Anna Sonander – författare

I denna antologi fokuseras och diskuteras barnkonventionen som rättsligt och praktiskt verktyg utifrån olika forskningsområden och praktiska verksamheter. Bokens författare är forskare tillhörande olika vetenskapliga discipliner, varmed barnkonventionens praktiska innebörd relateras till forskning inom ämnena offentlig rätt, civilrätt, socialt arbete, rättssociologi, folkhälsovetenskap, socialmedicin och hälsopolitik, svenska som andraspråk, semiotik, utvecklingspsykologi och statsvetenskap. Vidare medverkar författare från Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn och Barnfonden med konkreta exempel på barnrättsarbete i praktiken.I antologin diskuteras barnkonventionen som normförändrande verktyg såväl som praktiskt redskap i Sverige och internationellt, men också utifrån kritiska perspektiv där begränsningar, motsättningar och dilemman kan finnas i praktiken. Tanken är att boken genom sin tvärvetenskapliga ansats och med utgångspunkt i forskning ska bidra till vidare reflektion och kunskap kring barnkonventionens betydelse och funktion för professionella aktörer och för barns levnadsvillkor. Perspektiv på barnkonventionen riktar sig till studenter, forskare och praktiker inom de olika ämnes- och verksamhetsområdena.

This open access volume analyses the conditions needed for greater participation of children in social change and development, focusing on Nordic countries. With the idea that citizens of future societies are best placed to envisage their ideal future, and that societies must receive children's trust and participation, the volume looks at existing social, legal, and economic norms, and discusses the various challenges at the institutional and societal levels in involving children. The contributions consider the perspective of children and of other actors in the process. The editors and authors begin with the premise that the lack of a functioning collaboration between children as actors and institutional actors who are supposed to work with/for children can lead to serious consequences, such as a lack of trust in society's representatives and in the legitimacy of legislation. The volume draws empirical evidence and discussion points from cases of children’s participation in family litigation, school regulations and related areas in various Nordic countries. It therefore shows the path to the rest of the world towards a more equitable and just future involving children’s active participation in their and society’s future.

Det övergripande syftet med denna pilotstudie har varit att undersöka och analysera principen om barnets bästa i praktiken, med fokus på de spänningsförhållanden som kan finnas när både enskilda barns bästa och en grupp barns bästa ska beaktas. Studien är en mindre pilotstudie baserad på kvalitativa intervjuer med rektorer på sju högstadieskolor och föreståndare på sex HVB-hem (hem för vård eller boende). Grundskola och HVB-hem är exempel på institutioner där det kan finnas barn med olika sociala svårigheter, och där konflikter kan uppstå mellan barn och olika barns behov. Skolan är även en skyddsfaktor för sociala problem och en viktig samarbetspartner för socialtjänst och HVB-hem när unga bor på HVB-hem. I denna rapport synliggörs och diskuteras hur olika professionella aktörer resonerar kring barnets bästa i arbetet och hur likheter och skillnader kan förstås i relation till organisatorisk och professionell tillhörighet, handlingsutrymme och samhällsuppdrag. Studien visar på några möjliga spänningsförhållanden och dilemman som kan finnas när barnets bästa ska tolkas och tillämpas utifrån de olika verksamheternas perspektiv och uppdrag, och i relation till gruppen unga och enskilda barn och unga, samt hur rektorer på högstadieskolor och föreståndare på HVB-hem kan resonera kring möjliga hinder och lösningar. Vidare belyser rapporten och intervjuerna några utmaningar i omvärlden vad gäller möjligheten att tillgodose barns bästa och med barnkonventionen som lag.

Barns rätt till lek, vila och fritid är en utvärdering av Malmö stads ESF projekt med samma namn, genomförd ur ett barnrätts- och salutogent perspektiv. Genom intervjuer, fokusgrupper, observationer och dokumentanalys undersöker rapporten hur projektet har bidragit till social gemenskap, tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter och förbättrat välmående för barn i socioekonomiskt utsatta områden. Studien visar att aktiviteterna varit mycket uppskattade – inte minst för sin inkluderande atmosfär, flexibiliteten och de relationella kvaliteter som aktivitetsledarna skapat. Särskilt betydelsefullt framträder trygg vuxennärvaro, kostnadsfrihet och gemenskap kring måltider. Samtidigt lyfter rapporten fram strukturella hinder såsom ojämlik tillgång, varierande skolengagemang och svårigheter att nå högstadieflickor och barn med funktionsvariationer. Genom analysramarna KASAM och barnkonventionens artikel 31 granskas projektets arbetssätt och effekter utifrån barns rättigheter. Rapporten avslutas med konkreta rekommendationer för att säkerställa långsiktig hållbarhet och ett jämlikt, rättighetsbaserat fritidsutbud.