Ända sedan Buddhas tid har människor försökt fånga buddhismen på ett sätt som är helt rationellt och begripligt. Läran om visdomens fulländning, Prajñaparamita, utgör en uppfriskande kontrast till detta. Diamantsutran, Hjärtsutran och Ratnaguna-samcayagatha är tre centrala och extraordinära visdomstexter, som fövisso tar upp vardagliga praktiska problem, men samtidigt får de det rationella sinnet att svindla. Det huvudsakliga temat för texterna är bodhisattvan – en person vars hela energi är inriktad på att nå upplysning för alla varelsers skull. Hur ska en sådan person leva och hur upplever den livet? Sangharakshita äger en sällsynt kombination av kunskap, intellektuell klarhet och insikt. Han presenterar dessa sublima läror på ett insatt och levande sätt, så att de känns djupt meningsfulla. Sangharakshita (1925–2018) ägnade hela sitt liv åt att utforska och praktisera Buddhas lära. Han var en viktig brobryggare mellan traditionell österländsk buddhism och etablerandet av en ”västerländsk” buddhism; men hans största bedrift var troligen att etablera en ny vital buddhistisk tradition.
