Maria Sandel – författare

Med hurtiga steg och rak i ryggen började hon sin vandring mot hemmet, men ju mer hon närmade sig detta allt långsammare blev gången, allt slappare hennes hållning. Ögonen strålade icke längre, kinderna återfick nödfärgen, och i samma mån spänningen vek inställde sig en dov ångest. Ingen föda hade hon fått sedan föregående dags middag, och med möda lyfte hon fötterna från marken. Och när hon äntligen hunnit hemmet, snarare föll hon än satte sig i den knakande träsoffan.

Familjen Berg är fattig. Med endast en kolbärarlön och lite extra slantar intjänade på städning har de inte mycket att leva av, och värre blir det när en strejk tar fart och herr Berg tvingas sätta arbetet till för att kämpa för bättre villkor. Frun i familjen fortsätter sitt arbete som städerska, men arbetarnas kamp är lika mycket hennes som hennes mans.

Maria Sandels verk behandlar ofta teman som klass- och kvinnorättsfrågor. Denna novell är inget undantag.

"En sorg hade hon – tänderna. De voro anfrätta, sneda, och i övre tandraden fanns redan en glugg. Hon vågade aldrig skratta annat än med hopknipna läppar, rädd att skämma sitt utseende. Med bekymmer såg hon, hur skavanken allt mer förvärrades, den måste naturligtvis avhjälpas fortast möjligt, men det komme säkerligen att kosta en rund summa. Hon grubblade förgäves på utväg och grämde sig över att nödgas skjuta upp anskaffandet av de nya tänder, som skulle göra henne förtrollande och mer begärlig för herrarnas ögon."

ur "Draksådden".

Maria Sandel, 1870-1927 arbetade som författare, journalist och sömmerska. 1908 debuterade hon med romanen "Vid svältgränsen och andra berättelser". Hon levde mitt i det fattiga arbetarsamhälle hon skildrade i sina noveller och romaner. Hon tog bland annat upp känsliga ämnen som homosexualitet och abort.

I en liten enrummare ligger sex små barn och sover fridfullt, ovetandes om framtiden. En mor och en far ser ner på sina små. Ett av barnen måste lämna dem, men vem skulle de välja?

I en annan del av Stockholm sitter Emma och sliter med sin sömnad. Hon fryser och är hungrig, men det får lov att vänta. In kommer så barndomsvännen Ida, utmärglad och i förtvivlat behov av tröst och stöd.

När en unge skulle ur boet samt Bland malströmmens hvirflar ingår båda i Maria Sandels novellsamling Vid svältgränsen (1908) som är författarinnans debutbok. Novellerna berör de fattiga arbetarnas svåra tillvaro och ständiga kamp i vardagen, förhållanden som den döva författarinnan, som själv levt i fattigdom under hela sitt liv, kände väl till. Med sitt inifrånperspektiv skildrar hon flera olika levnadsöden bland proletariatet i Stockholm under tidigt 1900-tal och ger läsaren en unik inblick i en värld präglad av svält, slit och svåra beslut, en levande bild av en för många främmande realitet. Kvinnorna ställs ofta i fokus i Sandels författarskap och hon backar inte för att ta sig an svåra och känsliga ämnen så som abort, frågor som var lika aktuella då som nu.

Sandels utgivning består i sin helhet av: Vid svältgränsen och andra berättelser. Skildringar ur Stockholmlifvet (1908), Familjen Vinge (1909), Virveln (1913), Hexdansen (1919), Droppar i folkhavet (1924) samt Mannen som reste sig (1927).