Visar resultat för..."Lunds universitet"

Vid 9 - årsåldern kom folkmusiken och fiolen i mitt liv. En stor händelse inträffade då i det att min mor Beata gifte om sig med spelmannen och folkskolläraren Sven Edén. Jag ville spela och hans fiol lockade. Sigvard Stenberg på Karlstad kommunala musikskola lärde mig hantverket men musiken och uttrycket fann jag både i enskilt sökande och tillsammans med nära vänner som Ulf Jonsson, Bo Thalén och mitt mångåriga samarbete med Leif och Inger Stinnerbom. Som ett eko av de låtar jag spelade växte det tidigt fram en lust att själv göra egna formade av de otaliga spelmän och låtar jag lyssnat på och inspirerats av. Sedan en tid tillbaka har jag letat upp mina gamla av åren bleknande notpapper med låtar och fört in dom i datorn. Man kan se låtarna, eller lekarna som det bli på värmländska, som dagboksanteckningar i den berättelse som är mitt sökande efter tonen, klangen och rytmen i den repertoar vi finner i äldre notsamlingar. Uppteckningarna återger melodierna men inte så mycket mer än så. Det är ett ständigt lärande i att tolka och fundera. För att citera cellisten Lars (Lasse) Zetterquist som på frågan hur det var att fylla 90 svarade med att: Du vet, den där trion av Brahms. Det är ett ställe där som jag har haft så svårt med. Men nu börjar det lossna. Fick den historien av hans släkting konstnären och musikern Jörgen Zetterquist en midsommarafton i Arvika för många år sedan. God läsning och spelande önskas.

I december 2016 var det 350 år sedan Lunds universitet grundades. I den populärvetenskapliga boken "Lunds universitet under 350 år – Historia och historier" berättas om resan från liten provinsakademi med 14 professorer och 80 studenter till dagens internationella storuniversitet, som återkommande rankas bland världens hundra främsta. På 264 rikt illustrerade sidor skildras de stora dragen och övergripande trenderna i universitetets historia, samtidigt som ett galleri av spännande individer och intressanta händelser lyfts fram. Boken ger en inblick i utbildningens och forskningens utveckling, vardag och fest vid akademin, den fysiska miljön, studentliv, idéklimat, innovationer, samspel med omvärlden, universitetspolitik och organisation, bibliotek och museer med mera. Huvudförfattarna Björn Magnusson Staaf och Fredrik Tersmeden har skrivit sex kronologiska kapitel som berättar universitetets övergripande historia. De bidrar även till bokens kortare tematiska avsnitt som i övrigt är skrivna av Patrik Andersson, Katarina Bernhardsson, Dick Harrison, Håkan Håkansson, Thomas Kaiserfeld, Tom O’Dell, Sverker Oredsson och Bengt Werner. Petra Francke är redaktör och grafisk formgivare. "Lunds universitet under 350 år – Historia och historier" är en bok i coffee table-format, tryckt i 4-färg med över 500 bilder. Den finns också på engelska med titeln "Lund University over 350 Years – History and Stories".

Det hela började för cirka 15 år sedan med att jag kom på tanken att lägga in mina låtar i datorn. Ett arbete som pågått periodvis när jag haft tid att sitta ner och gå igenom högar av notblad som, trots alla flyttar under årens lopp, ändå blivit med och finns i sina lådor. Jag fick smak på det att hitta på låtar ganska tidigt, vet inte helt varför. Men det har för mig varit en väg in i de äldre spelmännens tonspråk där jag funnit stor inspiration. Bakgrundsberättelsen till låtarna har jag försökt att få in i boken. Hoppas ni får god läsning och gott spel.

Postorder ses oftast som ett sätt att handla varor på distans. Men det är också ett medium som förbinder människor över avstånd. För det tidiga 1900-talets svenska landsbygdsbefolkning var postorder lika mycket ett sätt att komma i kontakt med en större värld som ett sätt att göra inköp. Människor svarade på varuannonser, läste postorderkataloger, var försäljningsagenter i sina lokalsamhällen och tog del av landsomfattande reklamturnéer och tävlingar. I En förbindelse med en större värld träder den svenska landsbygden fram som en dynamisk plats för det nya industri- och varusamhällets utveckling. Utifrån en analys av det medierade mötet mellan postorderföretaget Åhlén & Holm och dess publik, visar boken att postorderns tidiga historia är en viktig pusselbit för att förstå såväl vardagens livsvillkor och föreställningsvärldar som framväxten av det svenska konsumtionssamhället. CHARLOTTE NILSSON är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. En förbindelse med en större värld är hennes doktorsavhandling.

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är en handbok byggd på den senaste forskningen och handlar om boken som objekt och som kulturprodukt i en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären. De tjugo specialskrivna texterna rör sig från bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. Boken har tillkommit vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Författarna är ledande medeltidsforskare från en rad olika verksamhetsfält.

Hur vanligt är det att eleverna i årskurserna 7, 8 och 9 inte klarar matematiken? Har alla elever som inte får godkänt i matematik dyskalkyli? Vilka andra skäl kan ligga bakom elevernas låga prestationer i matematik? Med dessa frågor som utgångspunkt har Ingemar Karlsson inventerat slutbetyg och provbetyg i elva skånska kommuner och intervjuat elever i årskurs 9 samt deras matematiklärare. Betygsinventeringen och intervjuerna med elever och lärare har visat att skolorna brottas med problem kring betygsättning, likvärdighet och att utveckla undervisningen så att den främjar de elever som får problem med sina matema- tikstudier. Resultaten av intervjuerna med elever som inte klarar matten samt deras lärare visar att eleverna huvudsakligen uppger matematikängslan, täta lärarbyten och dålig arbetsmiljö som förklaringar till sina låga prestationer. Lärarna lyfter fram elevernas dåliga kunskaper, ointressen och låg arbetsnivå. Förklaringarna till låga prestationer i matematik återfinns inom den utbildningsvetenskapliga sektorn. Detta är ett intressant och betydelsefullt resultat av studien. Lärarintervjuerna klargör också de åtgärder som skolan har vidtagit för att stödja eleverna. Dessa åtgärder är huvudsakligen av organisatorisk karaktär: inrättande av speciella grupper och extra stödlektioner. Det finns därmed ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik.

De statistiska vetenskaperna har varit representerade vid Lund universitet i mer än 120 år. Under namnet Statistik sedan 1902, under namnet Matematisk statistik sedan 1915. När Lunds Tekniska Högskola LTH startade sin verksamhet 1961 såg docenten Gunnar Blom till att matematisk statistik blev ett viktigt ämne även för ingenjörer. Georg Lindgren efterträdde Gunnar Blom som professor vid LTH och är nu professor emerius med nästan 65 års erfarenhet av ämnet. Boken är en personligt färgad berättelse som skildrar hur ett ämne, som med rätta kallas variationens vetenskap, har överlevt 1970-talets och senare tiders universitetsreformer, odlat vetenskapliga specialitéer inom sannolikhetsteori och statistik, och omsatt forskningen till konkreta verktyg i ett brett spektrum av samhällsnyttigheter. Den som söker ett idéhistoriskt perspektiv kan läsa boken som en rad exempel på hur vetenskapliga idéer, födda i en mycket speciell miljö, kan spridas till andra, till synes väsenskilda, verksamheter. Steget från slumpens inverkan på telefontrafik till så olika områden som extremväder och diagnos och uppföljning av ögonsjukdomar är kortare än man kanske föreställer sig.

Under Berlins filmfestival 1961 mottogs kortfilmen Kadens av en entusiastisk publik. PETER KYLBERG inledde vad som skulle komma att bli en problemfylld bana som målande och musicerande experimentfilmare inom ramen för biograffilmens förutsättningar. Det svenska 1960-talet präglades av en rad filmkulturella förändringar och en ny socialt medveten film eftersöktes. Kylbergs färgexperiment JAG, ett resultat av det nyetablerade Filminstitutets satsning på kvalitetsfilm, sågs som den svenska filmens ”dåliga samvete”. En inkrökt film i en utåtriktad tid. "Filmreformens förste avantgardist" spänner över fyra decennier och är lika mycket en konstnärsstudie som en under-sökning av experimentfilmens och filmkonstnärsrollens vara och villkor inom ramen för den svenska välfärdsstatens kulturpolitik. LARS DIURLIN är filmvetare och verksam vid Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet. Han undervisar även vid Linnéuniversitetet och har tidigare arbetat med filmfestivaler och filmdistribution. "Filmreformens förste avantgardist" är hans doktorsavhandling. Medföljande Blu-ray-skiva innehåller sju nyrestaurerade och tidigare outgivna filmer av Peter Kylberg: Kadens (1961), En kortfilm av Peter Kylberg (1963), Paris D-moll (1964), Opus 25 (1980), DU (1987), F-42 (1991) och I stället för ett äventyr(1996). Med en total speltid på 230 minuter innehåller skivan även unikt extramaterial med tv-intervjuer från 1966 och 1980.

Jes Wienberg gick i pension våren 2025 efter att under många år ha varit knuten till institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. I den här boken adresserar trettionio författare lika många ämnen och forskningsproblem, varav många anknyter till de område som alltid varit i fokus för Jes intresse, det kyrkliga kulturarvet i vid mening. Men här finns även artiklar om kastaler, skattfynd, medeltida keramik och de obesuttnas kulturarv. Bokens författare är alla välrenommerade forskare knutna till universitet, museer och arkeologiska företag runt om i Norden. Vi hoppas att såväl många arkeologer och historiker som en intresserad allmänhet kommer att finna i bokens innehåll lärorikt. Med den här boken vill vi hylla en god vän, en god kollega och en framstående forskare i historisk arkeologi.

Inom dagens skogsvård spelar biologi en fundamental roll. För att förbättra planterings-, skötsel- och avverkningstekniker men också skogliga riktlinjer och skogspolitik bidrar biologer med kunskap om sådant som trädarters spridning, skogsjordens mikroorganismer och förhållandet mellan klimat och skogsekosystem. Samtidigt spelar skogsvård en viktig roll för biologin genom att skogliga produktionsproblem och produktionsmål stimulerar forskningsfrågor och genererar forskningsresurser. Hur och varför uppstod detta utbyte? I syfte att bidra med kunskap om biologins inträde i skogsnäringen behandlar Den biologiska vändningen sådana frågor. Bokens utgångspunkt är en grupp svenska markbiologer och deras del i en debatt om den svenska skogens vård och föryngring under 1900-talets första decennier – en period då biologi konsoliderades inom skogsnäringen, men också då forskning i allmänhet etablerades som praktisk samhällsresurs. Markbiologernas inlägg i debatten analyseras med begreppen samproduktion, gränsdragningsarbete och sociotekniska föreställningar. Fokus är därmed riktat mot forskarnas försök att gentemot bland annat jägmästarkåren avgränsa en praktisk legitimitet samt mot deras strävan att forma samtida föreställningar om skogens och nationens framtid. I boken argumenteras det för att markbiologerna bidrog till en ”biologisk vändning” inom svensk skogsvård. Ekonomiska, matematiska och statistiska förklaringar och terminologier som framarbetats under 1800-talet kompletterades med och i vissa fall ersattes av biologiska motsvarigheter. Skogens liv och komplexa biologiska konstitution gjordes till ett politiskt objekt och praktiskt medel; ekonomiska målsättningar om uthållig skogsproduktion och vinstmaximering tillskrevs biologiska dimensioner. Därmed sammanfördes två idéer som historiskt tenderat att stå i konflikt: dels en modernistisk idé om naturbrukets oändliga möjligheter genom förvetenskapligande, planering och rationalisering; dels en idé om naturens komplexitet och skörhet som ofta använts i modernitetskritiska syften. Jimmy Jönsson (f. 1979) är verksam på Avdelningen för idé- och lärdomshistoria, Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Den biologiska vändningen är hans doktorsavhandling.

Rättssociologi är vetenskapen om förhållandet mellan rätten och samhället, norm och beteende. Rättssociologin behandlar således rättvisa och orättvisa, makt och inflytande, likhet och olikhet, under- och överordning samt vad det är som framkallar handlande i olika situationer. Det är självfallet av stort rättssociologiskt intresse att studera vad man väljer att reglera i lag, hur man väljer att reglera detta och vilka medel som används, och riktas mot vem, för att tillse regelns efterlevnad. Rättssociologen tar inte sällan sin utgångspunkt i ett eller flera exempel på faktiskt handlande, oftast med rättslig förankring. Det är mot denna bakgrund man ska se utgivningen av denna samling artiklar om samhället och vardagen. Heidi Avellans texter sätter fingret på många viktiga och aktuella frågor. Frågor som är allmänmänskliga, men som också är rättsligt relevanta i den meningen att de handlar om samhällets inställning till moraliska och mänskliga förhållanden, inställningar som kommer till uttryck i lagstiftning. Flera av ämnesområdena Heidi Avellan behandlar belyser olika aspekter av diskriminering av underordnade grupper i samhället – i synnerhet kvinnors och invandrares svårigheter att få tillgång till makten i det offentliga rummet granskas i texterna. Heidi Avellan är journalist och har verkat som redaktör, utrikeskorrespondent, recensent och frilansskribent i olika massmedier i Sverige, Danmark och Finland, de senaste åren som ledarskribent och kolumnist på Sydsvenska Dagbladet.

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” vill med sitt val av titel just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens. Den kan läsas som en första kartläggning av det senaste halvseklet, hur universitetet har förvaltat sitt gamla motto på sigillet, men kanske också vart det är på väg. Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas, men behövs för att förstå universitetets växlingsrika historia. Boken är en antologi med nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella medlemmar i Fråga Lund-paneler och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för boken. Övriga medverkande är idéhistorikerna Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin och Jan Eric Olsén, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson och historikern Johan Östling.

Ett urval av texter ur Xenofons Anabasis, Platons Sokrates försvarstal och Nya Testamentet

Det övergripande syftet med denna pilotstudie har varit att undersöka och analysera principen om barnets bästa i praktiken, med fokus på de spänningsförhållanden som kan finnas när både enskilda barns bästa och en grupp barns bästa ska beaktas. Studien är en mindre pilotstudie baserad på kvalitativa intervjuer med rektorer på sju högstadieskolor och föreståndare på sex HVB-hem (hem för vård eller boende). Grundskola och HVB-hem är exempel på institutioner där det kan finnas barn med olika sociala svårigheter, och där konflikter kan uppstå mellan barn och olika barns behov. Skolan är även en skyddsfaktor för sociala problem och en viktig samarbetspartner för socialtjänst och HVB-hem när unga bor på HVB-hem. I denna rapport synliggörs och diskuteras hur olika professionella aktörer resonerar kring barnets bästa i arbetet och hur likheter och skillnader kan förstås i relation till organisatorisk och professionell tillhörighet, handlingsutrymme och samhällsuppdrag. Studien visar på några möjliga spänningsförhållanden och dilemman som kan finnas när barnets bästa ska tolkas och tillämpas utifrån de olika verksamheternas perspektiv och uppdrag, och i relation till gruppen unga och enskilda barn och unga, samt hur rektorer på högstadieskolor och föreståndare på HVB-hem kan resonera kring möjliga hinder och lösningar. Vidare belyser rapporten och intervjuerna några utmaningar i omvärlden vad gäller möjligheten att tillgodose barns bästa och med barnkonventionen som lag.

My PhD project has been a journey, both figuratively and literally speaking. As an employee of the Swedish National Forensic Centre (NFC) in Linköping, I got the opportunity to do my PhD at Lund University in close collaboration with the National Institute of Standards and Technology (NIST) in the USA. Mentored and supervised by different researchers and working in the facilities of Applied Microbiology, NFC and NIST has been a great experience. My interests are in modern DNA analysis methods, data analysis and quality assurance. During my time as a PhD student, I have gained both molecular and technical knowledge regarding PCRbased DNA analysis and also how to deal with large and complex datasets. My first studies with qPCR and dPCR made it possible to really take on massively parallel sequencing (MPS). This technique holds promise for forensic DNA analysis, for example for prediction of appearance, ancestry and age, for body fluid identification and for DNA mixture analysis. I look forward to use my derived knowledge and skills to develop, validate and implement modern forensic DNA analysis methods at NFC.

”En människas biografi börjar långt före födseln och fortsätter långt efter döden. Den hänger ihop med natur och tid, den lever och dör beroende på väder och vind och vård. Den formas av föräldrar och av dem som minns eller föresatt sig att lyssna på vad som finns kvar, spåren i gräset eller i arkiven.” Gunnar Broberg, Mannen som ordnade naturen (2019) Den 9 november 2022 hölls ett minnesseminarium om idé- och lärdomshistorikern Gunnar Broberg (1942–2022) och hans forskargärning, arrangerat av avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Föredragen, som här ges ut under redaktion av David Dunér, Svante Nordin och Anna Tunlid, ger olika infallsvinklar på Brobergs bredd och mångsidighet, av hans betydelse som akademisk forskare men också av de avtryck hans forskning kom att sätta i den offentliga debatten.

Den femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning hölls vid Lunds universitet den 23-24 november 2022. Temat var Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening? I denna volym presenteras dom tre plenarföreläsarna samt ett urval av sektionsbidragen. Texterna är på svenska, danska och norska, och inbegriper nära nog hela forskningsfältet svenska med didaktisk inriktning.

När vi läser texter har vi en stark tendens att försöka skapa samband mellan de satser och meningar som bygger upp texten. Om sambanden är otydliga brukar vi hellre sluta oss till möjliga eller sannolika tolkningar av hur textens delar hör ihop, snarare än att konstatera att t.ex. två satser inte har med varandra att göra. I den här avhandlingen åskådliggörs tolknings-principer av det här slaget med utgångspunkt i konstruktionen satsradning. Det syftar på en typ av meningsindelning där två huvudsatser följer varandra utan att skiljas av varken punkt eller konjunktion, t.ex. och eller men. Den här meningen är en satsradning, den innehåller två huvudsatser som bara skils med kommatecken. För det första diskuteras och undersöks satsradning teoretiskt, med fokus på hur betydelse skapas och tolkas i text. För det andra fokuseras bruket av satsradning i gymnasieelevers texter, och bruket sätts i relation till vilka alternativ till satsradning som förekommer i elevtexterna. Resultaten visar bland annat att satsradning är en komplex konstruktion som typiskt fyller vissa specifika funktioner i skrivandet, ofta att fördjupa framställningen i texten._

Den lilla hjärtattacken som uppstår när man undrar ifall man glömde låsa toalettdörren, stressen som infinner sig när man byter från blöta badkläder under handduk på offentlig strand, mardrömmen i vilken man inser att man de senaste fem minuterna tydligen strosat genom sin arbetsplats utan kläder – känner du igen dig? Nakenheten väcker känslor av rädsla och skam som är djupt rotade i den civiliserade människan, men varför? Denna uppsats djupdyker i samtida förhållningssätt gentemot offentlig nakenhet genom att studera tv-programmet Naked Attraction, ett program som utmanar det omgärdande samhällets skambeläggande av offentlig nakenhet och på så vis skapar nya, progressiva medieringsregler och en trygg, jämlik samt inkluderande syn på den nakna kroppen. Naked Attraction är den mediala nudiststranden.

Satser som Pannkakor är gott och Inrikespolitik är tråkigt är högfrekventa och helt naturliga för vår språkkänsla. De är en del av det svenska språket och vi möter dem dagligen. Från ett språkvetenskapligt perspektiv är de dock häpnadsväckande. Predikativet i sådana exempel har en t-form, som kontrasterar mot subjektets numerus eller genus. Normalt sett får predikativet en form som är kongruent med subjektet, men inte i denna typ av exempel. Varför då? Fenomenet, som idag brukar kallas pannkaksmeningar, uppmärksammades redan 1904 i svenskan och sedan dess har ett stort antal språkvetare studerat fenomenet. Problemet med vad som motiverar den inkongruenta predikativformen inbjuder också till större frågor som hur kongruens fungerar i allmänhet. Analyserna i forskningslitteraturen illustrerar också flera olika antaganden om hur kongruens triggas och vad genus är. Fenomenet tycks dessutom vara sällsynt i världens språk, vilket gör problemet än mer intressant. Min avhandling syftar till att skapa en djupare förståelse av pannkaksmeningarna, genom att studera fenomenet från tre infallsvinklar. För det första granskar jag den rika forskningshistorien utifrån frågor om hur fenomenet avgränsats, beskrivits och förklarats i olika traditioner, samt vilka ideal och bakgrundsföreställningar som kan skönjas. För det andra beskriver jag fenomenet, dels genom att urskilja välgrundade antaganden från den tidigare forskningen, dels genom att göra nya kompletterande undersökningar. För det tredje förklarar jag en central aspekt av fenomenet, nämligen varför den inkongruenta formen förekommer med nakna subjekt som pannkakor men inte med definita subjekt som pannkakorna.

In the late nineteenth century, Swedish media cultures showed a remarkably high amount of representations of the colonial world. Wild West acts promised authentic American Indian performances and a great narrative of the West. The ethnological exhibitions displayed a presumed everyday life culture of Indigenous populations and the wax museums staged colonial events from Congo that the Swedish audience could relate to. The orientalized motifs were immensely popular in the art salons and private art market, and these themes, along with racial comic strips, travel accounts from far o places, race science and colonial advertisements, were frequent subjects in the illustrated press and ephemera. At the same time, the ambitious scientific Vanadis expedition set out to collect ethnographical material to establish an ethnographical museum and to photograph Indigenous populations for the purpose of creating a racial archive.

Personer med självskadebeteende och komplex psykisk ohälsa kan förväntas vara suicidnära. De kommer att vara suicidnära under hela den Brukarstyrda inläggningen (BI). På tre dagar kan vi inte ändra på det. Det kan ta år tills stress inte längre triggar suicidalitet. Det vi kan hjälpa till med under BI är stressen. Denna manual (med tillhörande utbildning som tillhandahålls som uppdragsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal via Lunds universitet) är vårt bidrag till att sprida kunskap och stötta psykiatriska verksamheter som är intresserade av att erbjuda Brukarstyrd inläggning.

När vi talar om vi och dom är det lätt att vi associerar till uppdelningen mellan svenskar och invandrare, en uppdelning som tycks ske nästan automatiskt. Så sker också inom utbildning, och inom Komvux, som varit studiens fokus. Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att söka förståelse för hur dessa grupper skapas och reproduceras. Med utgångspunkt i bl a Elias teori om Etablerade och Outsiders visar avhandlingen att vi inte så enkelt kan tala om vi och dom som två åtskilda grupper, vare sig inom utbildning eller annars. En skarp uppdelning i vi och dom är missvisande och variationer, gränsöverskridande och hierarkier, både inom och mellan, vi- och domgrupper förbises lätt. För att förstå vad det är som händer i vi- och domgrupper måste vi även undersöka samspelet och sambanden mellan genus, etnicitet och klass tillsammans, något som varit ett undersyfte i den här studien där deltagande observationer och intervjuer med elever, lärare och annan personal på Komvux gjorts.

Sekuritet eller den säkerhet i samma betydelse som engelskans security, handlar om det verksamhetsskydd för organisation, medarbetare och övriga som behövs för att motverka fara, skada, förlust eller brott. Sekuritet är därmed en fråga om trygghet. För att möta framtidens utmaningar har doktorandarbetet syftat till att studera och identifiera effektiva processer gällande sekuritetshantering och beslutsfattande. Sekuritetshantering bygger oftast på beprövad erfarenhet och genom doktorandarbetet har detta arbetssätt nu närmat sig en större vetenskaplighet. Genom litteraturstudier har teorier om säkra organisationer, framgångsfaktorer samt beslutsfattande identifierats och dessa har därefter applicerats i modeller för att visualisera förslag till förbättrat systematiskt säkerhetsarbete. Den fortsatta forskningen syftar bland annat till att på vetenskaplig grund studera och analysera uttryck och begrepp i säkerhetpolicys, hur säkerhetsfunktioner är organisatoriskt placerade samt hur säkerhetschefens roll ser ut vid svenska förvaltningsmyndigheter. Per Gustafson är säkerhetschef vid Lunds universitet sedan 2008 och publicerar nu sin filosofie licentiatavhandling i forskningsämnet Arbetsmiljöteknik med inriktning mot sekuritetshantering. Per Gustafson har mer än trettio års erfarenhet av att arbeta med säkerhetsrelaterade frågor och under de senaste tjugo åren inom akademin. Han har även två år i rad, 2015 och 2016, erhållit utvecklingsmedel från Stiftelsen Brand- och livförsäkringsaktiebolags Skånes jubileumsfond för brandskyddstekniska installationer.

För många är åldrandet relativt problemfritt, även om sjukdomar och funktionsnedsättningar blir vanligare ju längre vi lever. Vid sidan av problemfriheten finns det olika typer av utsatthet, utmaningar och bekymmer som kan drabba äldre på ett särskilt sätt. Det kan handla om alltifrån missbruk och ensamhet till svårigheter att betala räkningar i ett samhälle som blir allt mer digitalt. Den här antologin består av elva kapitel där forskare belyser olika former av utsatthet och problem under åldrandet. Social Work Press är ett open access-förlag som publicerar kvalitetsgranskade antologier inom området socialt arbete. Förlaget har som mål att bidra till en ökad utgivning av svenskspråkiga publikationer av hög vetenskaplig kvalitet. Social Work Press ansluter sig till internationella traditioner med universitetsbaserade publikationsserier. Förlaget tillhör Socialhögskolan, Lunds universitet, men välkomnar bidrag från forskare vid andra lärosäten.

Sommaren 1864 var den vittberömde Lundaprofessorn Sven Nilsson (1787-1883) en jagad man. Han hade just publicerat en avhandling om bronsåldern. Arkeologins sjuttiosjuårige nestor borde ha kunnat luta sig tillbaka och ta emot beröm. Istället hade han tvingats att försvara sin skrift med all kraft. Nilsson hade nämligen lagt fram en häpnadsväckande teori om att bronsåldern hade burits upp av fenicier. Sven Nilsson fenicierteori är bland det stolligaste som utfunderats i ämnet arkeologi. Hur och varför bör man studera den?

When the Lindbeck report was released in 1993, it was heralded as a neoliberal coup d’état, marking a significant shift in the governance of Sweden. By the mid-2020s, the radical proposals initially outlined in the report have become deeply ingrained in the Swedish political mainstream, influencing areas well beyond just economics. This doctoral thesis offers a genealogical exploration of Swedish neoliberalism through the works of economist Assar Lindbeck, the principal author of the 1993 report. The study traces the roots of its radical neoliberal proposals to Lindbeck’s early writings from the 1950s, exploring their development through key debates of the 1960s, 1970s, and 1980s. This exploration reveals a unique and eclectic form of neoliberalism, shaped significantly by its Swedish context. This form, influenced by the theories of Hayek, Buchanan, Becker, Coase, and Friedman, uniquely blends elements of the welfare state and active labour unions within its broader vision of what can be described as a Swedish neoliberalism. Victor Pressfeldt, born in 1984, is an historian at Lund University, Sweden. Imagining the Neoliberal State is his doctoral dissertation.

This dissertation investigates how history is produced, what roles it plays, and what forms it takes in four Swedish football clubs – AIK, Djurgårdens IF, Helsingborgs IF and Malmö FF. These clubs all have long rich histories. They were established more than one hundred years ago and represent some of the processes and ways of handling the past that happen in many other contexts. Katarzyna Herd studies these processes through concepts of ritual, collective memory, narrative, myth, magic, performance and materiality, and discusses possible structures of historical productions. The focus is on how history is produced and performed, played with in a non-academic setting, for example on the stadium stands, a place where everything can be employed to help one’s club, where nothing is sacred, but much is accepted. It is place where people can make history and become history on a weekly basis. Katarzyna Herd is an ethnologist at Lund University. This is her PhD dissertation.