Religion: allmänt

”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

”Anspråkstagen är ingen självhjälpsbok, men det är en utsträckt hand i essäform.” – Aftonbladet

”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

Från författaren till den moderna klassikern De gnostiska evangeliernaVem var han egentligen, den fattige mannen som inspirerade en helt ny religion och stöpte om världen? Frågorna kring världshistoriens mest omtalade människa är fler än svaren. Religionshistorikern Elaine Pagels har ägnat sitt liv åt att komma så nära sanningen som möjligt. Med denna bok har hon nått kulmen på sin resa.Här tecknas bilden av den sociala och politiska kontext i Judéen där Jesus verkade, såväl som av den kultur och de samhällen han kom att påverka i millennier efter sin död. Resultatet är ett djärvt försök att närma sig en lösning på det historiska mysteriet: Jesus.

Vem är kyrkan till för – och på vilket sätt?

När Joakim Hagerius efter nästan trettio år som pastor och kyrkoledare i frikyrkliga sammanhang togs emot som präst i Svenska kyrkan, tolkade många det som ett vägval mellan två motsatta kyrkosyner.

Motsättningen mellan folkkyrka och frikyrka präglar fortfarande hur vi talar om vad församlingen är – som om vi måste välja mellan öppenhet och gemenskap, mellan bredd och tydlighet.

I Bortom folkkyrka och frikyrka: för världens skull skriver Joakim Hagerius personligt och teologiskt om varför den polariserade synen leder kyrkan fel. Istället tecknar han en samtida kyrkosyn där folkkyrkans och frikyrkans ecklesiologiska styrkor fogas samman. Det är en vision om församlingen som både formande gemenskap och öppen katedral – där nattvard, diakoni, gästfrihet och aktivt lyssnande är centrum för kyrkans liv.

Det här är inte en bok som löser frågorna om kyrkosyn en gång för alla. Tvärtom argumenterar Hagerius för att kyrkan ständigt blir till i mötet med nya tider och nya sammanhang. Därför förs samtalet om kyrkan inte för kyrkans egen skull, utan för världens.

Bortom folkkyrka och frikyrka: för världens skull är ett hoppfullt och angeläget bidrag till samtalet om kyrkans framtid – och ett värdefullt underlag för arbetslag, kyrkoråd, församlingsråd, styrelser och församlingar som vill arbeta med församlingsutveckling och ekumenik. 

Boken ger också nya perspektiv till alla som vill förstå kyrkans uppdrag, betydelse och plats i den kristna tron.

Joakim Hagerius är präst i Göteborgs stift i Svenska kyrkan och ordförande i Räddningsmissionen. Han har tidigare varit biträdande kyrkoledare för Equmeniakyrkan, opinionsredaktör för tidningen Dagen och pastor inom Svenska Missionskyrkan och Evangeliska frikyrkan.

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

En filosofisk klassiker i nyöversättning  

Jag och Du är en religionsfilosofisk milstolpe, boken utkom första gången 1923. Här formuleras grunderna i Bubers relationistiska filosofi: människans värld har två grundläggande dimensioner, Jag-Du-relationen och Jag-Det-relationen. Det äkta mötet och samtalet uppstår i Jag-Du-relationen.

Dag Hammarskjöld lärde känna Martin Buber som föreslog att Hammarskjöld skulle översätta Jag och Du, Bubers huvudverk. Vid olycksplatsen i Ndola 1961 hittades vid Hammarskjölds döda kropp de sidor som han hunnit översätta på sin sista resa.

1962 utkom boken på svenska för första gången, Margit och Curt Norell färdigställde översättningen som Hammarskjöld hade påbörjat.

Martin Buber (1878-1965) föddes i Wien i en judisk familj och var professor i religionsvetenskap och socialfilosofi i Tyskland och sedan i Israel.   Andreas Ekvall har nyöversatt Jag och Du.

"Hans inflytelserika texter behandlar tidlösa teman med ständig aktualitet." BTJ

Vi människor är varelser med en naturlig känsla för det gemensamma, öppna, oändliga. 

Men varför är det så svårt att tala om vår andliga längtan? 

På väg till jobbet är prästen Ludvig Lindelöf med om en till synes obetydlig händelse som förändrar hans sätt att se på världen. För en liten stund faller allting på plats – och det sökande som har följt honom genom livet avtar.

Upplevelsen leder fram till en ny förståelse av människan: Vi är porösa. Öppna, relationella och genomsläppliga för världen, varandra och Gud. Men under modernitetens sekulära och förnuftsälskande tid har vi blivit hårda och stumma. Språket för det mystika har tunnats ut så att vi inte längre förstår vad vi söker. 

Hur kan vi öppna oss igen?

I den här boken sätter Ludvig Lindelöf ord på det många idag känner men saknar språk för. Genom vardagliga erfarenheter och möten med filosofi, psykologi, teologi och konst utforskar han människans andliga längtan. Sakta öppnar sig en värld som är större, djupare och mer levande än vi vant oss att se.

Den porösa människan: att förstå vår andliga längtan är en bok för alla som söker ett språk för tro, förundran och andlighet i en postsekulär tid. För präster, pastorer, diakoner, pedagoger och andra församlingsmedarbetare ger boken nya sätt att tala om tro med människor som saknar ett religiöst språk, men har en andlig längtan. 

Ludvig Lindelöf är präst i Annedals församling i Göteborg, krönikör och radiopratare.

Jesus - historiens mest kända individ - finns det mer att skriva om honom? Ja, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan.

Alla har hört talas om mannen från Nasaret som var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. I den här boken går Dick Harrison flera steg längre och skildrar inte bara den historiska personen Jesus utan resonerar också kring fundamenten i kristendomen uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen. Finns det historiska belägg för detta?

Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, sök, så skall ni finna .

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Något i livet har förändrats. Frågan är vad du gör med det. 

Ibland tvingas vi in i förändring: genom separation, sjukdom eller förlust. Ibland längtar vi efter den: att bryta en vana, byta riktning, börja något nytt. Hur möter vi livets ständiga förändringar? Hur får vi tag i kraften som hjälper oss att låta förändringar leda till inre utveckling?Med utgångspunkt i Jesus liknelse om vetekornet – som behöver falla i jorden och dö för att något nytt ska kunna gro – tar prästen och psykoterapeuten Albin Tanke dig igenom förändringens tre avgörandefaser:

Genom förklarande bilder, nya förhållningssätt och andliga övningar hjälper boken dig att svara an på det nya som kallar. Vi kan alltid upptäcka mer, både hos oss själva och hos andra!Förändringskraft – falla i tillit mot det nya som gror ger mod och kraft till alla som längtar efter mer förändringskraft i sina liv. Boken passar bra för grupper som vill arbeta med andlig fördjupning och sitt inre växande, eller som behöver ta sig igenom förändringsprocesser. För präster, pastorer och diakoner är det utvecklande läsning inför själavårdssamtal.

Albin Tanke är präst och legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet av själavård. I över tjugo år har han följt människor genom livets förändringsprocesser – både enskilt och i grupp. Sedan några år tillbaka undervisar han blivande kyrkomedarbetare i ämnet själavård.

Varför gifter vi oss – trots att vi älskar vår frihet? Vad kan sex lära oss om nåd, och chihuahuor i frack lära oss om kärlek? Och varför är kyrkan så engagerad i allt detta?

I den här boken skriver teologen och prästen Emma Audas med skärpa och värme om kärlek, sex, vigsel, trohet, svek, frihet, skilsmässa – och hoppet att det ändå kan gå att leva tillsammans. De korta texterna rör sig mellan teologisk tradition, samtidsspaning och personliga erfarenheter, och öppnar för nya, ärligare sätt att tänka om äktenskapet och det vi lovar varandra.

42 teser om äktenskapet är skriven för dig som vill tänka djupare om relationer – och som undrar vad kyrkan kan ha att säga om något så vardagligt, och samtidigt så livsavgörande, som att leva med en annan människa. Den vänder sig till vigselpräster och själavårdare – och alla människor som fortfarande hoppas att vanliga liv kan rymma det underbaraste av allt.  

Att vara själavårdare är att stå mitt i livet med uppdraget att lyssna och bära. Det är att finnas till för den som söker stöd i sin livskamp och längtan – som ett uttryck för kyrkans väsen. Men hur vårdar man sin kallelse, sin teologi och sitt eget inre när mötena blir många och människors berättelser kryper under skinnet?

I Uppdrag själavård delar Esbjörn Hagberg och Gunilla Löf Edberg, bägge erfarna präster och själavårdare, med sig av sin kunskap. Med utgångspunkt i bilden av vattnet och krukan vid Sykars brunn visar de på den själavårdande församlingen som helande miljö, och de ger konkreta redskap som varje själavårdare kan använda före, under och efter ett möte.

Boken belyser spänningarna som själavårdaren behöver förhålla sig till – mellan närhet och distans, makt och sårbarhet, handling och stillhet. Här ges också vägledning om tystnadspliktens innebörd, arbetshandledningens betydelse och själavårdarens egen väg till vila och återhämtning.

Uppdrag själavård vänder sig främst till präster, diakoner och andra kyrkliga medarbetare, men passar också den som är allmänt intresserad av själavårdsfrågor. Den vill rusta till ett gott och hållbart själavårdsarbete – där djup får möta djup och varje livsberättelse tolkas i ljuset av Guds närvaro.

Esbjörn Hagberg är biskop emeritus. Han har bland annat varit präst i församling, själavårdslärare vid Johannelunds teologiska högskola samt biskop i Karlstad stift.

Gunilla Löf Edberg har varit både församlings- och sjukhuspräst, stiftsadjunkt och chef för Centrum för själavård och handledning i Stockholms stift samt nationell samordnare för Jourhavande präst och Sjukhuskyrkan i Sverige.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Trots att jag har läst Bibeln hela mitt liv så blev mötet med The Message på samma gång både drabbande och uppiggande. Ljuset faller från ett nytt håll. Det kanske låter ytligt, men det blev roligt att läsa Bibeln igen. The Message bjuder på allt annat än förenklingar, det är rejält motstånd ibland och samtidigt väcker den hopp och tro. Jag tror att det är en kombination av språket, bilderna och det porlande berättandet som gör det. Man ser det man inte sett förut och man ser det man har sett förut så ofta att man inte lägger märke till det längre. Utifrån 365 citat och verser har jag låtit tanken flöda fritt i en kort reflexion för varje dag. Hopp, eftertanke och vägledning har varit mina ledord. Lite som att dra upp dragkedjan och titta ut genom öppningen till ett tält man slog upp i mörker.

Tomas Sjödin är författare, pastor, föreläsare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sex gånger. Han har skrivit ett tiotal böcker.

Den muslimska världen befinner sig i kris. För bara några decennier sedan var städer som Teheran och Kairo vitala och välmående metropoler. Nu har de, precis som många länder i regionen, stagnerat till följd av repression, konflikter och fundamentalistiska tolkningar av den dominerande religionen. Är det möjligt för världens näst största religion att göra upp med den extremism som skadar dess befolkning?

I Halvmånens fall sammanfattar Ruud Koopmans sin mångåriga forskning om fundamentalismens konsekvenser för den muslimska världen. Hans slutsatser är entydiga – utvecklingen har förvrängt tron till en i stora delar förtryckande kraft. Att vara öppen med den massiva problematik som växt fram är det första steget mot att bryta mönstret.

»[E]n mycket viktig och läsvärd bok med teser som kan vara obekväma men som måste prövas öppet.« - 5 av 5 i BTJ-häftet nr 20, 2025, av Mats K.G. Johansson

Sverige framställs i internationella undersökningar som det mest sekulariserade landet i världen. Samtidigt har religion kommit att bli alltmer synlig i samhället på ett sätt som leder till nya och komplicerade frågor. Hur kan vi få kunskap om, förstå och tolka religion som en del av samhället? I den här boken används sociologiska perspektiv för att förstå och förklara religion i dagens Sverige.  Fokus i boken ligger framför allt på de uttryck för religion som är vanligast förekommande i det svenska samhället. Det innebär främst Svenska kyrkan och kristna frikyrkor, men också till exempel islam och kristet ortodoxa kyrkor. 

Med exempel från aktuell forskning utifrån olika teman, som exempelvis medier och religion, politik och religion och religionens relation till civilsamhället, ger författarna nya perspektiv på religion i dagens svenska samhälle. 

I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel om genus, makt och religion tillkommit. Boken är även uppdaterad med ny forskning och aktuella exempel.   Mia Lövheim (red) är teologie doktor och professor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Magdalena Nordin (red.), filosofie doktor i religionssociologi, lektor i religionssociologi vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Tomas Axelson, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Uppsala universitet och professor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna. Anna Davidsson Bremborg, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Lunds universitet, präst i Svenska kyrkan. Karin Jarnkvist, filosofie doktor i religionsvetenskap, docent i sociologi och verksam som lektor i sociologi vid Mittuniversitetet. Linnea Jensdotter, teologie doktor i religionssociolog, ansluten till för Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. Maria Klingenberg, docent i religionssociologi, lektor i religionsbeteendevetenskap med didaktisk inriktning, Uppsala universitet. Annette Leis-Peters, teologie doktor och professor i religionssociologi med diakonivetenskap som särskilt profil vid VID vitenskapelige høgksole i Oslo och docent i religionssociologi vid Uppsala universitet. Jonas Lindberg, teologie doktor i religionssociologi vid Uppsala universitet, präst i Svenska kyrkan och journalist. Linnea Lundgren, filosofie doktor, forskare vid Centrum för Civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola. Martha Middlemiss Lé Mon, teologie doktor i religionssociologi, föreståndare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. Per Pettersson, teologie doktor, senior professor i religionssociologi, Karlstads universitet.  Anders Sjöborg, teologie doktor, docent och lektor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Erika Willander, filosofie doktor i sociologi, forskare vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet. 

Uppfyllda av sin tro reser Per Olof och Elna Wirén i slutet av 1800-talet från Gästrikland för att förkunna Guds ord i Kongo. Barnen lämnas hemma i långa perioder och chansen att återvända är liten. I det fjärran landet härjar svåra sjukdomar medan historiens mest skräckfyllda kolonialvälde slaktar befolkningen. Missionärernas försök att få invånarna att avsäga sig sin kultur möter ibland motstånd och konflikterna resulterar bland annat i en massaker. Ändå känner de att de älskar Kongo och dess folk.

Författaren och journalisten Kolbjörn Guwallius skärskådar sin mormors föräldrars livsval i ett osentimentalt porträtt av några av de första svenska missionärerna. Nedtystade delar av historien har grävts fram och berättelsen bygger på intervjuer, dagböcker, brev och en unik fotografisk skatt.

Kolbjörn Guwallius (f. 1977) är författare och journalist, uppvuxen i Umeå och Jönköping och bosatt i Malmö. Han har tidigare bland annat skrivit den historiska biografin Ingen sa något om dig (2024) och de granskande reportageböckerna Grindstaden (2022), Ordningsvakter (2017) och Grip till varje pris (2014). Han har tilldelats ett flertal författarstipendier för sina böcker och är ordförande för Publicistklubbens södra krets.

"En svensk 'Mörkrets hjärta' ... en imponerande forskningsinsats" – Sydsvenskan

"Lite av en sanningskommission ... fyller många kunskapsluckor och väcker många tankar" – Svenska Dagbladet

5 av 5 – "en mycket välskriven och läsvärd bok" – BTJ

"Den kritiska bild Guwallius ger av missionsprojektets arrogans och självförträfflighet är lågintensivt blodisande ... den nyanserade bild som växer fram av missionärernas rasism är fascinerande rik och hemsk" – SVT

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.