitik, arkitektur och hur livet på Söder gestaltat sig under perioden kommer att finna mycket stort nöje i den välskrivna och intressanta boken." - Recension i BTJ

Hur lika eller olika är egentligen Europas länder politiskt, demografiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt? Vilka länder är mest lika varandra, och vad består de största skillnaderna i?

Detta analyserar Fredrik Charpentier Ljungqvist med hjälp av 50 kartor som tagits fram speciellt för boken. Kartorna belyser en rad högaktuella samhällsfrågor, och läsaren får en färsk översikt över skillnader och likheter i ekonomi, demografi, folkhälsa, jämställdhet, kriminalitet, migration, politiska förhållanden och kulturella värderingar.

Ljungqvist tittar också de stora förändringarna som ägt rum sedan millennieskiftet och skillnaderna i värderingar mellan åldersgrupper som ofta är större än de mellan länder.  

Boken slår hål på många förlegade föreställningar och uppmärksammar en rad oväntade saker. Bland annat framgår att Sverige och Österrike numera är snarlika länder, att Irland har kommit att bli mer likt Luxemburg än Storbritannien och att Bulgarien och Rumänien fortfarande skiljer sig betydligt från alla andra EU-länder. Vidare har skillnaderna mellan protestantiska och katolska länder i praktiken försvunnit i stället går numera den främsta skiljelinjen, och då i fråga om sociala värderingar, längs den forna järnridån.  

En central bok för alla som bättre vill förstå 2020-talets Europa samt de möjligheter och utmaningar som EU står inför.  

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia vid Stockholms universitet. Han har tidigare publicerat de prisade böckerna Den långa medeltiden och Klimatet och människan under 12 000 år.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära.

I Gud: Jakten undersöker teologen Joel Halldorf de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutbyförsamlingen och menar att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ofta antar. När människor påstår att de avgudar en kändis eller att fotboll är deras religion, är det bara slentrianmässiga uttryck eller menar de faktiskt vad de säger?

Alla drabbas vi då och då av existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?

Döden är oundviklig. Men vad händer när vi dör? Trots att alla ögon som läser detta en dag ska slutas, trots att vi alla en dag kommer att dö, är det få som tänker på vad som kommer att ske. Både i döendet och efter dödsögonblicket. Kanske är vi rädda? Kanske vill vi skjuta upp frågan? Vad är meningen att begrunda ett öde vars utkomst vi inte kan påverka? Eller är det så att vi genom att betänka vår ändlighet kan se livet i ett nytt ljus?

Läkaren Jan Lidbeck var länge verksam som smärtläkare. När vi dör är inte bara en bok som bygger på ett närmast livslångt umgänge med döden: patienter som ska dödförklaras, dödssjuka ungdomar och åldringar som försvinner, det är också en essä med en bred ingång till dödens problematik. Vad innebär det att ha ett medvetande (som ska försvinna) och vilken är den verklighet vi lämnar? Författaren diskuterar samtida filosofiska spekulationer med tillgänglig forskning, allt skildrat genom personliga reflektioner kring dödens mysterium.

Jan Lidbeck är medicinare och har doktorerat i hematologi men har som läkare huvudsak varit verksam som smärtläkare. Som åldrad naturvetare har han återknutit till min ungdoms intresse för humaniora och filosofi. Men även nya rön kring de existentiella frågorna har bidragit till hans nyväckta intresse. I denna essä, och utifrån från ett personligt perspektiv, har han velat belysa mer eller mindre nya spekulativa teorier men också seriös forskning kring döden, medvetandet och vår syn på verkligheten.

Det rådande systemet för hur barn och unga placeras i samhällsvård och stävjandets av minderårigas kriminella utveckling har för länge sedan havererat. Barn och unga som placeras i samhällsvård kan idag inte räkna med att få bättre uppväxtvillkor när de placeras. Minderåriga som begår brott får inte den hjälp och det stöd de behöver för att bryta den kriminella utvecklingen. Den nya socialtjänstlagen som infördes i juli 2025 ändrar inte på detta.  

Boken beskriver och kritiserar det rådande systemet men är främst en idégivare och innehåller 24 konkreta förslag till förändring. Ett av förslagen är lyfta barnskyddssystemet ur socialtjänsten och införa 21 barnskyddsmyndigheter.  

Författaren anlägger också i boken generell systemteori på samhällsvårdssyste­met  och visar att det har samma fundament som andra system vilket gör det till en innovativ framställning. I sista kapitlet reflekterar författaren över de erfarenheter som utgör grunden i hennes professionella plattform och ger på så sätt även legitimitet åt bokens innehåll.

Om författaren

Madeleine Cocozza, Linköping, är socionom, leg. psykoterapeut, med. dr och författare. Hon har skrivit sex böcker om bland annat familjebygget, systemteoretisk analys och barn som far illa. 

Sverige framställs i internationella undersökningar som det mest sekulariserade landet i världen. Samtidigt har religion kommit att bli alltmer synlig i samhället på ett sätt som leder till nya och komplicerade frågor. Hur kan vi få kunskap om, förstå och tolka religion som en del av samhället? I den här boken används sociologiska perspektiv för att förstå och förklara religion i dagens Sverige.  Fokus i boken ligger framför allt på de uttryck för religion som är vanligast förekommande i det svenska samhället. Det innebär främst Svenska kyrkan och kristna frikyrkor, men också till exempel islam och kristet ortodoxa kyrkor. 

Med exempel från aktuell forskning utifrån olika teman, som exempelvis medier och religion, politik och religion och religionens relation till civilsamhället, ger författarna nya perspektiv på religion i dagens svenska samhälle. 

I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel om genus, makt och religion tillkommit. Boken är även uppdaterad med ny forskning och aktuella exempel.   Mia Lövheim (red) är teologie doktor och professor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Magdalena Nordin (red.), filosofie doktor i religionssociologi, lektor i religionssociologi vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Tomas Axelson, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Uppsala universitet och professor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna. Anna Davidsson Bremborg, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Lunds universitet, präst i Svenska kyrkan. Karin Jarnkvist, filosofie doktor i religionsvetenskap, docent i sociologi och verksam som lektor i sociologi vid Mittuniversitetet. Linnea Jensdotter, teologie doktor i religionssociolog, ansluten till för Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. Maria Klingenberg, docent i religionssociologi, lektor i religionsbeteendevetenskap med didaktisk inriktning, Uppsala universitet. Annette Leis-Peters, teologie doktor och professor i religionssociologi med diakonivetenskap som särskilt profil vid VID vitenskapelige høgksole i Oslo och docent i religionssociologi vid Uppsala universitet. Jonas Lindberg, teologie doktor i religionssociologi vid Uppsala universitet, präst i Svenska kyrkan och journalist. Linnea Lundgren, filosofie doktor, forskare vid Centrum för Civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola. Martha Middlemiss Lé Mon, teologie doktor i religionssociologi, föreståndare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. Per Pettersson, teologie doktor, senior professor i religionssociologi, Karlstads universitet.  Anders Sjöborg, teologie doktor, docent och lektor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Erika Willander, filosofie doktor i sociologi, forskare vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.