Språkvetenskap och lingvistik

Antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do samlar 25 berättelser om ett judiskt språk och kultur som vägrar försvinna. En berättelse för varje år som jiddisch varit ett erkänt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Texterna rör sig mellan barndomsminnen och litterära möten, mellan bänkraderna i shul och barrikaderna, mellan Drohobych och Klippgatan. Skribenterna skiljer sig åt i ålder, bakgrund, politisk och religiös övertygelse, men delar insikten att jiddisch på olika sätt har format dem.

Detta är den första av två antologier där jiddischvärlden står i centrum. En plats dit alla är välkomna. Ett ovanligt rum i dessa tider.

Denna volym är tillägnad Salomon Schulman (1947–2024), som med sina berättelser, översättningar och kloka läkarråd lärde en hel generation att älska, käfta och sjunga – på jiddisch – i Sverige.

Författarna är: Sofia Berg-Böhm, Håkan Blomqvist, Dorotea Bromberg, Karin Brygger, Urszula Ulla Chowaniec, Ronn Elfors Lipsker, Sari Feld, Alexander Freudenthal, Marianne Goldman, Danny Gordon, Bernt Hermele, Kenneth Hyltenstam, Erik Joas, Ulrika Knutson, Hannah Laustiola Frydman, Sara Mannheimer, Stefan Mehr, Tommaso M. Milani, Simo Muir, Morton Narrowe, Adriana Savin, Aviva Scheiman, Abbe Schulman, Salomon Schulman, Jan Schwarz och Leif Zern.

Sociolingvistik riktar sig till alla som är intresserade av språkets sociala sida.

Sociolingvistiken utforskar förhållandet eller det ömsesidiga beroendet mellan språk och samhälle och tar fasta på språkets sociala funktion. Det är ett mångfasetterat ämne med många olika forskningsfält, och i den här introduktionsboken presenteras viktiga områden av olika författare.

Sociolingvistik används som kurslitteratur på olika språksociologiska och sociolingvistiska kurser vid universitet och högskolor, men den riktar sig också till andra som är intresserade av språkets sociala sida. Boken uppskattas bland annat för att den ger en heltäckande bild av ämnet och har en tydlig struktur.

Under de tio år som har gått sedan förra upplagan av Sociolingvistik kom har mycket hänt, och i den här tredje upplagan inkluderas forskning och teorier från de senaste åren. Några kapitel är helt nyskrivna, och i stället för ett kapitel om ungdomsspråk finns nu Språk och ålder som inte bara tar upp ungdomars språk och samtalsstil utan också andra åldersgruppers språkbruk. Dessutom tillkommer två kapitel, nämligen Förortsförankrat tal och Namnens sociolingvistik.

Redaktör:

Övriga författare:

Ny upplaga av välkänd lärobok i fonetik

Alla som undervisar i svenska som andraspråk behöver kompetens i andraspråksinriktad fone­tik. Den här boken är skriven just för er.

Bosse Thorén har under många år arbetat med att göra uttalsundervisningen effektivare och mer lätt­illgänglig för både lärare och inlärare, genom att förenkla och prioritera inom svenskans uttalslära. 

Svensk fonetik och uttalsundervisning innehåller såväl teori som didaktiska tillämpningar. Till de flesta kapitel hör ett avsnitt där de aktuella uttals­dragen sätts in i ett and­ra­språksperspektiv, och många av exemplen finns som ljudfiler på morfem.se.

Förhoppningen är att boken ska ge metodisk och didaktisk vägledning och underlätta för lärare att planera uttalsundervisningen för olika åldersgrupper i sfi, svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. 

Bosse Thorén har lång erfarenhet av undervisning i sfi och svenska som andraspråk och fortbildning av lärare. Han är fil.dr i fonetik och har aktivt forskat inom svensk prosodi och dess koppling till begriplighet. Han är för närvarande knuten till Högskolan Dalarna.

Hur skapar vi en språkmiljö i förskolan som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk?

Språklig förebild i förskolan visar hur ditt eget språkande – i varje vardaglig situation i förskolan – kan göra avgörande skillnad för barns språkutveckling, tänkande, delaktighet och framtida lärande, med stöd i både forskning och praktik. Genom exempel på kognitivt och språkligt utmanande samtal, slutna frågor och öppna frågor synliggörs hur pedagogens språkande formar barns delaktighet, motivation och engagemang.

Så hur kan vi språka och kommunicera i förskolan för att stärka barns identitetsutveckling och självbild? Och hur skapar vi en språkmiljö som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk? Utvecklingen av kommunikation, språk och samspel är central genom hela barndomen. Med språket kan vi kan signalera delaktighet, respekt och trygghet. Att arbeta med språk och kommunikation är ett värdegrundsarbete.

Boken handlar om att vara samtalspartner till barn och hur vi vuxna kan utvecklas som språkliga förebilder. Författaren beskriver hur barn utvecklar sitt språk och sin kommunikation och belyser hur språknäring, språkrika interaktioner och språklig agens påverkar barns språkutveckling redan från spädbarnsåldern och tidig barndom.

Språklig förebild i förskolan vidgar förståelsen för varför och hur vi behöver tänka som språkliga förebilder. Den ger också konkreta tips på hur vi kan arbeta för att stimulera barnens språkutveckling, till exempel genom vårt sätt att ställa frågor, kroppsspråket, samarbetet med vårdnadshavarna, högläsning eller responsivitet. Eftersom barn speglar sig och sitt språkande i vuxna behöver pedagogen rikta sin uppmärksamhet mot sig själv som samtalspartner istället för att fokusera på barnet.

Denna andra upplaga är uppdaterad med ny barnspråks- och förskoleforskning och har en stärkt vetenskaplig grund i linje med den nya läroplanens krav.

Karolina Larsson är leg. logoped, doktor i medicinsk vetenskap och författare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun, där hon också bedriver forskning om språk och interaktion i förskolan. Karolina driver det egna företaget Ut med språket AB, där hon anlitas som föreläsare, skribent och konsult inom språk-, läs- och skrivutveckling.

Formgivare: Anna Hild.

Sagt om boken:"Boken är skriven med stor kunskap och starkt engagemang. Den är vetenskapligt förankrad men även praktiknära i sitt tilltal. De tre delarna rymmer kapitel med en mängd underrubriker, vilket gör den lättläst och behändig att orientera sig i. [...] ...framför allt ger Karolina Larsson konkreta tips på hur vi som språkliga förebilder kan stimulera barnens språkutveckling. Litteratur- och referenslista avslutar. Föregående upplaga bör ersättas med denna. Helhetsbetyg: 5."/Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 7 2026

Arnold Nordén från Bovallstrand (1902–1984) arbetade som fiskare fram till sitt femtonde år, då han bytte fisket mot studier i Lund och Göteborg. Så småningom blev han lärare, samtidigt som han forskade och beskrev sin barndoms kultur och språk vid Bottnafjorden.

I fem decennier bidade Nordéns 700-sidiga manuskript sin tid. Här hade han nedtecknat det språk som talades runt Bottnafjorden, med ortnamnshistoria, minnen av personer och händelser och med egna teckningar. Fiskelägen och öar utmed Sotenäset och norrut, mot Hamburgsund och Havstenssund, skildras också.

Ett svunnet Bohuslän rymmer en tredjedel av Nordéns manuskript. Hans egna illustrationer kompletteras här av nutida drönarfoton tagna av flygfotografen och konstnären Per Pixel Petersson.

Arnold Nordén (1902–1984), född i Bovallstrand och senare bosatt på Öarne, Svenneby. I slutet av 1910-talet skickades fiskaresonen Arnold till Lund för gymnasiestudier. Därefter följde högskolestudier i Göteborg i geografi och historia och sedan även nordiska språk. Tack vare sina akademiska studier stod han på en god grund för att samla, dokumentera och analysera information om sin hembygd och dess språk.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

För länge sedan fanns inte det svenska språket. Nu finns det, men en gång i framtiden kommer det inte längre att finnas. På samma sätt är det med alla språk: de uppkommer, används en tid och försvinner. Varje språk har sin historia och sitt öde. En del sprids över hela världen, en del förblir små. Hur kommer det sig?Tore Janson besvarar den frågan genom att ta oss med på en upptäcktsresa i tid och rum. Den börjar för ett par miljoner år sedan och sträcker sig långt in i framtiden. Från samlares och jägares språk går resan vidare till de första stora skriftspråkssamhällena i Egypten och Kina, och via grekiskan, latinet och arabiskan får vi sedan se hur de europeiska språken vuxit fram och brett ut sig över världen. Det är underhållande läsning, fylld av intressanta fakta och oväntade sammanhang.De två viktigaste språken i Sverige i dag, svenska och engelska, behandlas utförligt, och i slutet av boken tar Tore Janson en titt långt in i framtiden. Kommer vi alla att tala engelska om 200 år? Eller kanske kinesiska?Tore Janson har varit professor i latin och senare professor i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. I sina vetenskapliga artiklar och böcker har han ägnat sig mycket åt språks förändringar och åt förhållandet mellan språk och samhälle.

Det är inte särskilt vågat att påstå att Sara Lövestam är det mest intressanta som hänt det svenska språket på senare år. Ingen har som hon lyft fram och levandegjort det, gett oss verktyg att vårda och använda. I bok efter bok har hon stimulerat oss språkväktare samtidigt som hon pekat på vikten av att kunna och att vårda vårt språk. Lasse Winkler, Alba

Du har blivit antagen till språkpolishögskolan. Du har fått din rödpenna och ser fram emot att börja arrestera språkmissbrukare med de klassiska orden "det heter faktiskt" .

Men hur ligger det till med Luciasången, är det förlät eller förgät? Hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemente är det som gäller?

Handbok för språkpoliser är din vän i en värld där ligister svär på engelska och språket är i ständigt förfall.

Sara Lövestam är författare, lärare, språkvetare och en flitigt anlitad föreläsare. Hon skriver krönikor i en mängd tidningar, och tillsammans med Patrik Hadenius utgör hon tv-inslaget Språkakuten i TV4 Nyhetsmorgon. Hon är också ständig domare i radiotävlingen Lantzkampen i P1.

Hennes grammatikböcker har blivit stora succéer där hon med humor och pedagogisk skicklighet lockat in sina läsare i språklärans värld.

Hur låter skånska? Varför låter göteborgare goa och glada? Varför finns det över huvud taget dialekter? Och varför säger man i vissa delar av Sverige ett apelsin, när det borde heta en apelsin. Fredrik Lindströms 100 svenska dialekter är boken som tar dig med på en fängslande dialektresa, genom hela Sverige, från sydligaste Skåne via nordligaste Norrland till den svenska som pratas i Finland i dag. Med boken kommer en ljudmodul som gör det möjligt att höra på hur en dialekt låter samtidigt som man läser om den. De hundra ljudproven ger läsaren en fascinerande upplevelse om hur olika det kan låta runtom i dagens Sverige. Boken är den första i sitt slag. Aldrig har det tidigare funnits en dialektbok som kan man både läsa och lyssna på!

Hur kan grammatikundervisning bidra till att barn blir självständiga och säkra språkbrukare? Hur kan läraren ledsaga sina elever att göra språkliga upptäckter? Och vilken språklig kompetens krävs av läraren? Kreativ grammatikundervisning försöker besvara dessa frågor. Språket är något annat än bara rätt och fel, ett svar i facit eller ett sorteringsintrument. Språket är något för alla, en personlig egendom som man kan känna glädje i att utforska och som hjälper den växande individen att förstå sig själv och omvärlden. Kreativ grammatikundervisning innebär att eleverna uppmuntras att undersöka språket – att pröva och skapa. Denna bok repeterar och fördjupar de grundläggande delarna av grammatiken, där läsaren kan se hur viktiga lärares grammatiska kunskaper är och vilka funktioner de fyller för barns språkutveckling. Med stor kreativitet får läsaren hjälp att knäcka den grammatiska koden; att först bygga upp kunskapen och sedan förstå hur allt hänger ihop. Genomgående finns en stark koppling till undervisning med många autentiska exempel och metodtips, samt även kopplingar till flerspråkighetsperspektiv. Kreativ grammatikundervisning är tänkt att ge lärarstudenter och yrkesverksamma lärare nödvändiga ämneskunskaper, och samtidigt visa hur man kan arbeta med grammatik på ett kreativt och inspirerande sätt – alltså grammatikdidaktik när den är som bäst. Bokens tredje upplaga är uppdaterad i enlighet med den senaste läroplanen, Lgr22. Jessica Eriksson är gymnasielärare och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Annelie K. Johansson är legitimerad grundskolelärare (åk 1–7), lärarutbildare med fokus på läs- och skrivutveckling och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Camilla Grönvall Fransson är gymnasielärare, doktorand i nordiska språk och universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet.

Detta är en nyöversättning (2021) av ett av de mest inflytelserika verken i modern filosofi. Filosofiska undersökningar  utkom postumt 1953, och är den viktigaste framställningen av Ludwig Wittgensteins sena filosofi, där han bland annat introducerar begrepp som språkspel och familjelikhet . På ett prövande och eftertänksamt sätt rör sig verket utan tydliga avbrott mellan filosofins kärnfrågor: språk och mening, tänkande, förståelse, avsikt, varseblivning och förnimmelse.

Många reflektioner handlar om hur ord används, ibland i form av påminnelser om hur vi faktiskt talar, ibland i form av påhittade exempel. Andra innehåller små dialoger kring ett filosofiskt problem eller reaktioner på en vilseledande filosofisk bild. Några innehåller obesvarade frågor eller behandlar filosofins egenart.

För översättningen svarar professor emeritus Lars Hertzberg och professor Martin Gustafsson, både verksamma vid Åbo Akademi.

Belönad med Augustpriset 2021 i kategorin Årets fackbok!

Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är dess förutsättningar okända för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.

Nils Håkanson (född 1975) är författare, översättare och förläggare. Utöver romaner har han skrivit en avhandling om rysk litteratur i svensk översättning och verkat som forskningsredaktör för Svenskt översättarlexikon.

"... ljuvligt egensinnig och spränglärd". Kristina Lindquist, Dagens Nyheter

"Om någon bok kan sägas fylla ett hål i fackboksutgivningen så är det Dolda gudar. Pedagogiskt föredömligt, humoristiskt och stilsäkert." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet

" ... med denna litteraturhistoria - för det är vad det är - visar sig sakta gudarna, de dras rent av fram ur historiens mörka garderob, ut i ett efterlängtat och välförtjänt ljus." Claes Wahlin, Aftonbladet

"Nils Håkansons bildningsfyrverkeri Dolda gudar är med sin originalitet och bågnande kunskap allt man önskar av en Augustvinnare." Annina Rabe, Expressen