Religion: allmänt

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

”Anspråkstagen är ingen självhjälpsbok, men det är en utsträckt hand i essäform.” – Aftonbladet

”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

Försoningens väg beskriver den själavårdande försoningsprocessen och fördjupar med teologiska och diakonala reflektioner förståelsen av försoning och hur vi kan stödja människor med försoningsprocesser. Försoning måste bli konkret och tillämpbar om den ska kunna vara till hjälp i våra liv och den behöver förankras teologiskt, så att man vet varför man gör det man gör. Det diakonala förhållningssättet bygger en tillämpbar grund som utgör en viktig förutsättning för försonande processer.

Försoningens väg innehåller både exempel på livsberättelser och bibelberättelser som använts i arbete med försoning och välbefinnande i församlingar i Svenska kyrkan, i Länsstyrelsernas arbete med nyanlända flyktingar och även inom kriminalvården.

Samtalsunderlag om försoning i fastan och pilgrimsvandring i försoningens fotspår finns också i boken.

”Denna bok är dels vittnesbörd från våra erfarenheter av försoningsarbete genom åren och dels ett led i att göra vår försoningsprocess tillgänglig för församlingsarbete.” Ulrica Fritzson och Ebba Älverbrandt  

Jesus - historiens mest kända individ - finns det mer att skriva om honom? Ja, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan.

Alla har hört talas om mannen från Nasaret som var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. I den här boken går Dick Harrison flera steg längre och skildrar inte bara den historiska personen Jesus utan resonerar också kring fundamenten i kristendomen uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen. Finns det historiska belägg för detta?

Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, sök, så skall ni finna .

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

276 gånger har pastorn Jim Brazzil suttit i dödens väntrum. Han har lyssnat på bekännelser i elfte timmen – den dödsdömdas sista stund, när allt väller upp och man måste berätta. Nu är Jim själv den döende mannen, redo för sin sista bekännelse. Och det är Carina Bergfeldt som fått förtroendet att lyssna.

Den svenska journalisten och den amerikanska fängelsepastorn tillbringar två veckor tillsammans. I sitt hus på landsbygden i Texas delar han med sig av sina unika livsvisdomar om död och sorg, men också om kärlek, försoning och hopp. Genom Jim Brazzils ovanliga historia försöker Carina Bergfeldt även förstå sig själv och sina erfarenheter. Hur ska man leva sitt liv? Kan man alltid förlåta? Och vilken dag är egentligen en bra dag att dö?

”Gnistrande, Bergfeldt! - - - En bra dag dag att dö är en fin läsupplevelse. Gripande, upplyftande och hemsk på samma gång.” Mariestads-Tidningen

”En bok att sjunka in i och oavsett om man har en stark tro eller inte är det förlösande att ta del av deras samtal.” Bohusläningen

”Det är en gripande och hemsk bok, men också en upplevelse, och kanske även ett uppvaknande.” Blekinge Läns Tidning

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Hur hanterar vi känslan av hopplöshet inför framtiden? Vår rädsla inför krig och likgiltighet inför miljöförstörelsen?

I en tid av stora utmaningar vill den världsberömda fotografen, filmaren och konstnären Mattias Klum i 2026 års fastebok lyfta fram vikten av förundran och närvaro. Med en omtalad känsla för stora och små ögonblick, bjuder han på texter och bilder som påminner om att livet fortfarande är möjligt att älska och försvara.

Stigminnen är en bok för fastan – en vacker och kraftfull meditation över människans beroende, tillvarons förgänglighet och att allt liv hör samman. En hyllning till naturen, och en påminnelse om vårt ansvar att vårda den.

”Jag inspireras av livets bräckliga balans, och vill genom mina bilder och berättelser dela en djupare känsla av samhörighet. Inte som varsel om kommande katastrofer, utan som en viskning av närvaro.”

Stigminnen är den fjortonde fristående boken i serien Ärkebiskopens fastebok, som har etablerat sig som en uppskattad tradition. Varje år inför fastetiden väljer Ärkebiskopen ut en författare som får i uppdrag att skriva en bok som inbjuder till eftertanke och andlig fördjupning.

Boken passar bra att läsa tillsammans med andra – till exempel i en samtalsgrupp under fastan – men kan också läsas enskilt, även under andra delar av året. Förordet är skrivet av ärkebiskop Martin Modéus.  Inlagan är tryckt på pappret Lessebo 0 som är ett papper med litet klimatavtryck.

För varje såld bok går tio kronor till Act Svenska kyrkan.

»Rafflande … Grinells bok är varken omstörtande eller tendentiös och just därför så välkommen som folkbildning.« Dagens Nyheter

»Grinell visar att han är uppdaterad på forskningen om Muhammed och islams begynnelse … En tillgänglig och välkommen bok om Muhammed.« Respons

Få personer i världshistorien har haft mer inflytande än Muhammed ibn Abdullah.

Vid 40 års ålder blev han kallad att vara Guds profet. När han dog år 632 var han ledare för ett enat Arabien och en blivande världsreligion. Bara några år senare erövrade hans följeslagare hela Mellanöstern. Islam kom på så sätt att från första början bli både religion och politik.

I denna bok skildrar idéhistorikern Klas Grinell såväl barmhärtighetens som svärdets betydelse för islams grundande. Människan Muhammed ges liv både ur historiska och religiösa perspektiv, samtidigt som hans gärning på arabiska halvön sätts in i storpolitiska sammanhang. Det fördjupar inte bara bilden av islams profet och Mellanösterns historia, utan även många av samtidens konflikter.

I slutet av 1800-talet föddes en idé som skulle få oanade konsekvenser för Mellanösterns historia – sionismen. Det var en politisk rörelse som strävade efter att skapa en judisk stat där judar kunde leva i trygghet och självbestämmande. Theodor Herzl, rörelsens förgrundsgestalt, drömde om en nation präglad av demokrati och social rättvisa. Men redan från början mötte idén motstånd, och varningar höjdes om kommande konflikter i Palestina.

Ingmar Karlsson följer sionismens utveckling från vision till verklighet och skildrar de motsättningar och kontroverser som präglat Israels historia. Med ett skarpt och insiktsfullt perspektiv granskar han dagens utmaningar – militära övergrepp, bosättningspolitik och Israels ökade beroende av USA – och ställer den avgörande frågan: vad blev det egentligen av Herzls dröm?

En tankeväckande och aktuell bok för alla som vill förstå den komplexa historien bakom dagens Mellanöstern.

Biskop Martin Lönnebo hade många språk. Och outtröttligt sökte han nya vägar att kommunicera kristen tro på sätt som gick att förstå sig på för så många som möjligt, bana väg för tro och hopp.

I Hoppets arkitekt får vi möta pilgrimen, teologen, filosofen, pedagogen, opinionsbildaren, mystikern, författaren, poeten och lekbrodern Martin Lönnebo. Här låter hans kreativa fantasi, humor och allvar – och starka tro på kärlek, vetenskap och skönhet – oss ana ytterligare spår att följa.

Antologins tretton kapitel lyfter fram olika uttryck i det rika arv Martin Lönnebo lämnat efter sig och är skrivna av Jonas Jonson, Karin Johannesson, Jonas Eek, Åsa Molin, Fanny Willman, Patrik Hagman, Christine Wamsler, Malina Abrahamson, Samuel Rubenson, Anna Toivonen, Peter Halldorf, Tomas Sjödin och Ylva Eggehorn.

Boken speglar en biskop, teolog och pilgrim vars tankar och initiativ fortfarande inspirerar och vägleder. Martin Lönnebos liv och gärning påminner oss om att tradition inte är en börda att bära, utan en levande källa att ösa ur, en nyckelresurs som öppnar framtiden när kyrkan står inför nya utmaningar. Kanske är det just så kyrkan bäst kan vara den horisont där himmel och jord möts – genom att bära vidare det vi fått och låta det bli till liv i en ny tid.

Ur förordet av biskop Marika Markovits

Kanske man kunde sammanfatta allt Lönnebo åstadkom i att han ger kristen tro ett uttryck, ett språk, en känsla som förenar teologiskt och andligt djup med en lekfull känsla för det som bränner till i samtidens kultur. Så kunde han vara radikalt lättillgänglig utan att för den skull nedvärdera bildning och komplexitet. Han kunde vara nyskapande utan att se traditionen som en belastning. Han kunde komma med dräpande samhälls-, kyrko- och kulturkritik och förena det med avväpnande värme.

- Ur inledningen av Patrik Hagman och Elin Kindeskog, bokens redaktörer.

Hur kristnades den antika världen?

Genom ett okristligt söndrande och härskande. Det storslagna Serapistemplet i Alexandria jämnades med marken och återstoden av det mytomspunna biblioteket förstördes. Statyer över de gamla gudarna skändades. Matematikern Hypatia överfölls på öppen gata av de gudstroende och flåddes levande. Den antika litteraturskatten försummades eller brändes.

Det här är berättelsen om kristendomens uppgång och den antika kulturens fall. Vittnesmålen bärs fram av de filosofer som tog sin tillflykt till Persien när kätterska läror förbjöds och akademin i Aten slogs igen. Och av de kristna som för sista gången blickade upp mot Athenas bildstod innan templet föll samman, och såg det sista exemplaret av Demokritos skrifter innan pergamentet skrapades blankt.

Trots att jag har läst Bibeln hela mitt liv så blev mötet med The Message på samma gång både drabbande och uppiggande. Ljuset faller från ett nytt håll. Det kanske låter ytligt, men det blev roligt att läsa Bibeln igen. The Message bjuder på allt annat än förenklingar, det är rejält motstånd ibland och samtidigt väcker den hopp och tro. Jag tror att det är en kombination av språket, bilderna och det porlande berättandet som gör det. Man ser det man inte sett förut och man ser det man har sett förut så ofta att man inte lägger märke till det längre. Utifrån 365 citat och verser har jag låtit tanken flöda fritt i en kort reflexion för varje dag. Hopp, eftertanke och vägledning har varit mina ledord. Lite som att dra upp dragkedjan och titta ut genom öppningen till ett tält man slog upp i mörker.

Tomas Sjödin är författare, pastor, föreläsare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sex gånger. Han har skrivit ett tiotal böcker.

Kan man vara kristen? (Mere Christianity) har blivit en av de mest lästa presentationerna av kristen tro. Trots att det har gått åttio år sedan den kom till, som föredragsserie i brittiska BBC mitt under andra världskriget, upptäcker människor över hela världen fortfarande att C. S. Lewis knivskarpa argumentation och kvicktänkta resonemang håller. 

Lewis texter präglas i viss mån av sin tid och av andra världskrigets förutsättningar men är lika aktuella i dagens samhälle. Boken är inte bara en intellektuell resa utan även en andlig upplevelse som utmanar och inspirerar. 

På svenska har boken tryckts i många upplagor sedan den kom ut för första gången 1950. Med Libris bokförlags återlansering av Lewis i en ny enhetlig serie ges möjlighet för en ny generation att ta del av hans unika böcker.

C. S. Lewis (1898–1963) var en av Englands mest kända kulturpersonligheter och en av de stora författarna under 1900-talet. Han var lärare i engelsk litteratur vid Oxfords universitet fram till 1954, då han utnämndes till professor i medeltidens och renässansens litteratur vid Cambridge universitet.  Lewis skrev mer än trettio böcker. Mest känd är han för Narnia-serien som har sålts i mer än 100 miljoner exemplar. Hans mångsidiga författarskap rymmer också Från helvetets brevskola, Mirakler, Av glädje överfallen, Lidandets problem samt rymdtrilogin.

Varför gifter vi oss – trots att vi älskar vår frihet? Vad kan sex lära oss om nåd, och chihuahuor i frack lära oss om kärlek? Och varför är kyrkan så engagerad i allt detta?

I den här boken skriver teologen och prästen Emma Audas med skärpa och värme om kärlek, sex, vigsel, trohet, svek, frihet, skilsmässa – och hoppet att det ändå kan gå att leva tillsammans. De korta texterna rör sig mellan teologisk tradition, samtidsspaning och personliga erfarenheter, och öppnar för nya, ärligare sätt att tänka om äktenskapet och det vi lovar varandra.

42 teser om äktenskapet är skriven för dig som vill tänka djupare om relationer – och som undrar vad kyrkan kan ha att säga om något så vardagligt, och samtidigt så livsavgörande, som att leva med en annan människa. Den vänder sig till vigselpräster och själavårdare – och alla människor som fortfarande hoppas att vanliga liv kan rymma det underbaraste av allt.  

12 mystiker – med blick för ljuset är en personligt hållen resa med nedslag hos några av den kristna traditionens mest älskade mystiker. Vad finns i deras livsberättelser och teman som skulle kunna vara en hälsning till oss 2000-talsmänniskor?     

De talar om borgar, kapell, musik, trädgårdar, natten, enkelhet, stillhetens hamn och själens gnista, heligt saktmod, radikal omsorg, vilans ordning, själens exil, själens dunkla natt – och om att kasta sig i Jesus armar. De är sinsemellan ganska olika, men det tycks finnas något de har gemensamt. En blick för ljuset. Upptäckten av ett skimmer som står mitt ibland oss människor och strålar över allt och alla. 

Boken 12 mystiker - med blick för ljuset vänder sig till alla som söker fördjupning i sin tro, inspireras av kristen mystik och längtar efter stillhet, skönhet och andlig vägledning i vår tid. 

De kan se att tillvaron är uppfylld av något mer, något vackert, något evigt och att själen manar till samma förundran och nyfikenhet som katedralens höga valv och oöverskådliga rymd kan göra. Min önskan är därför att, om så bara för en sekund, få låna deras blick och skissa konturerna av en osynlig värld av ljus, inom oss och ibland oss.  – ur innehållet. 

Olle Liljefors är präst i Svenska kyrkan och arbetar som biträdande kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm. Han har också en grundutbildning i psykoterapi.  Sedan flera år håller han välbesökta föredrag om kristen mystik och människans inre sökande. 

Mystikerna i boken är Wilfrid Stinissen, Katarina av Siena, Hjalmar Ekström, Simone Weil, Benedikt av Nursia, Teresa av Ávila, Johannes av Korset, Thérèse av Lisieux, Heliga Birgitta, Mäster Eckhart, Franciskus av Assisi, Hildegard av Bingen.

En vägledning för vanliga kristna som söker leva troget i en ovanlig tid.

Vi lever i en tid av politisk polarisering, urholkade demokratiska vanor och institutioner, och växande auktoritära krafter. Många kristna känner sig vilsna och undrar hur deras tro kan forma alla de små beslut som vardagen kräver. Med både akademisk skärpa och pastoral omsorg erbjuder teologen Hanna Reichel en angelägen och tillgänglig bok för troende som söker klarsyn och motståndskraft mitt i samhällelig turbulens.

I trettio korta reflektioner lyfter författaren fram bibeltexter, historiska exempel och livsberättelser som talar in i vår tid. Boken vill ge rum för eftertanke och bön, och peka på en tro som bär – bortom tanklöshetens ytlighet och en missriktad tillit till politiska system.

Inget av det som händer i dag, säger Reichel, “är utan motstycke”, och fortsätter: “Det som saknar motstycke är att det i dag är vi som måste utföra det svåra arbetet att se hur avgudar krossas, sörja och samla ihop skärvorna, hålla upp dem mot solen och se ljuset brytas på nya sätt längs kanterna.”

Hanna Reichel (f 1984) är professor i systematisk teologi vid Princeton Theological Seminary, USA, och innehar även en forskartjänst vid University of the Free State i Bloemfontein, Sydafrika. Reichel är en internationellt erkänd forskare och ofta anlitad föreläsare.

* * *

Boken innehåller en utförlig studieplan för enskild läsning såväl som för läsning i grupp.

Varje dag möts barn från olika kulturella och religiösa traditioner i förskola, i klassrum och på skolgårdar. Barns möte med religion är både komplext och dynamiskt – och i ett mångkulturellt samhälle är grundläggande kunskaper om religionernas värld nödvändigt för alla. Barn i religionernas värld lyfter fram perspektiv och frågeställningar som är relevanta för att förstå hur religion kan påverka barns liv i olika traditioner och delar av världen. Boken behandlar både barns plats inom några av världens större religioner, som kristendom, islam, judendom, buddhism och hinduism, och frågor om traditionsförmedling, etik och religionsfrihet. Genom en unik inblick i hur religioner uttrycks, tolkas och översätts i barns liv – i hemmet, i skolan, i vardagen och under årets högtider – ges perspektiv från stora världsreligioner och samtida andlighet. Författarna behandlar teman som traditionsförmedling, religionsfrihet, etik, undervisning och identitet. I denna andra upplaga har samtliga kapitel reviderats och nya kapitel har tillkommit. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter och alla som vill fördjupa sig i barns plats i religion och religionsundervisning. Den erbjuder både teoretiska perspektiv och konkreta exempel, och fungerar som en introduktion till vidare studier om barn i religionernas värld. Jenny Berglund (red.) är professor i religionsdidaktik och verksam vid Stockholms universitet. Gunilla Gunner (red.) är docent i kyrkohistoria vid Åbo Akademi. Caroline Klintborg (red.) är docent i religionspedagogik och verksam vid Stockholms universitet.