En stor del av dagens arbetsliv handlar om att hantera texter av olika slag. Det kan gälla allt från lappar i köket och instruktioner på brandvarnare i kapprummet till jobbannonser från företag, utvärderingsenkäter på universitet och värdegrundstexter hos kommuner och myndigheter. En av huvudpoängerna i den här boken är att texter gör något, att de faktiskt utför ett arbete.Författarna beskriver vilken professionell handling som utförs med hjälp av olika texter och hur texter är en del av en professionell praktik, det vill säga ett särskilt sätt att göra saker på en viss arbetsplats. Med belysande exempel förklarar de grundläggande analysbegrepp som genre, diskurs och legitimering samt presenterar verktyg som läsaren kan använda för att själv analysera texter och praktiker på arbetsplatsen.Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma som vill veta mer om vad texter gör och varför de finns i olika sammanhang i arbetslivet. Den fungerar lika bra på grundnivå inom språk- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar som på bredare samhällsvetenskapliga utbildningar.

I Myndigheterna har ordet presenteras undersökningar av texter och skrivande. Vem skriver, vem ansvarar för innehållet och hur används textmallar? Med hjälp av exempel från några stora myndigheter får vi en inblick i förutsättningarna för skrivande och i hur arbetet går till. Olika textgenrer analyseras och vi får veta hur mottagarna uppfattar dessa texter. Boken ger en bild av myndigheters skriftliga kommunikation av i dag jämfört med för tio år sedan. Exempelvis får vi veta att många texter är multimodala (innehåller, bilder, kartor osv.), att texterna har blivit längre medan meningslängden minskat och att du-tilltal är helt etablerat. Dessutom diskuteras dagens och morgondagens klarspråksarbete vid myndigheter. Boken vänder sig främst till skribenter på myndigheter, i kommuner och andra offentliga organ men också till språkforskare och andra som ur ett vetenskapligt perspektiv är intresserade av myndigheters kommunikation. Författare är Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna och språkforskarna Hedda Söderlundh och Marie Sörlin. Tillsammans har de gjort undersökningar och skrivit manus till denna bok.

This open access book deals with the role of written texts in an increasingly diverse and dynamic society, bringing together a series of studies anchored in the Scandinavian research tradition of sakprosa, which roughly translates as ‘subject-oriented prose’ or ‘professional communication’. The authors examine the written text’s capacity to transcend contextual boundaries, as a crucial factor in the importance of capturing and maintaining content as a manageable entity. The  chapters each deal with a text type that manages complex content in a specialized way, including genre shifting in CSR reports, discourse networks in modern digital culture, digital and social media crisis communication, and epistemic positions in non-fiction. This book is relevant to fields such as text research, professional/digital communication, discourse analysis and literacy studies, and may also be of interest to disciplines such as history, rhetoric, organization studies, media studies/journalism, and linguistics.

En stor del av dagens arbetsliv handlar om att hantera texter av olika slag. Det kan gälla allt från lappar i köket och instruktioner på brandvarnare i kapprummet till jobbannonser från företag, utvärderingsenkäter på universitet och värdegrundstexter hos kommuner och myndigheter. En av huvudpoängerna i den här boken är att texter gör något, att de faktiskt utför ett arbete.Författarna beskriver vilken professionell handling som utförs med hjälp av olika texter och hur texter är en del av en professionell praktik, det vill säga ett särskilt sätt att göra saker på en viss arbetsplats. Med belysande exempel förklarar de grundläggande analysbegrepp som genre, diskurs och legitimering samt presenterar verktyg som läsaren kan använda för att själv analysera texter och praktiker på arbetsplatsen.Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma som vill veta mer om vad texter gör och varför de finns i olika sammanhang i arbetslivet. Den fungerar lika bra på grundnivå inom språk- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar som på bredare samhällsvetenskapliga utbildningar.

I Myndigheterna har ordet presenteras undersökningar av texter och skrivande. Vem skriver, vem ansvarar för innehållet och hur används textmallar? Med hjälp av exempel från några stora myndigheter får vi en inblick i förutsättningarna för skrivande och i hur arbetet går till. Olika textgenrer analyseras och vi får veta hur mottagarna uppfattar dessa texter. Boken ger en bild av myndigheters skriftliga kommunikation av i dag jämfört med för tio år sedan. Exempelvis får vi veta att många texter är multimodala (innehåller, bilder, kartor osv.), att texterna har blivit längre medan meningslängden minskat och att du-tilltal är helt etablerat. Dessutom diskuteras dagens och morgondagens klarspråksarbete vid myndigheter. Boken vänder sig främst till skribenter på myndigheter, i kommuner och andra offentliga organ men också till språkforskare och andra som ur ett vetenskapligt perspektiv är intresserade av myndigheters kommunikation. Författare är Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna och språkforskarna Hedda Söderlundh och Marie Sörlin. Tillsammans har de gjort undersökningar och skrivit manus till denna bok.

This open access book deals with the role of written texts in an increasingly diverse and dynamic society, bringing together a series of studies anchored in the Scandinavian research tradition of sakprosa, which roughly translates as ‘subject-oriented prose’ or ‘professional communication’. The authors examine the written text’s capacity to transcend contextual boundaries, as a crucial factor in the importance of capturing and maintaining content as a manageable entity. The  chapters each deal with a text type that manages complex content in a specialized way, including genre shifting in CSR reports, discourse networks in modern digital culture, digital and social media crisis communication, and epistemic positions in non-fiction. This book is relevant to fields such as text research, professional/digital communication, discourse analysis and literacy studies, and may also be of interest to disciplines such as history, rhetoric, organization studies, media studies/journalism, and linguistics.