Visar resultat för..."Dejavu Publicerings AB"

Denna charmfulla berättelsesamling har roat generationer över hela världen. Den har lästs av vuxna för dess stora underhållningsvärde. Den har lästs av och för barn som gapande av förundran "trott" på historierna. Just så-historier är precis vad de är – en underfundig oerhört rolig samling berättade med det goda humör som gjort historierna till världslitteratur och en älskad klassiker. Läs om "Hur kamelen fick sin puckel" om "Hur hur leoparden fick sina fläckar" om "Hur alfabetet kom till" och inte minst om "Hur elefanten fick sin snabel" som i Britt G. Hallqvists geniala översättning slutar såhär: "Och alltsedan den dagen , o min hjärtevän, har alla elefanter du nånsin kommer att få se, och alla de som du inte får se också, snablar som är på pricken lika den omättligt nyfikna lilla elefantens snabel".

Virveln handlar om enskilda människor, men främst handlar den om kollektivet och dess liv, om arbetarna som samlad makt under den största kraftmätning mellan kapital och arbete, som den svenska arbetarrörelsens historia har att uppvisa, storstrejken 1909. I Virveln möter man den kollektiva kampen – "de korslagda armarnas kamp". Maria Sandels Virveln publicerades ursprungligen år 1909.

Ugnstekt gädda innehåller en samling noveller och berättelser om boxning, popkonst, Greta Garbo, svenskar på utlandssemester och mycket annat. Stig Claesson är på sitt allra bästa humör, fabulerar vilt om tingens ordning och skratten blir många. Texterna har tidigare publicerats under 50- och 60-talen i Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Femtiotalet i en bygds historia är lite speciell. Det gamla samhället fanns i mångt och mycket kvar. Allt var som förr. Inget hade förändrats på lång tid. Kanske främst på grund av andra världskriget som slutat bara fem år tidigare. Men femtiotalet var också ett årtionde då man såg framåt. Framtidstron var stark. Nu skulle allt utvecklas till det bästa. På många ställen kom nybyggandet igång intensivt i städerna, men i Strängnäs kom den stora byggruschen först under sextiotalet då tex Domus och Bengtssons betongbyggnader kom till i centrala stan. Men det hände en hel del. Den privata biltrafiken började komma igång. Det fanns till och med fyra raggarbilar i stan i slutet av femtiotalet. Skinnknuttarna var betydligt fler, kanske beroende på regementet, FMCK och överstelöjtnant Stig Hasselrot. Han lockade fram både tjusningen med motorcykelåkande och en god personlig vandel hos Strängnäsknuttarna. Det fanns ingen busåkning genom stan, tex. Mycket utvecklades. I skolans värld hade man just gått igenom chocken av boken Sjövinkel. Kyrkan upplevde Helanderaffären. Milot kom till stan och fördärvade den gamla societetsindelningen. Skulle regementschefen sitta före eller efter de nya generalerna och överstarna? Dessutom asfalterade man Stora Torget och hamlade lindarna där. Hästarna slutade alltmer arbeta. Ölutkörarna skaffade bil. Åkarna i Lastbilcentralen hade gjort det för länge sedan. De häståkare som körde åt kommunen upptäckte att de fick konkurrens med stenkörning, gatsopning, plogning och slagning av gräs. Bil och traktor blev effektivare och billigare. Bara Knutte körde häst fram till pensionen på sjuttiotalet. Men han hade ingen konkurrens eftersom han var ensam i stadsbudskåren. Sjön såg vacker ut, men bedrägligt i början. Reningsverk har inte alltid funnits. Stans kloaker gick rakt ut i sjön. För att bada fick man ta båten till Segerön eller Granliden. Såvida man inte ville bada på egen risk vid Abborrberget. Där kunde man göra simprov över till kloaken vid Västerviken, få provet inskrivet för magistermärke och kanske ligga på epidemin i Eskilstuna för dysenteri ett tag innan märket var klart. Det var tuffa tag under femtiotalet. Under femtiotalet började det hända saker i Strängnäs. Jan Folkegård

Goethes Faust är inspirerad av karaktären Doktor Faustus i Christopher Marlowes Faust, en man som sades ha sålt sin själ till djävulen. Vetenskapsmannen Faust ingår en pakt med djävulens redskap Mefistofeles, som lovar honom att han ska få uppleva allt det goda i livet mot det att Mefistofeles efter Fausts död får hans själ. Denna översättning av Viktor Rydberg publicerades ursprungligen år 1876.

Feminismens grundidé är att varje kvinna själv ska få definiera sin situation och bestämma över sitt liv. Petra Östergren undrar varför detta inte gäller kvinnor inom porr- och sexbranschen, och varför får man aldrig höra sexsäljarnas egna röster? I Porr, horor och feminister beskrivs det svenska prostitutionsmotståndet sedan 1970-talet, både vilka rörelser som funnits och vad som är deras huvudsakliga argument. Östergren utforskar om argumenten mot pornografi och prostitution stämmer, och frågar sig varför det blir ett sånt himla liv när kvinnor utforskar en sexualitet som inte passar in i de feministiska normerna.

"Författaren har lyckats med något så sällsynt som att gestalta något av de specifika indianska stämningar och förhållningssätt som de vita har svårt att förstå och långt mindre kan förmedla. Författaren rör sig i ständiga gränsöverskridanden mellan indianskt och västerländskt; han utgör därigenom också ett hot och en provokation mot sina vänner, huicholerna ... språket är enkelt; boken är lättläst och spännande trots att den förmedlar djupare sammanhang i indiansk kultur." Gunilla Hultgren, Bibliotekstjänst "... här är Hedberg på en gång diktare och vetenskapsman, en blandning som tycks passa honom bra ... det finns en djup inlevelse i det främmande lokalsamhällets kultur och natur, som dock inte utesluter överblickande jämförelser ... det är en (hos huicholerna) världsbild och livsåskådning, vars poetiska värden självklart inte undgår Hedberg ... han närmar sig med kropp och själ, men bara sin egen kultur kan man förstå på ett djupare plan. Enligt min mening ligger en stor del av den här bokens värde just i medvetenheten om distansen, i själva skildringen av kulturklyftan och kulturkonflikten ... Hedberg framställer det skickligt, kunnigt och engagerande. Den blå hjorten är mycket läsvärd." Thomas Löfström, Aftonbladet " ... kan läsas som en äventyrsbok - spännande som en psykologisk thriller ... det kanske mest intressanta för en bredare läsekrets är nog ändå Hedbergs relation till indianerna ... att vilja ifrågasätta sin egen kulturs värderingar och smälta sin tanke in i den nya världsbilden, att avrationalisera sig och fylla sig med "ande" ... det är framför allt detta Hedbergs nya bok handlar om - om samtalet över den sista oöverstigliga gränsen mellan två världsåskådningar. Det är en gräns som också skiljer vår svenska gemenskap från de "främmande" vi dagligen har att ta ställning till på jobbet, i affären, på bussen i mötet med invandrare. Inte minst därför är detta en viktig bok. Kunskapen om de innersta barriärerna ger samtidigt den förståelse för varandra som leder både till ömsesidig vänskap och respekt." Ola Persson, Svenska Dagbladet

Våra lantraser är ett unikt arv, viktigt att bevara. ”Svenska Lantraser”, första boken någonsin om våra lantraser, ger svar på nästan alla frågor i ämnet: Vad är en lantras? Varför och hur bevara dem? Hur hotas de? inderödssvin och lanthöns, russ och rödkulla, allas ursprung, ppkomst, funktion och status redovisas i detalj. Också utdöda som gotlandsko och skogssvin finns med. Oumbärligt verk för lantrasentusiasten och en guldgruva för alla som är intresserade av husdjur och jordbrukshistoria. Boken utkom första gången 1989. Även om åtskilligt hänt efter därefter gäller fortfarande i stort sett all information i detta verk som av kännare betecknas som standardverket och ”bibeln” för lantrasentusiasterna.

Graffito, pluralis graffiti, är italienska och betyder ristning. Från att ursprungligen ha betecknat en antik ristning är graffiti idag det internationellt gångbara ordet för klotter. De inskriptioner vi möter på väggar och plank, i tunnelbanan och på offentliga toaletter. Samlingarna från 1970-talets senare hälft dominerar. Men här finns också exempel på antik graffiti, främst från Pompeji och Rom. Här finns också medeltida runklotter, nya tidens figurristningar och fängelseklotter. En jämförelse mellan nu och då visar på många traditionella drag hos graffitin. Därtill ger en historisk tillbakablick belägg för klottrets utbredning i tid och rum Graffitin är minst lika gammal som skriften. Det handlar om ett universellt fenomen med spridning i alla kulturer och länder. I avsnittet ”Röster om klotter” kommer vi den anonyme klottraren en bit in på livet. Där möter oss också klottrets passiva supportrar och dess aktiva motståndare. Fortfarande är det många som urskiljningslöst stämplar all graffiti som ”snusk” och ”vandalism”. Men graffitin som historiskt tidsdokument är något mycket mer än smutsiga ord på rena väggar. Världen är skiti! Leve Graffiti! utkom första gången 1980 och var på sin tid den första graffitiboken i vårt land. Nu ges den ut på nytt i sitt ursprungliga ”hemmagjorda” skick . Mycket har förändrats under denna tidsperiod, men eftersom merparten av graffitin är traditionell är boken lika aktuell eller inaktuell idag som den var igår.

Hur är det att tända på träd? Kan man bli sexuellt upphetsad av smärta och förnedring – och ändå vara feminist? Är det vanligt att vilja ha sex med djur? Och hur resonerar egentligen de som attraheras sexuellt av barn? Pervers? handlar om mer eller mindre ovanliga sexintressen, det som ibland kallas sexuella avvikelser, perversioner eller på modernare forskarspråk, parafilier. I boken träder exhibitionister, voyeurer, fetischister, sadomasochister med flera fram och berättar om sig själva och sin läggning. Boken redogör också för vad forskningen visat om förekomst och orsaker. Förutom att bidra med mer kunskap och inspiration vill författarna uppmuntra läsaren att reflektera och diskutera kring sin egen och samhällets syn på sexualitet. Pressröster om Pervers? ”Även de mest säregna exemplen på mänsklig sexualitet i Pervers? är rörande igenkännbart. Pervers? är en välordnad uppslagsbok över det aparta, med självmedvetna vittnesmål, definitioner, forskningslägen, samhällssyn, förklaringar och eventuell bot.” Aftonbladet ”Att läsa "Pervers?" är ibland lika kittlande som att läsa de Sade eller Bataille - och lika förvånande. (...) Männi­skans uppfinningsrikedom är outtömlig.” DN "omskakande resor ned till själens dunklaste djup" Nerikes Allehanda ”Betyg 4 av 5. En bok som absolut behövs, kommer reta många och provocera många men också sprida väldigt mycket glädje” Gomorron Sverige, SVT, Magnus Utvik ”En stor insats” Expressen, Malena Ivarsson

Denna utgåva, som urspsrungligen publicerades 1935, innehåller Gustaf Frödings Ungdomsdikter och Gitarr och dragharmonika. Gitarr och dragharmonika är Gustaf Frödings hyllade debutsamling.

Man kan inte med bästa vilja i världen påstå att herr Nilsson ofta tänke sig för. Detta är naturligtvis en brist hos herr Nilsson eftersom det ju är så i vårt samhälle att de flesta människor tänker sig för både en och två gånger innan de kastar sig in i ett nytt äventyr... I Nelly berättar Stig Claesson om en människa som har svårt att finna sig till rätta, som aldrig har möjlighet att välja mellan rätt eller fel väg - en klok, vemodig och minnesvärd berättelse.

På järnvägsstationen Falköping Ranten en söndagsmorgon mellan halvtio och sjutton minuter i tolv sitter två herrar, Håkansson och Håkanssons vän, på kaffeserveringen, betjänade av servitrisen Edith. De talar om det förflutna. "Man måste minnas för att kunna glömma", säger Håkansson vid halvtio-tiden. För det förflutna består till stor del av flickor och deras samtal blir till en rad porträtt av flickor från olika länder - vemodiga, uppsluppna, värmande eller sorgliga. Historierna flätas in i varandra, detaljerna i den ena berättelsen ger en ny.

Knut K. Selma Johansson är en alldeles vanlig 17-åring - som inte gjort inbrott, inte knarkar, inte är politiskt orienterad utan vars enda problem är hur det ska bli med Charlotta. En verklig allåldersbok, som ger en osentimental inblick i hur det är att vara utlänning fast man är svensk medborgare, hur det är att vara åldring och bo på ålderdomshem, hur det är att vara tränare inom en dömd idrott (boxning) och hur det är att vara ung och ännu inte ha funnit sin plats i tillvaron.

Omvärlden är pålitligt fantasilös. Med några beprövade och förbluffande effektiva psykologiska knep kan du få den nära nog vart du vill. Träna envetet och grip makten! Du får förstås jobba dig uppåt gradvis. Börja med familjen, ta sedan kollegerna och chefen. Gå oförtrutet vidare. Uppåt finns ingen gräns – för Förklädda Gudar finns inga gränser! Maktens teknik är densamma för hög som för låg. Det är bara utgångsläget för de redan mäktiga som skiljer sig illasinnat mycket från vårt. Men det går att kompensera med överlägsen teknisk skicklighet och samvetslös viljekraft. I Makt som Hobby får du lära dig de gemena metoderna. Makt som hobby är en högaktuell bok. Den har hållit sig rykande färsk i tre årtionden. Kändisnamnen har växlat, ämbetsverk och bolag har lagts ner och omstartats; den politiskt korrekta grammatiken har växlat genus. Men den mänskliga naturen, som här skildras skamlöst, är sig på pricken lik.

Den första fullständiga svenska utgåvan av Howard Pyles version av berättelserna om den legendariske Robin Hood, den ädelmodige rövaren, de rikas skräck och de fattigas välgörare. Vi får följa Robin från det att han i självförsvar blir tvungen att skjuta en av fogdens män till att han tar sin tillflykt till Sherwoodskogen och blir de fredlösas ledare. Som ingen författare före eller efter honom skildrar Pyle de fredlösas muntra liv, deras fräcka räder till Nottingham, deras uppgörelser med biskopen av Hereford och den hetlevrade kung Henrik II och alla deras andra våghalsiga äventyr ända tills de får besök i skogen av ingen mindre än den ädle Rickard Lejonhjärta.

"Vad är det där?" sa hon. "Är det verkligt?" "Ja och nej. Det har med ljuset att göra", sa han och räckte henne kikaren. "Vid speciella ljustillfällen speglar sig allt i vartannat - himmel, hav och land." Hon tittade i kikaren medan han fortsatte att prata om ljuset, om tunna dimmor, brytpunkter, och hon såg samma oförklarliga siluetter, fast större, och hon kom att tänka på främmande civilisationer som steg upp ur havsdjupen. Hon sänkte kikaren, avbröt honom: "Det är ingen idé. Jag fattar ändå inte". Cecilia Davidsson, född 1963, debuterade 1994 med En av dessa nätter, en samling laddade berättelser som belönades med Katapultpriset för det årets bästa debut. Hon har gett ut ytterligare tre novellsamlingar, senast Det var länge sedan det var så här spännande (2009) samt romanen Sjunken hjärna. Hon skriver även barnböcker.

Som ni ser verkar det fattas ett slutavsnitt i denna redogörelse, som om det fattades femton år av mitt liv. Kanske fattas det femton år av mitt liv, men här ska städas. Jag ska ju helt städas bort. Jag ska flyttas. Vart vet jag inte och tillbaka kommer jag aldrig. Jag har börjat se allt sämre och Docenten har, enligt min syster, tagit detta som ett dåligt tecken. Som ett dåligt tecken på vad har jag naturligtvis ingen aning om. Ett dåligt tecken! Min syster kan i varje fall börja städa, säger hon. Baron von Flügel kommer aldrig mer att störa mig. SM 100 har tystnat. Dig and be dug. SM 100 har för evigt tystnat. Mojen är naturligtvis underrättad: Byt strumpor. Kriget pågår här. Döden heter Konrad. Din speciella död, Mojen. Din bödel heter Konrad. Och min.

1570 säger Michel de Montaigne upp sitt jobb som jurist i Bordeaux. Han är 38 år och han har kommit fram till att det är dags att dra sig tillbaka till sitt gods utanför staden. I ett av godsets tornrum placerar han sitt skrivbord och sitt bibliotek. Här vill han dra sig undan och fundera på sig själv och världen. Han börjar skriva ner sina reflexioner, som snart blir någonting alldeles nytt i litteraturen. Tjugo år senare har han fyllt tre band med detta nya som han kallar essäer. Arne Melberg presenterar i Försök att läsa Montaigne olika sätt att förstå och beskriva den nya litterära genre som Montaigne skapade. Essäernas viktigaste motiv och teman diskuteras i fem kapitel: det gäller döden, vänskapen, fåfängligheten, erfarenheten och inte minst själva skrivandet. Varje kapitel avslutas med en läsanvisning, där några av Montaignes essäer granskas i detalj.

Fru Ingeborg Balzar är chef för en modeaffär som hon med framgång driver efter sin mans död. Hon är mor till två vuxna barn och lever ett välordnat familjeliv. Mot sin vilja förälskar hon sig i sin svärson och idyllen raseras. Hjalmar Bergmans Chefen fru Ingeborg publicerades ursprungligen år 1924.

Yngve Frej var en argsint soldat som dog i seklets början. Av hans stuga är bara en stenhög kvar. Den börjar en före detta skomakare i närheten, Gustafsson heter han, visa som fornminne för turister. Under många sommardagar när hela Sverige har ledigt blir ett festligt och rörande möte mellan en ny tids människor och de gamla avfolkningskroken: skomakaren och hans syster Elna och ett par småbrukare som också "har gjort sitt"

PÅ SPORET AV VÅR FORTID Dette er ingen avhandling men en prat mellom to venner som retter teleteknikkens søkelys mot våre norrøne forfedres mørklagde storhetstid. Vi har utnyttet dagens muligheter til en tverrfaglig rundspørring over alle grenser der vi vet det er noe å hente fra de som vet noe som inte alle andre vet om forholdene i Europa i det vi liker å kalle den mørke middelalder. Den gang Midtøstens store sivilisasjoner var i ferd med å dø ut og alle folkslag nord for Middelhavet var på flyttefot og begynte å trekke opp Europas landegrenser. Mørketiden inntil lyset ble tent da alle Europas land var kristnet og kunne skrive sin egen historie og ta oppdagelsen av Amerika med i samme belysning. Thor Heyerdahl Omslagsbilden till vår bok visar ”Odin fra Lejre” från Roskilde Museum. Det var i september 2009 som museets arkeologer gjorde detta sensationella fynd i ett kulturlager mellan morän och plogland. Det är en liten silveramulett med nielloinläggningar, knappt 2 cm stor, som föreställer den enögde Odin sittande på sin tronstol Lidskjalv tillsammans med sina korpar Hugin och Munin. Om halsen bär han en fyraraders krage med vulster, som påminner om de unika guldkragarna i Historiska Museet i Stockholm. Enligt Snorre Sturlasson skulle Odin ha placerat sin son Skjold. som kung i Lejre. Han blev stamfar till den namnkunniga Skjöldungaätten – den äldsta kungaätten i Danmark enligt Saxo Grammaticus. Per Lillieström

Den stackars garveriarbetaren hade garvats till döds i det roterande karet. Hur länge hade han levt? En, kanske två timmar? Och ingen hade hört hans rop! Bara någon som hatar bortom förnuftets gränser kan döda så. Men polisen säger att det var en olyckshändelse... Sedan vill väninnan Ingeborg inte berätta mer. Själv har Siv fullt upp med gamlingarna på servicehuset där hon arbetar. Men när Jan bedrar henne flyr hon och riktar sin vrede mot den garveriarbetare hon tror orsakade dödsolyckan. Ju mer hon frågar, desto mer trovärdig finner hon Ingeborgs mordteori... En thriller om svek och förstenade människor som förnekar allt och hellre tystar med våld än låter sanningen nå deras smutsiga byk.

I Ordets makt skildrar Ivar Lo-Johansson i tio avsnitt ordets makt att härska, bilda, väcka och skapa. Boken sträcker sig över primaterna, jägaren, bonden, filosoferna i Athen och fram till vår tid. Ordets makt publicerades ursprungligen år 1973.

Livsvisdom kan utvecklas i vardagen. Det är en av lärdomarna i boken. Livsvisdom handlar om hur vi hanterar tillvarons svårigheter, utmaningar och tillkortakommanden. Det handlar om att växa genom motgångar och stå bättre rustad när sorg och besvikelser drabbar. Det handlar om att lära känna sig själv och sina egna bevekelsegrunder. Det handlar om att fundera över tillvarons mening och om vad man tycker är viktigt i livet. Psykologen Marta Cullberg Weston tar oss med på en upptäcktsfärd – från de filosofiska perspektiven till de privata och existentiella. Vi får inblickar i österländsk visdom, i den humanistiska etikens livsvisdom, i den visdom som möter oss i sagor och myter. Men vi får också ta del av den handfasta visdom som är så användbar i vardagen. Hur klarar jag mina relationer? Hur förvaltar jag bäst den gåva som barn och vänner är? Hur väljer jag mitt liv? Hur hanterar jag stress i arbetslivet? Författaren undersöker ett stort och mångfacetterat ämne och hon gör det med värme, humor och egen livsvisdom. Boken präglas av en personlig samtalston och ger läsaren förslag att ta ställning till. En sympatisk, klok, lärorik och hoppfull bok!

Nytt och gammalt publicerades ursprungligen år 1897, Gralstänk kom för första gång i tryck år 1898, Frödings samlade översättningar publicerades ursprungligen 1911 och Räggler och paschaser trycktes för första gången år 1895.

Hon önskar att hon vore en fjäril. Men hon kommer ihåg hur det var när hon var ute och gick på nätterna. Fönsterrutorna hade slutit sina vitt uppspärrade ögon för några timmars sömn, gatlyktorna stod med hängande huvuden, som hägrar i vila. Men varför, varför tvingade hon sig själv att gå ut? Var det för att överbrygga den avgrund som uppstått mellan hennes lägenhet och verkligheten utanför? Hon visste ju; man får inte bli rädd, rädslan smittar från den ena till den andre, sluter ögonen på en och får de svarta korparna att lyfta från sina gömmor. Med ett lugn som ett dött vatten inom sig gick hon sina egendomliga promenader. Hon önskar att hon vore en fjäril. Då skulle hennes liv vara så kort att hon knappt hann tänka alls. En vindil som fick blommorna att gunga till och inte mer.