Maria Sandel – författare

Med hurtiga steg och rak i ryggen började hon sin vandring mot hemmet, men ju mer hon närmade sig detta allt långsammare blev gången, allt slappare hennes hållning. Ögonen strålade icke längre, kinderna återfick nödfärgen, och i samma mån spänningen vek inställde sig en dov ångest. Ingen föda hade hon fått sedan föregående dags middag, och med möda lyfte hon fötterna från marken. Och när hon äntligen hunnit hemmet, snarare föll hon än satte sig i den knakande träsoffan.

Familjen Berg är fattig. Med endast en kolbärarlön och lite extra slantar intjänade på städning har de inte mycket att leva av, och värre blir det när en strejk tar fart och herr Berg tvingas sätta arbetet till för att kämpa för bättre villkor. Frun i familjen fortsätter sitt arbete som städerska, men arbetarnas kamp är lika mycket hennes som hennes mans.

Maria Sandels verk behandlar ofta teman som klass- och kvinnorättsfrågor. Denna novell är inget undantag.

"En sorg hade hon – tänderna. De voro anfrätta, sneda, och i övre tandraden fanns redan en glugg. Hon vågade aldrig skratta annat än med hopknipna läppar, rädd att skämma sitt utseende. Med bekymmer såg hon, hur skavanken allt mer förvärrades, den måste naturligtvis avhjälpas fortast möjligt, men det komme säkerligen att kosta en rund summa. Hon grubblade förgäves på utväg och grämde sig över att nödgas skjuta upp anskaffandet av de nya tänder, som skulle göra henne förtrollande och mer begärlig för herrarnas ögon."

ur "Draksådden".

Maria Sandel, 1870-1927 arbetade som författare, journalist och sömmerska. 1908 debuterade hon med romanen "Vid svältgränsen och andra berättelser". Hon levde mitt i det fattiga arbetarsamhälle hon skildrade i sina noveller och romaner. Hon tog bland annat upp känsliga ämnen som homosexualitet och abort.