Religion: allmänt

En filosofisk klassiker i nyöversättning  

Jag och Du är en religionsfilosofisk milstolpe, boken utkom första gången 1923. Här formuleras grunderna i Bubers relationistiska filosofi: människans värld har två grundläggande dimensioner, Jag-Du-relationen och Jag-Det-relationen. Det äkta mötet och samtalet uppstår i Jag-Du-relationen.

Dag Hammarskjöld lärde känna Martin Buber som föreslog att Hammarskjöld skulle översätta Jag och Du, Bubers huvudverk. Vid olycksplatsen i Ndola 1961 hittades vid Hammarskjölds döda kropp de sidor som han hunnit översätta på sin sista resa.

1962 utkom boken på svenska för första gången, Margit och Curt Norell färdigställde översättningen som Hammarskjöld hade påbörjat.

Martin Buber (1878-1965) föddes i Wien i en judisk familj och var professor i religionsvetenskap och socialfilosofi i Tyskland och sedan i Israel.   Andreas Ekvall har nyöversatt Jag och Du.

"Hans inflytelserika texter behandlar tidlösa teman med ständig aktualitet." BTJ

”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

”Anspråkstagen är ingen självhjälpsbok, men det är en utsträckt hand i essäform.” – Aftonbladet

”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

Från författaren till den moderna klassikern De gnostiska evangeliernaVem var han egentligen, den fattige mannen som inspirerade en helt ny religion och stöpte om världen? Frågorna kring världshistoriens mest omtalade människa är fler än svaren. Religionshistorikern Elaine Pagels har ägnat sitt liv åt att komma så nära sanningen som möjligt. Med denna bok har hon nått kulmen på sin resa.Här tecknas bilden av den sociala och politiska kontext i Judéen där Jesus verkade, såväl som av den kultur och de samhällen han kom att påverka i millennier efter sin död. Resultatet är ett djärvt försök att närma sig en lösning på det historiska mysteriet: Jesus.

Fredsteologi i krigets skugga är en angelägen och djupt reflekterande bok om kyrkans och teologins uppgift när världen skakar. I en tid präglad av krig i vårt närområde, upprustning och växande polarisering ställer ärkebiskop Martin Modéus den avgörande frågan: Hur bevarar vi fredens perspektiv när hotet om våld blir verkligt?

Bokens grundtes är tydlig: Kristen teologi är alltid en fredsteologi. Freden är både utgångspunkt och mål – också när samhället tvingas rusta sig för försvar. Krig beskrivs som en tragisk konsekvens av mänsklighetens brustenhet, aldrig som något gott i sig, även när väpnat motstånd kan framstå som nödvändigt.

Med hjälp av begrepp som fredstrappan, andlig beredskap och andliga försvarslinjer ger författaren redskap för att orientera sig i en krigsnära tid. Här ryms reflektioner om ansvar, mänsklig värdighet, nationalismens lockelser, rädsla och polarisering – men också om tro, hopp och kärlek som samhällets djupaste motståndskraft. Särskild tonvikt läggs vid att bevara mänskligheten, även hos den vi uppfattar som fiende, och att inte låta krigets logik forma våra hjärtan.

Boken riktar sig både till kyrkliga ledare, medarbetare och alla som söker ett teologiskt förankrat sätt att förstå vår tids allvar. Författarens vision är att rusta kyrkan – inte för krig, utan för fred. Att hjälpa oss att stå kvar i bönen, i sorgen och i hoppet. Att bygga en hållbar och rättvis fred redan nu, mitt i ofredens tid.

Fredsteologi i krigets skugga är en bok som vill ge mod, klarhet och riktning – med freden som kompass.

För varje såld bok går fem kronor till Act Svenska kyrkan.

Du store Gud? är en svidande uppgörelse med religionens inflytande över människors livsvillkor hela världen. Christopher Hitchens budskap är tydligt och enkelt: Religionen förgiftar allt.

I Du store Gud? kombinerar Hitchens personliga historier, historiska anekdoter och kritiskanalys för att belysa hur religiösa yttringar skadar såväl den enskilda människan som samhället i stort.

Boken är ett skarpt argument mot organiserad religion. Utifrån religiösa texter visar Hitchens hur religionen uppmanar oss att förhålla oss till världen på ett fullständigt felaktigt sätt. Hans analys är ett försvarstal för det sekulära samhället som står på vetenskaplig grund.

Med förord av Dilsa Demirbag-Sten.

Uppfyllda av sin tro reser Per Olof och Elna Wirén i slutet av 1800-talet från Gästrikland för att förkunna Guds ord i Kongo. Barnen lämnas hemma i långa perioder och chansen att återvända är liten. I det fjärran landet härjar svåra sjukdomar medan historiens mest skräckfyllda kolonialvälde slaktar befolkningen. Missionärernas försök att få invånarna att avsäga sig sin kultur möter ibland motstånd och konflikterna resulterar bland annat i en massaker. Ändå känner de att de älskar Kongo och dess folk.

Författaren och journalisten Kolbjörn Guwallius skärskådar sin mormors föräldrars livsval i ett osentimentalt porträtt av några av de första svenska missionärerna. Nedtystade delar av historien har grävts fram och berättelsen bygger på intervjuer, dagböcker, brev och en unik fotografisk skatt.

Kolbjörn Guwallius (f. 1977) är författare och journalist, uppvuxen i Umeå och Jönköping och bosatt i Malmö. Han har tidigare bland annat skrivit den historiska biografin Ingen sa något om dig (2024) och de granskande reportageböckerna Grindstaden (2022), Ordningsvakter (2017) och Grip till varje pris (2014). Han har tilldelats ett flertal författarstipendier för sina böcker och är ordförande för Publicistklubbens södra krets.

"En svensk 'Mörkrets hjärta' ... en imponerande forskningsinsats" – Sydsvenskan

"Lite av en sanningskommission ... fyller många kunskapsluckor och väcker många tankar" – Svenska Dagbladet

5 av 5 – "en mycket välskriven och läsvärd bok" – BTJ

"Den kritiska bild Guwallius ger av missionsprojektets arrogans och självförträfflighet är lågintensivt blodisande ... den nyanserade bild som växer fram av missionärernas rasism är fascinerande rik och hemsk" – SVT

De flesta källor vi har bevarade från antiken är skrivna av och för män. Men i Maria Magdalenas evangelium som här för första gången publiceras i svensk översättning är hjälten en kvinna.

I denna tidigkristna skrift från 100-talet uppenbarar sig Jesus för Maria Magdalena och erbjuder henne hemlig kunskap. Maria är särskilt utvald för sin andliga förmåga och får förklara för de andra lärjungarna vad Jesus budskap går ut på.

De få sidor som överlevt av Maria Magdalenas evangelium är ingen lätt läsning. Texten tvingar oss att fundera på svåra frågor, som Guds natur, själens ursprung och tillvarons själva grundvalar.

I denna volym följs därför den svenska översättningen av en analys av den historiska bakgrunden till de religiösa och filosofiska tankar som Maria och Jesus utbyter. Till sist behandlas den fråga som naturligen väcks vid läsningen: vilken roll hade egentligen kvinnan i den tidiga kristendomen?

Paul Linjamaa är religionshistoriker, verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. Han forskar i huvudsak om kristendomens tidiga historia och undervisar i religionshistoria på olika nivåer.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Fattigdom finns även i Sverige. Allt fler drabbas av höjda energipriser och inflation. I denna bok belyses aspekter på fattigvården som tidigare inte har uppmärksammats i Sverige. I antikens Rom ville makthavarna förebygga hungersnöd med utdelning av gratis säd, som dock inte var avsedd för de mest utsatta. På 300-talet fick synagogorna och kyrkorna uppdrag av kejsaren att ta hand om alla fattiga i Rom. Det var en form av offentligt uppdrag som innebar skattelättnader för prästerna och rabbinerna.

Boken tar upp den tidiga välfärdens idévärld och praxis. En mångfacetterad bild träder fram med de olika åtgärder som statsmakterna vidtagit för att hantera fattigdomen. Ibland har fattighjälpen kombinerats med idéer om folkets rättigheter och/eller med kontroll av de utsatta. Ända sedan antiken har understöd beviljats en del av de fattiga, de värdiga, med krav på arbetsplikt medan arbetsföra tiggare alltid väckt misstänksamhet.

Bokens ramberättelse handlar om vår tids ekonomiskt utsatta och hur socialtjänsten ibland backar från sitt ansvar för dem. Samtidigt ökar frivilligorganisationernas utdelning av mat, men kan det lösa fattigdomens problem?

En inbjudan att leva i Guds närhet och gå kärlekens väg.

Hur kan vi fördjupa vår relation till Gud? I Liv i Kristus bjuder biskop Mariann Edgar Budde in oss att utforska sju andliga övningar som hjälper oss att leva nära Gud. I bokens sju kapitel går hon igenom omvändelse, lärande, bön, tillbedjan, välsignelse, att gå och vila.  Utifrån de sju övningarna i kärlekens väg delar Budde med sig av berättelser från Bibeln, ur kyrkans tradition och från sitt eget liv. Med värme, vishet och en djup kärlek till Kristus visar hon hur vi steg för steg kan formas som lärjungar. 

Det här är en bok för dig som längtar efter att leva i en djupare gemenskap med Gud, och som söker en väg som både bär och utmanar.

Biskop Mariann skriver med ödmjukhet och tydlighet vilket gör hennes texter både pastoralt inkännande och profetiskt utmanande. Hennes budskap är en påminnelse om att evangeliet inte bara handlar om att tro, utan också om att älska – i tanke, ord och handling. – Ur biskop Karin Johannessons förord. 

Mariann Edgar Budde är sedan 2011 biskop i Washington i Episkopalkyrkan i USA. 

Översättning: Erik Berggren, TD, biskopsadjunkt i Uppsala stift.

276 gånger har pastorn Jim Brazzil suttit i dödens väntrum. Han har lyssnat på bekännelser i elfte timmen – den dödsdömdas sista stund, när allt väller upp och man måste berätta. Nu är Jim själv den döende mannen, redo för sin sista bekännelse. Och det är Carina Bergfeldt som fått förtroendet att lyssna.

Den svenska journalisten och den amerikanska fängelsepastorn tillbringar två veckor tillsammans. I sitt hus på landsbygden i Texas delar han med sig av sina unika livsvisdomar om död och sorg, men också om kärlek, försoning och hopp. Genom Jim Brazzils ovanliga historia försöker Carina Bergfeldt även förstå sig själv och sina erfarenheter. Hur ska man leva sitt liv? Kan man alltid förlåta? Och vilken dag är egentligen en bra dag att dö?

”Gnistrande, Bergfeldt! - - - En bra dag dag att dö är en fin läsupplevelse. Gripande, upplyftande och hemsk på samma gång.” Mariestads-Tidningen

”En bok att sjunka in i och oavsett om man har en stark tro eller inte är det förlösande att ta del av deras samtal.” Bohusläningen

”Det är en gripande och hemsk bok, men också en upplevelse, och kanske även ett uppvaknande.” Blekinge Läns Tidning

Jesus - historiens mest kända individ - finns det mer att skriva om honom? Ja, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan.

Alla har hört talas om mannen från Nasaret som var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. I den här boken går Dick Harrison flera steg längre och skildrar inte bara den historiska personen Jesus utan resonerar också kring fundamenten i kristendomen uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen. Finns det historiska belägg för detta?

Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, sök, så skall ni finna .

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

I Konungen kommer rör sig den bästsäljande författaren John Bevere bortom spekulationerna om det profetiska ordet, för att ta itu med den mest angelägna och avgörande frågan som vår generation står inför: Hur ska vi leva i ljuset av Kristi nära förestående återkomst? På sitt mästerliga sätt reder han ut Bibelns undervisning, och utmanar den försåtliga likgiltigheten som hindrar många från att leva helt och fullt för Jesus. Bevere hjälper dig att:

Oavsett om du har studerat Bibelns profetior i åratal, eller precis har börjat utforska de här sanningarna, förbereder den här boken dig för att leva trygg, målmedveten och förväntansfull. Enligt Skriften kommer varje troende att möta Jesu återkomst på ett av två sätt: i skam eller frimodighet.

Valet är ditt. Och tiden att förbereda sig, den är nu.

John Bevere är bibellärare, bästsäljande författare och en av grundarna till Messenger International. I mer än 40 år har han utrustat troende till att leva med mål och mening, övertygelse och helig vördnad inför Gud. John har skrivit mer än 20 böcker, som har sålt i miljontals exemplar över hela världen. Dessutom har hans organisation delat ut mer än 70 miljoner exemplar av olika gratismaterial på mer än 150 språk i 243 nationer. På appen MessengerX finns gratismaterial om lärjungaskap, och den har användare i mer än 33 000 städer världen över. Han är värd för John Bevere Podcast med miljontals tittare, och talar på konferenser över hela världen, där han har gjort sig känd för sin frimodiga, kompromisslösa inställning till Guds ord. När han är hemma i Franklin, Tennessee, tycker han om att spela pickleball med sina fyra söner och vänner, umgås med barnbarnen och försöka övertala sin fru Lisa att börja spela golf.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära. Det menar författaren och teologen Joel Halldorf som i sin bok Gud: Jakten följer de existentiella strömmar som flyter genom vår kultur.

Halldorf undersöker de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar så kallade sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutby-församlingen och argumenterar för att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ibland antagit.

Alla drabbas vi då och då existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

Den goda tystnaden handlar mer om att hitta tonen än att bli tyst, inte om vad man vill slippa höra, men vad man längtar efter att få höra.

Så skriver Tomas Sjödin i den bok som är en direkt uppföljare till hans storsäljare Det händer när du vilar.

Med utgångspunkt i en ensam resa genom Wyoming, USA skildrar han upptäckten av en tystnad som i vår värld är direkt utrotningshotad, och sätter ord på den förändring det innebar att införa en stunds medveten tystnad i annars ganska pratsam vardag. På ytan är allt sig ganska likt, men under ytan är förändringen total. I tystnaden fanns dörrar till världar och vidder. Tystnaden är inte målet, den är början på en väg som leder ut i bönens vidunderliga, rymliga och rika universum.  

I boken möter författaren människor med lång erfarenhet av tystnad, lyssnande och bön. Boken är en vindlade berättelse som tar läsaren genom storm och stiltje, oro och frid, gryningar och nattlig svärta, djupa skogar och det avskilda hörnet i hemmet. Ljudet av tystnad är en djupt  personlig berättelse om konsten att värna det  inre livets helhet i fragmentiserad tid.

Tomas Sjödin är författare, pastor, föreläsare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sex gånger.

Att vara själavårdare är att stå mitt i livet med uppdraget att lyssna och bära. Det är att finnas till för den som söker stöd i sin livskamp och längtan – som ett uttryck för kyrkans väsen. Men hur vårdar man sin kallelse, sin teologi och sitt eget inre när mötena blir många och människors berättelser kryper under skinnet?

I Uppdrag själavård delar Esbjörn Hagberg och Gunilla Löf Edberg, bägge erfarna präster och själavårdare, med sig av sin kunskap. Med utgångspunkt i bilden av vattnet och krukan vid Sykars brunn visar de på den själavårdande församlingen som helande miljö, och de ger konkreta redskap som varje själavårdare kan använda före, under och efter ett möte.

Boken belyser spänningarna som själavårdaren behöver förhålla sig till – mellan närhet och distans, makt och sårbarhet, handling och stillhet. Här ges också vägledning om tystnadspliktens innebörd, arbetshandledningens betydelse och själavårdarens egen väg till vila och återhämtning.

Uppdrag själavård vänder sig främst till präster, diakoner och andra kyrkliga medarbetare, men passar också den som är allmänt intresserad av själavårdsfrågor. Den vill rusta till ett gott och hållbart själavårdsarbete – där djup får möta djup och varje livsberättelse tolkas i ljuset av Guds närvaro.

Esbjörn Hagberg är biskop emeritus. Han har bland annat varit präst i församling, själavårdslärare vid Johannelunds teologiska högskola samt biskop i Karlstad stift.

Gunilla Löf Edberg har varit både församlings- och sjukhuspräst, stiftsadjunkt och chef för Centrum för själavård och handledning i Stockholms stift samt nationell samordnare för Jourhavande präst och Sjukhuskyrkan i Sverige.