Skulptur

Johan Tobias Sergel (1740–1814) är inte bara Sveriges störste skulptör genom tiderna. Han var också en pionjär inom den internationella nyklassicismen och därmed en av de främsta i den europeiska samtiden. Sergel liknade sitt möte med Rom vid en konstnärlig pånyttfödelse: här bestämde han sig för att lämna det mesta av den franska rokokon bakom sig. Skulptörens nya ledstjärnor blev antiken om dagen och om kvällarna studier efter naturen . I sin tolkning av de kända antika förebilderna behöll han dock rokokons sinnlighet. Det är detta drag som i så hög grad skiljer Sergel från de två namn som snart skulle komma att dominera historieskrivningen, nämligen italienaren Antonio Canova och dansken Bertel Thorvaldsen. 

I denna biografi får vi följa dramatiken i Sergels liv, läsa om hans nära relation till Gustav III och de många konstnärsvännerna, hans saknad av Rom och de sista åren som präglades av sjukdom. Johan Tobias Sergel. Konstnär och europé bygger på nytt källmaterial och försöker bland annat förklara varför Sergel blev världsberömd i sitt hemland, men okänd i världen.  Biografin är den första som även utkommer på engelska. 

Maria Westerberg har skördat både skratt- och gråtretande reaktioner för sitt konstnärliga arbete vars energi, innehåll och mening hon alltid har hämtat ur skogen. Och på något sätt önskar hon återbörda detta till skogen. Som ett svar på trädens och det övriga växandets frågor. Eller som en replik till sina meningsmotståndare som i skogen enbart ser tillväxt, eller andra mätbara värden. Med sina utställningar, böcker och i dikter har Vildhjärta tagit ställning för skogens rätt att vara skog. Skogen finns också mellan träden, under dem och ovanför. Skogen finns till och med långt bortom de marker där den har sina rötter, nämligen i oss levande varelser som en känsla, en tillhörighet.

"Skogen strör ut sina pinnar framför mig som vore de ledtrådar till enkelheten. Och jag älgar på och plockar upp dem en och en. Som lockande pusselbitar ligger de, dessa fragment av betydelser bland rotvältor, mossor och gammelgranarna. De vill något med mig. Allt det som jag tappat bort får jag långsamt fatt på igen. Jag når det med handen. Jag samlar mig närmare mig själv där i grönheten. Med krokvuxenheter, ord och ögonblick. Med grå grenar, delar av anständighet, tid och små bitar av något som liknar frihet. Jag väljer skogen och den magiska ömhet som finns i varje pinne. Det är min revolution."Maria Vildhjärta Westerberg

Fem monumentala betongskulpturer av Pablo Picasso står i Sverige – fler än i något annat land. Hur hamnade världens mest berömde konstnär mitt i folkhemmets vardag? Boken Picasso i det svenska folkhemmet – berättelsen om fem offentliga skulpturer skildrar den otroliga historien om politik, prestige och passion när världskonsten mötte det svenska välfärdsprojektet. I 1960- och 70-talens Sverige väckte Picassos betongmonument både beundran och provokation. Författarna Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl, fotografen Ulf Berglund och initiativtagaren Peter Forhaug följer spåren efter Picassos svenska verk – från Kristinehamn och Helsingborg till Halmstad, Solna och Moderna Museet i Stockholm. Resultatet är en berättelse lika dramatisk som den är underhållande. ”Picasso i det svenska folkhemmet är mer än konsthistoria. Det är en berättelse om visioner, strider och hur en liten nation vågade drömma stort – med världens största konstnär som symbol,” säger författarna. Boken avslöjar de osannolika historierna bakom flera av skulpturerna: • En invigning där publiken buade. • Ett verk som stoppades i sista stund från att skeppas till New York. • Och en skulptur som – på fullt allvar – kördes över av en traktor på kommunens eget beslut. Genom arkivmaterial, tidningsklipp och intervjuer med de som var där tecknas bilden av hur Picassos konst landade i den svenska vardagen – i miljonprogrammets parker och studentområden. Det är också en skildring av en tid då konsten sågs som en självklar del av samhällsbygget. Drygt femtio år efter sin bortgång är Picasso fortfarande högst aktuell och boken ges ut samtidigt som Moderna Museet i Stockholm lanserar sin stora utställning Sena Picasso, med start den 22 november.

Bildhuggare Tobias Sergel (1740–1814) spåddes tidigt en lysande karriär. Under sin studietid i Rom beundrades hans arbeten som det högsta tiden frambragt. Han sades överträffa Michelangelo. Men när Gustav III tillträder tronen är tiden som fritt utövande konstnär förbi. Sergel tvingas resa hem för att utföra monarkistiska beställningsverk, och först när kungen dör väcks skapandelusten till liv igen.

I "Marmormolnet" berättar Ernst Brunner levande om Sergels liv och karriär, och om den tid i svensk historia som kom att präglas av krig och död.