Buddhism

TIDLÖSA PRINCIPER FÖR ETT BÄTTRE LIV De flesta förknippar Shaolin med fysisk styrka och extrem prestation. Men kärnan i denna 1 500 år gamla tradition handlar om något helt annat: konsten att bemästra sitt inre – och att återknyta kontakten mellan kropp och sinne genom medveten närvaro, disciplin och uthållighet. Shi Heng Yi, grundare av Shaolin Temple Europe, har själv navigerat det moderna livets press och utmaningar. I denna bok översätter han klostrets uråldriga principer till praktiska verktyg för dagens människa. Genom tolv konkreta metoder visar han steg för steg hur vi kan förbättra allt från vår sömn och våra relationer till vår fysiska balans och mentala skärpa. Shaolin erbjuder inte bara uråldrig kunskap och tradition – det är en kraftfull vägledning till självbehärskning och ett mer meningsfullt liv.

Det här är en bok för dig som gillar Buddha. Buddhas lära är inte religiös på något vis. Buddhas lära handlar bara om att bli en god människa och få stopp på det egna lidandet. För att få stopp på ditt lidande så får du här lära dig Buddhas teori om hur naturens lagar fungerar inom oss själva och du får även olika praktiska verktyg för att stärka ditt inre liv.

Med Buddhas lära erbjuds du ett helt nytt sätt att betrakta dig själv på. Du lär dig att nå bortom det mentala tjattret i huvudet och mer komma ner i kroppens och i medvetandets verklighet. Du får helt enkelt lära känna din egen inre, sanna mänskliga natur om vad du är som människa inte vem du vill, önskar eller tror att du är som människa.

Du kommer att få lära dig observera relationen mellan din kropp och ditt sinne, hur de konstant integrerar med varandra. Du kommer att få lära dig om hur ditt eget lidande skapas inom kroppens och sinnets interaktion i vardagen. Förstå man inte vad roten är till sitt eget lidande så kan man inte heller göra något åt sitt lidande. I den här boken kommer du få både teorier och de praktiska verktyg som du behöver för att skapa en djup positiv förändring i ditt liv.

Jag kan ha fel är Björn Natthiko Lindeblads självbiografiska berättelse om hur han lämnar en löftesrik karriär som ekonom för att bli buddhistisk skogsmunk, och hur han efter sjutton år i klosterlivet återvänder till Sverige. Vilsen, utan jobb eller pengar, kraschar han rakt in i en depression. Men tack vare sina lärdomar och en generös omvärld hittar han vägen framåt och blir med tiden en uppskattad meditationslärare och föreläsare. 2018 diagnosticerades Björn med den obotliga sjukdomen ALS. I Jag kan ha fel berättar han med värme, humor och djup om sina egna tillkortakommanden, vad livet lärt honom och om vad som framstår som allra viktigast när allt går mot sitt slut. I januari 2022 avled Björn Natthiko Lindeblad efter att ha levt med nervsjukdomen ALS i många år.

Vad hjälper oss att leva ett friare liv? Hur kan vi skapa tröst och tillit i vår egen tillvaro? Och hur gör vi för att livet skall kännas mer som en öppen hand, och mindre som en knuten näve?

Boken är skriven i nära samarbete med Björns två vänner och kolleger Caroline Bankler och Navid Modiri.

Jag kan ha fel är Björn Natthiko Lindeblads självbiografiska berättelse om hur han lämnar en löftesrik karriär som ekonom för att bli buddhistisk skogsmunk, och hur han efter sjutton år i klosterlivet återvänder till Sverige. Vilsen, utan jobb eller pengar, kraschar han rakt in i en depression. Men tack vare sina lärdomar och en generös omvärld hittar han vägen framåt och blir med tiden en uppskattad meditationslärare och föreläsare. 2018 diagnosticerades Björn med den obotliga sjukdomen ALS. I Jag kan ha fel berättar han med värme, humor och djup om sina egna tillkortakommanden, vad livet lärt honom och om vad som framstår som allra viktigast när allt går mot sitt slut. I januari 2022 avled Björn Natthiko Lindeblad efter att ha levt med nervsjukdomen ALS i många år.

Vad hjälper oss att leva ett friare liv? Hur kan vi skapa tröst och tillit i vår egen tillvaro? Och hur gör vi för att livet skall kännas mer som en öppen hand, och mindre som en knuten näve?

Boken är skriven i nära samarbete med Björns två vänner och kolleger Caroline Bankler och Navid Modiri.

"Gör för sinnet vad Marie Kondo har gjort för städningen" - Publishers Weekly

Med hjälp av hundra tydliga, praktiska och lätta övningar - baserade på århundraden av visdom - visar den kände buddhistmunken Shunmyo Masuno hur du får mer zen i livet.

Upptäck hur ...

... du får mer ordning i sinnet av att rada upp dina skor

... du blir mindre irriterad och arg av att föra samman händerna i gassho

... du känner mer tacksamhet över livet genom att stanna upp efter varje tugga

... du får mer givande relationer genom att förstå konceptet ichi-go, ichi-e

... du lättare kan acceptera förändring genom att plantera en blomma

... du kan uppskatta varje dag mycket mer genom att titta på solnedgången

Konsten att leva enkelt : Zenmästarens 100 övningar för ett lugnare och lyckligare liv är en bok att ständigt bära med sig. I boken får du hjälp att finna lyckan i vardagen, uppnå avslappning och hitta ditt inre lugn, allt genom mycket små förändringar. Shunmyo Masuno hjälper dig att uppleva zen i praktiken.

Det här är berättelsen om en katt som söker vishet. Han hör talas om en uråldrig tall djupt inne i lönnskogen, som sägs vara en källa till oändlig visdom.

Detta blir början på en resa med många upptäckter. Längs vägen träffar han flera olika djur, allt från en rädd apa och en livstrött sköldpadda till en tiger som har problem med ilska, en förvirrad vargunge och en girig kråka.

Alla har en historia att berätta och insikter att dela med sig av. Men efter ett överraskande möte med en lekfull kattunge börjar katten ifrågasätta precis allt ...

James Norbury arbetade som volontär för en hjälplinje och fick många samtal från deprimerade och självmordsbenägna personer. Det inspirerade honom att formulera kloka tankar om livet som han illustrerade och la ut på Instagram. Bilderna blev till boken Stor Panda och Liten Drake som blev en internationell dundersuccé. Mängder av människor har tackat honom för att hans illustrationer och kloka ord hjälpt dem i svåra tider när de haft självdestruktiva tankar. Katten och visheten är hans tredje bok. 

baksidestext:

Buddhas lära har på många vis blivit en del av vår kultur, på senare år särskilt genom populariseringen av Mindfulness. Många läser böcker om Mindfulness och går kurser med olika tillämpningar av denna grundläggande buddhistiska praktik.

Buddhismen har ett gott anseende och många känner en attraktion till dess toleranta, odogmatiska lära. Den bär på en tydlig icke-våldsattityd, ett varmt kärleksbudskap och lyfter fram medkänslan. Den har en visdom som är lika relevant idag som den var för 2500 år sedan. Och buddhister verkar vara ett lyckligt folk, trots att de talar så mycket om lidande och döden. Hur går detta ihop?

Det kan vara svårt att riktigt få grepp om Buddhas lära; det finns så många böcker och olika traditioner, så många kulturella uttryck för denna tidlösa tradition. Sangharakshita tar i denna bok upp många av de mest välkända lärorna, från olika delar av buddhismens rika tradition. Han lyckas gå till kärnan i lärorna och sedan relatera dem till vår existentiella situation som människor. Vad kan det innebära att ha ett buddhistiskt förhållningssätt till våra liv idag? Läran blir levande och angelägen, och utmanande – men framför allt leder den till allt större frihet.

om författaren

Sangharakshita föddes som Dennis Lingwood år 1925 i södra London. I huvudsak självlärd utvecklade han tidigt ett intresse för österländsk kultur och filosofi, och insåg redan vid sexton års ålder att han var buddhist.

Andra världskriget förde honom som inkallad till Indien, där han stannade kvar som buddhistmunk och fick då namnet Sangharakshita. Efter några års studier under framstående lärare från de större buddhistiska traditionerna fortsatte han att undervisa och skriva i stor omfattning. Han spelade också en nyckelroll i buddhismens återfödelse i Indien, i synnerhet genom sitt arbete bland anhängarna till dr. B.R. Ambedkar.

Efter tjugo år i Indien återvände Sangharakshita till England och grundade Friends of the Western Buddhist Order 1967. Under 2010 fick rörelsen ett nytt namn, Triratna Buddhist Community, för att skapa en större enighet mellan dess olika delar spridda över flera kontinenter. (I Sverige kallas rörelsen Buddhistiska gemenskapen Triratna, tidigare Västerländska Buddhistordens Vänner).

Som brobyggare mellan öst och väst, mellan den traditionella världen och den nutida, mellan principer och praktik, har Sangharakshita med sin vida erfarenhet och tankeskärpa blivit uppskattad över hela världen. Han har alltid framhållit hur avgörande det personliga engagemanget är i det andliga livet, hur oersättlig den andliga vänskapen och den andliga gemenskapen är, men även sambandet mellan religion och kultur, samt behovet av ”ett nytt samhälle” – som stödjer andliga strävanden och ideal.

Sangharakshita har nu lämnat över alla sina ansvarsuppgifter till erfarna kollegor inom Orden, förutom den att han alltid kommer att vara dess grundare. Han bor nu på Adhisthana, ett stort retreatcenter för dharmaträning i sydvästra England, och har informell personlig kontakt med sina elever.

Tomheten definieras på olika sätt. Det kan vara den verklighet, eller icke-verklighet, som existerar, eller inte existerar, bortom det individuella jaget. Det kan vara ett annat sätt att beskriva Gud på. Det kan också vara det stadium som krävs för att nå perfektion i utövandet av vissa konstarter eller kampsporter. Det är först när man behärskar alla detaljer så väl att man inte funderar på dem som man kan nå nya höjder.

Den japanska historien är en rik källa att ösa ur om man vill hitta exempel på denna tomhetens filosofi . Den är starkt påverkad av de kinesiska filosofierna och religionerna, men under århundradenas gång har inte minst den japanska buddhismens olika grenar fått egna drag. Tomheten har blivit ett slags ideal för såväl konstnärliga uttryck som religiösa och filosofiska traditioner, ja, till och med för sociala umgängesmönster.

Tomhetens filosofi är en exceptionell skildring av zenbuddhismens utveckling i Japan och hur denna kom att påverka tänkandet hos den filosofiska Ky toskolans företrädare, och i synnerhet Nishida Kitar . Ett gemensamt begrepp som såväl Ky toskolan som zenbuddhismen har använt sig av är just tomheten. Går den att förklara eller beskriva? Finns den? Hur unikt japansk, eller österländsk, är den?

Lars Vargö är fil.dr i japanologi och tidigare ambassadör i bland annat Japan och Sydkorea. Han är författare till en rad viktiga böcker om Östasien, senast Korea En civilisation i kläm.

------------------------------

"en rik redogörelse för zenbuddismens utveckling i Japan" Yukiko Duke, Svenska Dagbladet