Religion: allmänt

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

”Anspråkstagen är ingen självhjälpsbok, men det är en utsträckt hand i essäform.” – Aftonbladet

”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

Från författaren till den moderna klassikern De gnostiska evangeliernaVem var han egentligen, den fattige mannen som inspirerade en helt ny religion och stöpte om världen? Frågorna kring världshistoriens mest omtalade människa är fler än svaren. Religionshistorikern Elaine Pagels har ägnat sitt liv åt att komma så nära sanningen som möjligt. Med denna bok har hon nått kulmen på sin resa.Här tecknas bilden av den sociala och politiska kontext i Judéen där Jesus verkade, såväl som av den kultur och de samhällen han kom att påverka i millennier efter sin död. Resultatet är ett djärvt försök att närma sig en lösning på det historiska mysteriet: Jesus.

Skam är en naturlig reaktion som vi har med oss från födseln. Men vad är det som gör att vi drar oss tillbaka när vi blir rädda för att mista vår värdighet eller inte bli accepterade? Skamkänslan kan dölja sig bakom andra känslor som det är lättare att förhålla sig till. En sådan reaktion är att gömma sig. Den här boken sätter sökarljuset på vad skam är och utmanar oss att komma till rätta med våra egna skamkänslor. Vi kan ha svårt att möta andra om vi inte vågar ett ärligt möte med oss själva. Boken är skriven för den som vill lära sig mer om sig själv och sina egna reaktioner. Författaren vänder sig främst till medarbetare i kyrka och församling och inte minst de som jobbar med förkunnelse, samtal och själavård. Den svenska utgåvan har delvis redigerats och omarbetats till svenska förhållanden.

Berit Okkenhaug har varit präst vid Institutt for Sjelesorg, Modum Bad, hon har varit församlingspräst, sjukhuspräst och lärare i själavård vid Det teologiske Menighetsfakultetet i Oslo. Berit har även varit lärare vid S:t Lukas själavårdsutbildningar och är en uppskattad föreläsare i Sverige och Norge. Hon har tidigare gett ut boken Själavård - En grundbok på svenska.

Anders Persson, som översatt och bearbetat boken, är pastor inom Equmeniakyrkan. Han har haft det personliga samtalet som ett viktigt redskap i själavården inom sina arbeten som församlingspastor, studentpastor och nu som sjukhuspastor. Under en längre period arbetade han även inom S:t Lukas med samtal, handledning och utbildning. Han är fortsatt lärare på S:t Lukas själavårdsutbildningar och handleder präster, pastorer och diakoner.

Ingrid Svanell har bearbetat boken tillsammans med Anders Persson, hon är pastor inom Pingströrelsen och arbetar som sjukhuspastor och är kursansvarig för själavårdsutbildningen på June folkhögskola. Hon har arbetat med samtal och handledning i församlingstjänster och somverksamhetsledare i Pingst- Fria församlingar i samverkan.

Efesierbrevet, Kolosserbrevet och Filemonbrevet är några av de kortaste paulinska breven, men det innebär inte att deras budskap är mindre viktiga. Breven beskriver Guds storhet och herravälde genom Jesus Kristus och hur Gud genom Kristus en dag ska bli allt i alla och vilka praktiska konsekvenser detta får för de troendes liv.

Kristus allt i alla är den sextonde boken i Libris kommentarserie Nya testamentets budskap, NTB, som riktar sig till bibelläsare som vill söka bibelordets budskap då som nu. Böckerna har två huvudavdelningar: den första fokuserar på bibeltextens teologi och budskap till sin egen tid och den andra tar fasta på reflektion, relevans och tillämpning.

Rikard Roitto är docent i Nya testamentet och lektor på Enskilda Högskolan Stockholm. Han är ordinerad pastor i Equmeniakyrkan. Anna Enberg är doktorand i bibelvetenskap vid Lunds universitet.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

En filosofisk klassiker i nyöversättning  

Jag och Du är en religionsfilosofisk milstolpe, boken utkom första gången 1923. Här formuleras grunderna i Bubers relationistiska filosofi: människans värld har två grundläggande dimensioner, Jag-Du-relationen och Jag-Det-relationen. Det äkta mötet och samtalet uppstår i Jag-Du-relationen.

Dag Hammarskjöld lärde känna Martin Buber som föreslog att Hammarskjöld skulle översätta Jag och Du, Bubers huvudverk. Vid olycksplatsen i Ndola 1961 hittades vid Hammarskjölds döda kropp de sidor som han hunnit översätta på sin sista resa.

1962 utkom boken på svenska för första gången, Margit och Curt Norell färdigställde översättningen som Hammarskjöld hade påbörjat.

Martin Buber (1878-1965) föddes i Wien i en judisk familj och var professor i religionsvetenskap och socialfilosofi i Tyskland och sedan i Israel.   Andreas Ekvall har nyöversatt Jag och Du.

"Hans inflytelserika texter behandlar tidlösa teman med ständig aktualitet." BTJ

Mircea Eliade (1907-1986) anses vara en av västvärldens mest inflytelserika filosofer och religionshistoriker och har gett ut flera böcker som fått internationell klassikerstatus. Eliade beskriver själv sin bok Heligt och profant (Le sacré et le profane, 1957, på svenska första gången 1968) som en allmän introduktion till religionshistorien, men dess perspektiv omfattar också filosofisk antropologi, fenomenologi och psykologi då han analyserar religiösa tankar och beteenden.

Boken är en sammanfattning av Eliades tidigare arbeten där han med hjälp av exempel från olika religioner och kulturer visar hur föreställningen om det sakrala kommer till uttryck i upplevelsen av rummet, tiden, naturen, kosmos och själva den mänskliga existensen. Den centrala aspekten, som förenar alla religioner, är upplevelsen av det heliga. Han observerar här att även om samtida människor tror att deras värld är helt profan eller sekulär, befinner de sig fortfarande, ibland omedvetet, förbundna med minnet av något heligt. Enligt Eliade har alla människor en inneboende religiositet, oavsett sin religiösa tro. Vi finner den i vår existentiella jakt efter att skapa mening av vår omgivning.

Denna nyutgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Myten om den eviga återkomsten (2023) av Eliade har getts ut på nytt. Boken har ett uppdaterat förord av Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap  vid Göteborgs universitet. 

Fredsteologi i krigets skugga är en angelägen och djupt reflekterande bok om kyrkans och teologins uppgift när världen skakar. I en tid präglad av krig i vårt närområde, upprustning och växande polarisering ställer ärkebiskop Martin Modéus den avgörande frågan: Hur bevarar vi fredens perspektiv när hotet om våld blir verkligt?

Bokens grundtes är tydlig: Kristen teologi är alltid en fredsteologi. Freden är både utgångspunkt och mål – också när samhället tvingas rusta sig för försvar. Krig beskrivs som en tragisk konsekvens av mänsklighetens brustenhet, aldrig som något gott i sig, även när väpnat motstånd kan framstå som nödvändigt.

Med hjälp av begrepp som fredstrappan, andlig beredskap och andliga försvarslinjer ger författaren redskap för att orientera sig i en krigsnära tid. Här ryms reflektioner om ansvar, mänsklig värdighet, nationalismens lockelser, rädsla och polarisering – men också om tro, hopp och kärlek som samhällets djupaste motståndskraft. Särskild tonvikt läggs vid att bevara mänskligheten, även hos den vi uppfattar som fiende, och att inte låta krigets logik forma våra hjärtan.

Boken riktar sig både till kyrkliga ledare, medarbetare och alla som söker ett teologiskt förankrat sätt att förstå vår tids allvar. Författarens vision är att rusta kyrkan – inte för krig, utan för fred. Att hjälpa oss att stå kvar i bönen, i sorgen och i hoppet. Att bygga en hållbar och rättvis fred redan nu, mitt i ofredens tid.

Fredsteologi i krigets skugga är en bok som vill ge mod, klarhet och riktning – med freden som kompass.

För varje såld bok går fem kronor till Act Svenska kyrkan.

276 gånger har pastorn Jim Brazzil suttit i dödens väntrum. Han har lyssnat på bekännelser i elfte timmen – den dödsdömdas sista stund, när allt väller upp och man måste berätta. Nu är Jim själv den döende mannen, redo för sin sista bekännelse. Och det är Carina Bergfeldt som fått förtroendet att lyssna.

Den svenska journalisten och den amerikanska fängelsepastorn tillbringar två veckor tillsammans. I sitt hus på landsbygden i Texas delar han med sig av sina unika livsvisdomar om död och sorg, men också om kärlek, försoning och hopp. Genom Jim Brazzils ovanliga historia försöker Carina Bergfeldt även förstå sig själv och sina erfarenheter. Hur ska man leva sitt liv? Kan man alltid förlåta? Och vilken dag är egentligen en bra dag att dö?

”Gnistrande, Bergfeldt! - - - En bra dag dag att dö är en fin läsupplevelse. Gripande, upplyftande och hemsk på samma gång.” Mariestads-Tidningen

”En bok att sjunka in i och oavsett om man har en stark tro eller inte är det förlösande att ta del av deras samtal.” Bohusläningen

”Det är en gripande och hemsk bok, men också en upplevelse, och kanske även ett uppvaknande.” Blekinge Läns Tidning

Den muslimska världen befinner sig i kris. För bara några decennier sedan var städer som Teheran och Kairo vitala och välmående metropoler. Nu har de, precis som många länder i regionen, stagnerat till följd av repression, konflikter och fundamentalistiska tolkningar av den dominerande religionen. Är det möjligt för världens näst största religion att göra upp med den extremism som skadar dess befolkning?

I Halvmånens fall sammanfattar Ruud Koopmans sin mångåriga forskning om fundamentalismens konsekvenser för den muslimska världen. Hans slutsatser är entydiga – utvecklingen har förvrängt tron till en i stora delar förtryckande kraft. Att vara öppen med den massiva problematik som växt fram är det första steget mot att bryta mönstret.

»[E]n mycket viktig och läsvärd bok med teser som kan vara obekväma men som måste prövas öppet.« - 5 av 5 i BTJ-häftet nr 20, 2025, av Mats K.G. Johansson

Uppfyllda av sin tro reser Per Olof och Elna Wirén i slutet av 1800-talet från Gästrikland för att förkunna Guds ord i Kongo. Barnen lämnas hemma i långa perioder och chansen att återvända är liten. I det fjärran landet härjar svåra sjukdomar medan historiens mest skräckfyllda kolonialvälde slaktar befolkningen. Missionärernas försök att få invånarna att avsäga sig sin kultur möter ibland motstånd och konflikterna resulterar bland annat i en massaker. Ändå känner de att de älskar Kongo och dess folk.

Författaren och journalisten Kolbjörn Guwallius skärskådar sin mormors föräldrars livsval i ett osentimentalt porträtt av några av de första svenska missionärerna. Nedtystade delar av historien har grävts fram och berättelsen bygger på intervjuer, dagböcker, brev och en unik fotografisk skatt.

Kolbjörn Guwallius (f. 1977) är författare och journalist, uppvuxen i Umeå och Jönköping och bosatt i Malmö. Han har tidigare bland annat skrivit den historiska biografin Ingen sa något om dig (2024) och de granskande reportageböckerna Grindstaden (2022), Ordningsvakter (2017) och Grip till varje pris (2014). Han har tilldelats ett flertal författarstipendier för sina böcker och är ordförande för Publicistklubbens södra krets.

"En svensk 'Mörkrets hjärta' ... en imponerande forskningsinsats" – Sydsvenskan

"Lite av en sanningskommission ... fyller många kunskapsluckor och väcker många tankar" – Svenska Dagbladet

5 av 5 – "en mycket välskriven och läsvärd bok" – BTJ

"Den kritiska bild Guwallius ger av missionsprojektets arrogans och självförträfflighet är lågintensivt blodisande ... den nyanserade bild som växer fram av missionärernas rasism är fascinerande rik och hemsk" – SVT

“Vad är detta märkliga som jag känner igen som religion? Varför tycks det spela en så stor roll i mänsklig kultur? Och varför skrämmer och lockar det mig på samma gång?

Genom historien har religion format världsbilder, livshållningar och samhällen, gjort tillvaron svårtolkad, mångbottnad och motsägelsefull för människor, men också levande och meningsfull. Och oavsett vad vi tycker om den, visar religionen inga tecken på att försvinna. Varför är det så? Vad är det för längtan den svarar mot?

Tillvaron är full av sådant vars orsaker och verkningar vi kan överblicka och förstå. Men för många rymmer den också dimensioner som inte lika lätt låter sig fångas, sådant som bryter mot vardagens profana ordning: stämningar, känslor och upplevelser som tycks peka mot något bortom det vanliga, något förtrollat och besjälat.

I En lockton i ödemarken fortsätter David Thurfjell att utforska och upplösa gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck. Det blir en personlig berättelse som rör sig mellan olika världsdelar, tidsepoker och perspektiv, med nedslag i författarens egna erfarenheter såväl som i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner.

Jesus - historiens mest kända individ - finns det mer att skriva om honom? Ja, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan.

Alla har hört talas om mannen från Nasaret som var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. I den här boken går Dick Harrison flera steg längre och skildrar inte bara den historiska personen Jesus utan resonerar också kring fundamenten i kristendomen uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen. Finns det historiska belägg för detta?

Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, sök, så skall ni finna .

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Trots att jag har läst Bibeln hela mitt liv så blev mötet med The Message på samma gång både drabbande och uppiggande. Ljuset faller från ett nytt håll. Det kanske låter ytligt, men det blev roligt att läsa Bibeln igen. The Message bjuder på allt annat än förenklingar, det är rejält motstånd ibland och samtidigt väcker den hopp och tro. Jag tror att det är en kombination av språket, bilderna och det porlande berättandet som gör det. Man ser det man inte sett förut och man ser det man har sett förut så ofta att man inte lägger märke till det längre. Utifrån 365 citat och verser har jag låtit tanken flöda fritt i en kort reflexion för varje dag. Hopp, eftertanke och vägledning har varit mina ledord. Lite som att dra upp dragkedjan och titta ut genom öppningen till ett tält man slog upp i mörker.

Tomas Sjödin är författare, pastor, föreläsare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sex gånger. Han har skrivit ett tiotal böcker.

De flesta källor vi har bevarade från antiken är skrivna av och för män. Men i Maria Magdalenas evangelium som här för första gången publiceras i svensk översättning är hjälten en kvinna.

I denna tidigkristna skrift från 100-talet uppenbarar sig Jesus för Maria Magdalena och erbjuder henne hemlig kunskap. Maria är särskilt utvald för sin andliga förmåga och får förklara för de andra lärjungarna vad Jesus budskap går ut på.

De få sidor som överlevt av Maria Magdalenas evangelium är ingen lätt läsning. Texten tvingar oss att fundera på svåra frågor, som Guds natur, själens ursprung och tillvarons själva grundvalar.

I denna volym följs därför den svenska översättningen av en analys av den historiska bakgrunden till de religiösa och filosofiska tankar som Maria och Jesus utbyter. Till sist behandlas den fråga som naturligen väcks vid läsningen: vilken roll hade egentligen kvinnan i den tidiga kristendomen?

Paul Linjamaa är religionshistoriker, verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. Han forskar i huvudsak om kristendomens tidiga historia och undervisar i religionshistoria på olika nivåer.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära. Det menar författaren och teologen Joel Halldorf som i sin bok Gud: Jakten följer de existentiella strömmar som flyter genom vår kultur.

Halldorf undersöker de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar så kallade sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutby-församlingen och argumenterar för att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ibland antagit.

Alla drabbas vi då och då existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?