Juridik

Sveriges Rikes Lag gillad och antagen på Riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736. Med tillägg av författningar som publicerats i Svensk Författningssamling fram till början av januari 2025.

En systematiskt bearbetad sammanställning av svensk lagstiftning med gällande lagar, förordningar, EU förordningar och andra författningar. Hänvisningar görs till förarbeten, författningar och avgöranden från EU-domstolen, Europadomstolen, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), Arbetsdomstolen samt Migrationsöverdomstolen. Författningsregistret och det utförliga sakregistret underlättar sökandet i lagboken.

Lagboksappen 2025 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du är van vid med den tryckta lagboken så kan du bläddra, sätta bokmärken och göra anteckningar – direkt i appen. Allt med riktig lagbokskänsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara för dig som köpt årets lagbok. Tillgänglig från januari 2025 till och med januari 2026.

I Kriminalpolitik. Brott och straff i Sverige sedan 1965 presenteras kriminalpolitikens förändring i förhållande till brottslighetens utveckling. Även om gängrelaterade skjutningar dominerar debatten sedan mitten av 2010-talet, har i ett lite längre perspektiv brottsökningen planat ut, våldsbrotten inte ökat och ungas brottslighet minskat.

Kriminalpolitiken har under samma tid påtagligt ändrat karaktär. Den utmärks alltmer av politisering, skärpta straff och en känslomässig snarare än en rationell hållning. Strafflagstiftningens expansion har varit historiskt exceptionell med tre brottstyper i fokus: narkotika, våld och organiserad brottslighet.

I denna andra upplaga har utvecklingen uppdaterats vad gäller såväl tabeller och diagram som den kriminalpolitiska utvecklingen. Boken har reviderats avsevärt. Analysen lägger nu särskild vikt vid högerpopulismens framträdande och vid välfärdsstatens logik för att förstå utvecklingen mot kraven på alltmer straff, polis och fängelse.

Boken riktar sig främst till högskolan. Den är dock också av stort värde för alla som vill sätta sig in i en fråga som kommit att bli en av de mest centrala i samhällsdebatten.

Principen om allas likhet inför lagen betraktas, såväl politiskt som rättsligt, som en viktig utgångspunkt för samhällslivet. Den ska exempelvis, enligt svensk grundlag, prägla alla sammanhang där offentlig makt utövas. Att likhet inför lagen står för något viktigt är enkelt att vara överens om, men det är i ett nästa led betydligt svårare att enas om vad som faktiskt ska följa ur begreppet, vad det ska innebära. Bland annat begreppets starka känslomässiga kraft har medfört att det anses ha politisk sprängkraft, varför lagstiftarens hållning till det har varit och kanske fortfarande är ambivalent. Begreppet är också så öppet att det kan ges många betydelser och användningar. Därför har också i boktiteln försiktigtvis smugits in ett (o). Diskussioner i termer av likhet inför lagen glider gärna in i större frågor och en ständigt pågående debatt om vad som ska anses vara godtagbar likhet och rättvisa i samhället.

Denna lärobok ger en överskådlig introduktion till frågor om likhet inför lagen med såväl rättsfilosofiska som praktiska ingångar. Bokens exempel är till stor del hämtade från den offentliga rätten i bred bemärkelse, med tonvikt på allmän förvaltningsrätt, socialrätt och straffrätt. Begreppets varierande innebörder följs genom olika historiska faser och rättsområden. Även det närliggande begreppet diskriminering behandlas, liksom det ökande antal rättighetskonventioner som anknyter till likhetsrelaterade frågor.

Skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken spelar i våra dagar en stor ekonomisk och kulturell roll. Upphovsrätt, patenträtt, rätt till formgivning och design utgör liksom rättigheter till kännetecken, inklusive geografiska kvalitetsbeteckningar, centrala värden i alla företag. Samtidigt innebär den moderna och snabba tekniska utvecklingen med AI, bioteknik, digitala plattformar och kvantdatorer ständigt nya utmaningar. Det gäller att vara uppdaterad. Att det behövs inte bara en, två eller några nya upplagor på 20 år, utan 14(!) säger något om förändringarnas takt och omfattning på området. De berör lagstiftning, domstolssystem, rättspraxis och omvärld.

EU-rätten tvingar till uppmärksamhet på ökad harmonisering, enhetsrätter och EU-domstolens centrala roll. Vi har på 30 år fått nya immaterialrättsliga hierarkier, metoder och rättskällor. Immaterialrättsliga frågor står, liksom innovationer, högt på den nationella, europeiska och internationella dagordningen, bl.a. i samband med kunskapsspridning, klimathantering, hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. I denna fjortonde upplaga av Lärobok i immaterialrätt behandlas immaterialrätten i första hand i belysning av rättspraxis, dels av de särskilda domstolarna, dels av unionsdomstolarna och dels av den nya domstolen för enhetliga patent.

Boken vänder sig till varje jurist som vill fördjupa sina kunskaper i immaterialrätt eller ha en pålitlig bok att slå i. Den insiktsfulla och problemorienterade framställningen liksom de många hänvisningarna till praxis och doktrin gör den till en värdefull rättskälla på området.

Socialrättens grunder ger grundläggande kunskap om det regelverk som styr socialtjänsten och näraliggande socialt arbete. På ett lättillgängligt sätt ger den en helhetsbild av socialtjänstens komplexa uppdrag och ansvar i samhället. Syftet är att förmedla förståelse för hur allt hänger ihop från lagstiftningens bakomliggande värderingar, via socialtjänstens organisation, till det faktiska arbetet med dem som behöver samhällets stöd och skydd.

Denna andra upplaga är grundligt omarbetad och uppdaterad utifrån den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli 2025, och vars syfte är att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad.

Boken innehåller bl.a. genomgång av

Socialrättens grunder vänder sig främst till studerande och verksamma inom socialt arbete, t.ex. socionomer och socialpedagoger, såväl myndighetsutövare som behandlingspersonal och förtroendevalda. Förhoppningen är att den ska utgöra ett stöd för att tillämpa de socialrättsliga kunskaperna korrekt och med klokhet.

Detta rättsvetenskapliga verk erbjuder en lättöverskådlig inblick i den svenska stiftelserätten med fokus på de civilrättsligt relevanta delarna av stiftelsen och dess liv. Det centrala regelverket är stiftelselagen och i boken behandlas frågor om stiftelsebildning, stiftelsernas förvaltning, ändring och upplösning samt sanktionssystem. Utöver de civilrättsliga reglerna behandlas även stiftelselagens bestämmelser av offentligrättslig karaktär, bland annat om registrering och myndighetstillsyn. För att ge en komplett bild presenteras även en översikt av relevanta inkomstskatterättsliga och redovisningsrättsliga regler för stiftelser.

Boken riktar sig primärt till dels de som bedriver akademiska studier av stiftelserätten, dels till styrelseledamöter och förvaltare, samt juridiska och ekonomiska rådgivare som erbjuder sina tjänster till stiftelser. Förhoppningen är emellertid att alla som kommer i kontakt med stiftelser ska finna värde i denna kunskapskälla.

Lagsamlingen, som nu utkommer för sjuttioandra gången, innehåller praktiskt taget samtliga lagar på skatteområdet som den praktiskt verksamma rådgivaren, domaren, skattetjänstemannen eller studeranden behöver. Förutom gällande lagtext finns också äldre lagtext för inkomstskattelagen och mervärdesskattelagen med. I Skattelagstiftning finns alla väsentliga lagar på skatteområdet. I lagtextsamlingen ingår även lagstiftning med EU-anknytning, som fusionsdirektivet, moder/dotterbolagsdirektivet, ränte/royaltydirektivet och skatteflyktsdirektivet samt utdrag ur EU-fördraget med in- och utträdesartiklarna, EUF-fördraget, liksom OECD:s modellavtal. Efter varje lag finns hänvisningar till propositioner och utskottsbetänkanden för samtliga lagändringar. Skattelagstiftning har särskilda innehållsförteckningar till inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen samt ett lagregister och ett omfattande sakregister för hela boken. Dessutom ingår ett tabellavsnitt med de vanligen efterfrågade sifferuppgifterna.

Sveriges Rikes Lag gillad och antagen på Riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736. Med tillägg av författningar som publicerats i Svensk Författningssamling till och med utgången av december 2025..

En systematiskt bearbetad sammanställning av svensk lagstiftning med gällande lagar, förordningar, EU-förordningar och andra författningar. Hänvisningar görs till förarbeten, författningar och avgöranden från EU-domstolen, Europadomstolen, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), Arbetsdomstolen samt Migrationsöverdomstolen. Författningsregistret och det utförliga sakregistret underlättar sökandet i lagboken.

Arbetsrätt 2026 - 1 januari, redovisar hela den aktuella lagtexten i de ”vanligaste” arbetsrättslagarna:

• Medbestämmandelagen (MBL) • Utstationeringslagen • Lagen om anställningsskydd (LAS) • Uthyrningslagen • Främjandelagen • Visselblåsarlagen • Förtroendemannalagen • Arbetstidslagen • Semesterlagen • Studieledighetslagen • Föräldraledighetslagen • Lagen om ledighet för näringsverksamhet • Lagen om ledighet av trängande familjeskäl • Lagen om ledighet för att pga sjukdom prova annat arbete • Diskrimineringslagen • Lagen mot diskriminering av deltid/visstid • Sjuklönelagen • Kvittningslagen • Lagen om offentlig anställning (LOA) • Lagen om rättegången i arbetstvister (LRA)

Arbetsrätt 2026 - 1 januari, innehåller hela lagtexten i de arbetsrättslagar som ingår i lagsamlingen och kommenterar senast gjorda ändringar i dessa lagar.

Följande ändringar har beslutats sedan den förra utgåvan:

Fr o m den 1 december 2025: • Ändring i sjuklönelagen. Följdändring på grund av att bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i socialförsäkringsbalkens 110 kap ändras.

Fr o m den 1 januari 2026: • Ändring i lagen om offentlig anställning. Regler om avstängning av statligt anställda införs. Det innebär att arbetstagare ska kunna stängas av i vissa situationer som har lett till en uppsägning eller som kan antas leda till en uppsägning eller ett avskedande. Ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart och för en viss tid, som får vara högst två månader i taget. En avstängd arbetstagare ska få behålla sin lön och andra anställningsförmåner, om inte annat följer av kollektivavtal.

Fr o m den 1 juli 2028: • Ändringar i föräldraledighetslagen och diskrimineringslagen. Följdändringar på grund av införandet av en tioårig grundskola, då förskoleklassen upphör och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. (Dessa ändringar är inte införda i lagtexterna utan kommer att föras in längre fram i anslutning till ikraftträdandet)

Med Arbetsrätt 2026 - 1 januari, får du de viktigaste arbetsrättslagarna samlade på ett ställe i praktiskt A5-format på 159 sidor. Den är väl lämpad som prisvärt referensmaterial vid utbildning och som handbok för fackliga ombudsmän.

I denna bok presenteras gällande svensk lagstiftning, EU-rätt och relevant rättspraxis avseende mervärdesskatt. Utmärkande för framställningen är kombinationen av teoretiskt och praktiskt anslag. Författarna representerar både den vetenskapligt och den praktiskt verksamma sidan på mervärdesskatteområdet.

Mervärdesskatt i teori och praktik är indelad i en allmän och i en särskild del. I den allmänna delen behandlas mervärdesskattens syfte och utformning, principer, rättskällor samt skattskyldighet och avdragsrätt. Denna del är avsedd att ge läsaren grunderna för mervärdesskatten och därmed underlätta studiet av de frågor som behandlas i den särskilda delen av boken.

I den särskilda delen ges fördjupade redogörelser och i vissa fall författarnas egna synpunkter på ett urval aktuella problemområden, t.ex. företagsförvärv, gränsöverskridande handel, fastigheter och konkurssituationer. Avsikten har i första hand varit att åstadkomma en problemorienterad, snarare än en heltäckande framställning.

Bokens upplägg gör att den med fördel kan användas såväl i skatterättsutbildning på universitets- och högskolenivå som av praktiskt verksamma jurister och ekonomer.

Den åttonde upplagan är uppdaterad enligt nya lagar och regler. Det har exempelvis tillkommit omfattande ändringar i konsumentköplagen och dessutom har det kommit en ny patentlag. Inom avsnitt om straff och processrätt avspeglas den senaste utvecklingen på områdena. Till denna bok finns en övningsbok: Juridik – Övningsbok.

Denna författningssamling innehåller lagar och förordningar, enligt lydelse den 1 juli 2025, för att tillse behovet av lagtext på introduktionskurser och översiktskurser i juridik. Vissa lagar återges endast i utdrag för att bibehålla lättillgängligheten. Boken är primärt framtagen för att användas tillsammans med läroboken "Svensk juridik", men kan med fördel även användas med andra läroböcker.

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, rymdrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

Trafikförfattningar ges här ut i femtiotredje utgåvan.

Boken innehåller årligen genomgångna och uppdaterade författningar och myndighetsföreskrifter på vägtrafikområdet i ett genomtänkt urval. Både nationell rätt och EU-rätt beaktas.

Författningsändringar som utkommit efter utgivningen av Trafikförfattningar 2024/25 markeras med kantstreck och författningsnummer samt datum för ikraftträdande. I anslutning till varje författning lämnas även i förekommande fall uppgifter om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

INNEHÅLL

Urvalet av författningar har skett i samråd med juristen Erik Olsson vid Transportstyrelsen.

Den här boken ger en bred introduktion till juridiken på socialtjänstens område. Utgångspunkten är socialtjänstens mål och principer och särskilda ansvar för att möta vissa slag av behov med insatser – inte minst för att därigenom kunna förverkliga mänskliga rättigheter för enskilda. Genom den nya socialtjänstlagen från år 2025 är den politiska avsikten att förebyggande, tidiga och tillgängliga insatser ska få en framskjuten plats i socialtjänstens verksamhet samtidigt som rättssäkerheten ska värnas.Det är viktigt – såväl för enskilda hjälpbehövande som av rättssäkerhetsskäl – att den som är verksam på socialtjänstens område är förtrogen med de lagar som reglerar verksamheten och kan använda juridiken som ett verktyg i det sociala arbetet. Detta gäller både för de som handlägger enskildas ärenden, för de som ska verkställa beslutade insatser och för socialarbetare som av annan anledning kan behöva hjälpa enskilda att tillvarata sin rätt i kontakt med socialtjänsten.Bokens femte upplaga är kraftigt reviderad och omstrukturerad med utgångspunkt i 2025 års nya socialtjänstlag. Ett nytt kapitel har tillförts om socialtjänstens ansvar samt den straffrättsliga regleringen avseende barn och unga som begår brott.Författarna är akademiskt verksamma jurister med gedigen erfarenhet av forskning och undervisning på de rättsområden som boken omfattar.Therése Fridström Montoya (red.) är docent och universitetslektor i civilrätt vid Juridiska institutionen samt föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder, Uppsala universitet. Tim Holappa (red.) är universitetslektor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.Anna-Sara Lind är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.Pernilla Leviner är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen samt föreståndare för Barnrättscentrum, Stockholms universitet.Malou Andersson är universitetslektor i straffrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.