Sociologi

Tack vare den teknologiska utvecklingen är behovet av mänsklig arbetskraft mindre än någonsin. Det välstånd som i början av 1900-talet krävde tio människors arbetsinsats kan i dag produceras av en enda människa. Ändå arbetar vi mer än vad man gjort under större delen av historien. Utbrändhet och stress ökar, jobb fylls av »tomt arbete« och pensionsåldern höjs. I arbetssamhället är det ett självändamål att jobba oavsett vad vi gör på jobbet.

Roland Paulsen ifrågasätter idén om arbetet som samhällets grundbult. Arbetssamhället är en vass och tankeväckande introduktion till arbetskritiken. Roland Paulsen är författare och doktor i sociologi. Han har även gett ut Empty labor (2014) och det breda genombrottet Vi bara lyder (2015), som tilldelades Johan Hansson-priset.

Arbetssamhället utkom första gången år 2010, och gav den arbetskritiska debatten ett uppsving. Denna nya utgåva är kraftigt reviderad och utökad. Arbetssamhället består av fyra delar: Den första delen handlar om framväxten av arbetsideologin och hur synen på arbete har förändrats genom människans historia. Den andra delen handlar om hur överproduktionens problem tar sig uttryck inom konsumtionssfären, och den tredje delen om hur det präglar produktionssfären. Den fjärde delen diskuterar hur arbetskritik kan bedrivas i praktiken samt alternativ till arbetssamhället.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

Det sideriska Amerika. Den rena cirkulationens lyriska karaktär i motsats till den europeiska analysens melankoli. Den omedelbara förbländningen i det vektoriella, det signalerande, det vertikala, det rumsliga. Ställd mot den kulturella blickens febrila distans. Obscenitetens glädje, den blottlagda obsceniteten, den uppenbara makten, simuleringens makt. Blicken! Den horisontella från bilen; den vertikala från flygplanet; den elektroniska från tele­visionen; den geologiska från öknarna; den »stereo­lytiska« från megastäderna; den transpolitiska från maktspelet, allt som strömmar från det maktmuseum som Amerika har blivit för världen.

Den franske filosofen Jean Baudrillard (1929-2007) reste till USA och nedtecknade sina intryck, tankar, analyser och observationer i boken Amerika (1986). Det är en filosofisk resedagbok, sociologisk betraktelse, en samling aforismer och kultur­spekulativ essä. Idag på många sätt lika aktuell som när den skrevs. 

Johan Öberg har översatt till svenska och i ett utblickande efterord av Daniel Pedersen beskrivs Baudrillards analys mot dagens situation.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

"Det är fascinerande läsning, inte sällan förfärande - somligt måste jag bläddra förbi snabbt - och rakt igenom välskrivet och engagerat."Göteborgs-Posten"Kristina Lindquist läser en fängslade bok om längtan, makt och vanmakt."Dagens Nyheter"Maja Larssons bok är skakande och spännande, både för föräldrar och alla med intresse för samhällsutveckling."UNT

"Föräldrarnas födelse en välskriven och i verklig mening tankeväckande bok. Ur sin omfattande research plockar författaren fram pricksäkra exempel för att illustrera då rådande uppfattningar och ringa in det som en gång var självklart."Aftonbladet

"Trots att vi bara är i början av året så vågar jag tro att jag redan läst en av årets bästa böcker, nämligen Föräldrarnas födelse"Modern psykologi

"Men denna andra bok har Maja Larsson börjat skapa sig en egen nisch, där sådant som tidigare lyst med sin frånvaro i historieböckerna sätts in i en samhällelig och politisk kontext. I den nischen får hon mer än gärna fortsätta att verka."Barometern"Maja Larsson skriver med schvung och driv, och visst är det oavbrutet fängslande."Expressen

Du ska älska ditt barn.Du ska aga ditt barn.Du ska aldrig ta upp ett spädbarn som skriker.Du ska lära ditt barn att leka för sig självt och somna ensamt.Du ska aldrig slå ditt barn. Det är bättre att stänga in det i ett rum.Du får aldrig kränka ditt barn.Du ska inte låta ditt barn bli ett ”zapparbarn”.

Ett barn föds, och föräldrarnas uppgift är att få det att överleva. En ursprunglig och självklar relation, kan man tänka – men så är det inte. År 1755 lanserades Sveriges första statliga föräldrarådgivning. Sedan dess har det svenska föräldraskapet bytt skepnad flera gånger om.

Föräldrarnas födelse är en bok som gräver djupt i det moderna föräldraskapets framväxt. Den handlar om de expertråd som har präglat svenskt familjeliv sedan 1700-talet och om föräldrarollens förändring från självklar auktoritet till kärleksfull kamrat. Men framför allt handlar den om de människor som har levt familjeliv på en spelplan som ständigt har ritats om – och om hur tidigare generationers föräldraskap alltid verkar eka inom oss.

"En gedigen, innehållsrik, intresseväckande och fascinerande bok om föräldraskap under tre sekler i svensk historia."BTJ, Betyg: 5 av 5

Metodpraktikan är en handbok för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning. Boken ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen – från de viktiga inledande stegen med att formulera forskningsfråga och välja metod till undersökningens genomförande och presentation av resultaten. Boken tar upp de vanligaste kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna.

Metodpraktikan är, som titeln anger, praktiskt orienterad och fokuserar på de konkreta val och problem man kan ställas inför när man ska göra en bra samhällsvetenskaplig undersökning. Bokens ledord är nyfikenhet: Vetenskaplig metod är ett fantastiskt verktyg för att lära sig mer om världen, inte en hindrande regelsamling.

Metodpraktikan har vuxit fram ur en metodkurs för studerande på fördjupningsnivån som belönats med pedagogiskt lagpris. Denna sjätte upplaga är helt omskriven, med en ny struktur och många helt nyskrivna kapitel. Andra kapitel har skrivits om från grunden. Målet har varit att behålla de uppskattade elementen från tidigare upplagor men att göra den ännu mer konkret och praktiskt användbar.

Boken är i första hand skriven för universitetsstuderande på olika nivåer, men den är också användbar för alla dem utanför universiteten som intresserar sig för samhällsvetenskapliga undersökningar.

Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Anders Sundell, Ann Towns och Lena Wängnerud är alla verksamma som forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Makt angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. I den andra uppdaterade upplagan lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.

Sagt om boken"Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt."Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbartBeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Om författarnaAlf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i patafysik, så snart världen är mogen. Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, han delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.

Hur ska vi gemensamt kunna använda och samtidigt vårda världens resurser på ett för framtiden hållbart sätt? Det framstår allt mer som mänsklighetens verkliga ödesfråga.

I sin epokgörande bok Allmänningen som samhällsinstitution (Governing the Commons) analyserar Elinor Ostrom de situationer där människor gemensamt använder resurser. Ostrom utmanar de uppfattningar som bara ser två lösningar på "allmänningens tragedi": privatisering eller statlig reglering. Hon visar att människor genom frivillig organisering kan skapa livskraftiga institutioner som förmår att förvalta ömtåliga och knappa resurser. Ostroms teori har räckvidd och relevans långt utöver de sammanhang hon studerar.

Allmänningen som samhällsinstitution har sedan den publicerades 1990 blivit ett standardverk för samhälls­vetare och fått allt större spridning bland miljöintresserade forskare i alla discipliner. Samtidigt med att boken för första gången gavs ut på svenska 2009 blev Elinor Ostrom historisk när hon som första kvinna fick priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I bokens inledning presenterar professor Lennart J. Lundqvist Ostroms bidrag till den hållbara utvecklingens problem.

Statistik för beteendevetare är en heltäckande grundbok i statistik. Författarna går steg för steg igenom hur du planerar, genomför och redovisar en statistisk undersökning.

Ända sedan den första upplagan har boken rönt stor uppskattning bland studenter för att den på ett lättillgängligt och pedagogiskt sätt väver samman teori och praktik, med exempel och övningar som underlättar inlärningen. Boken innehåller också mer avancerade fördjupningsavsnitt.

I den fjärde upplagan har ett antal förändringar gjorts för att möta de senaste årens diskussion kring hur statistik används inom speciellt samhällsvetenskaplig forskning. Vissa förenklingar har gjorts, större fokus har lagts på betydelsen av god mätning och användandet av konfidensintervall och mått på effektstyrka, och två helt nya kapitel har lagts till. Det första om den så kallade replikeringskrisen och det andra om Bayesiansk statistik.

Elisabet Borg och Joakim Westerlund är universitetslektorer vid Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Elisabet Borg fick 2011 den pedagogiska utmärkelsen Årets lärare vid Stockholms universitet.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 1 – Strukturell ojämlikhet och samhällen i förändring, är den första av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker som undersöker hur samhälleliga och organisatoriska förutsättningar bidrar till att forma människors liv. 

Bokens kapitel är indelade i tre teman: 

•    Strukturell ojämlikhet  •    Samhällen i förändring  •    Organisering och arbete 

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser.

Em Andersson (red.) är fil. dr. i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv. Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete. Sergio Cuadra är fil. dr. i sociologi och tidigare verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet.  Carin Björngren Cuadra är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. Lucas Gottzén är docent i socialt arbete och professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Teres Hjärpe, är fil. dr. i socialt arbete, Socialhögskolan, Lunds universitet. Marcus Knutagård är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Norma Montesino är docent i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Diana Mulinari är professor i  genusvetenskap och verksam vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Paula Mulinari är genusvetare och docent i socialt arbete, verksam på Institutionen för socialt arbete vid Malmö Universitet. Vanna Nordling är fil. dr. i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. Sofia Nordmark är fil. dr. i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet. Anneli Stranz är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Emma Söderman är fil. dr i socialt arbete och verksam som lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Daniel Persson Thunqvist är biträdande professor i sociologi vid Linköpings universitet. Jessica Wide är fil. dr. i sociologi och verksam vid Högskolan Dalarna.