Axel Hägerström (1868-1939), "uppsalafilosofins" huvudman, är en av vårt lands genom tiderna mest betydande tänkare. Inte minst som rättsfilosof har han utövat ett djupt och varaktigt inflytande. Hägerströms hittills icke publicerade föreläsningar över rätts- och samhällsfilosofiska frågor omfattar omkring 3 000 handskrivna sidor. Efter samråd med Hägerströmkommitten utger fil. dr Martin Fries i föreliggande bok tre föreläsningsserier ur denna litterära kvarlåtenskap.Den första serien, Rättsideers uppkomst, hölls höstterminen 1917. Här ställer sig Hägerström uppgiften att undersöka hur iden om rättigheter och skyldigheter uppkommer, historiskt och psykologiskt. Materialet hämtas till stor del från den romerska rättsåskådningen samt från naturrättsliga åskådningar. Undersökningen utmynnar i tanken att gällande rätt i sin idévärld är "genomdragen av logiskt ohållbara naturrättsliga idéer". Uppvisandet härav utgör ett huvudmotiv i denna serie.Den andra föreläsningsserien, Stat och statsformer, hölls hösten 1921. I första delen undersöker Hägerström frågan om förhållandet mellan rätt och makt i olika statsformer, särskilt monarkistiska och demokratiska. I den andra delen undersöks frågan om hur privaträttsliga regler uppehålls.Den tredje serien, Förhållandet mellan staten och rätten, daterar sig från hösten 1924 och kan betraktas dels som en sammanfattning av tankarna i de båda föregående föreläsningsserierna, dels som en komplettering av dessa.

Axel Hägerström (1868-1939), "uppsalafilosofins" huvudman, är en av vårt lands genom tiderna mest betydande tänkare. Inte minst som rättsfilosof har han utövat ett djupt och varaktigt inflytande. Hägerströms hittills icke publicerade föreläsningar över rätts- och samhällsfilosofiska frågor omfattar omkring 3 000 handskrivna sidor. Efter samråd med Hägerströmkommitten utger fil. dr Martin Fries i föreliggande bok tre föreläsningsserier ur denna litterära kvarlåtenskap.Den första serien, Rättsideers uppkomst, hölls höstterminen 1917. Här ställer sig Hägerström uppgiften att undersöka hur iden om rättigheter och skyldigheter uppkommer, historiskt och psykologiskt. Materialet hämtas till stor del från den romerska rättsåskådningen samt från naturrättsliga åskådningar. Undersökningen utmynnar i tanken att gällande rätt i sin idévärld är "genomdragen av logiskt ohållbara naturrättsliga idéer". Uppvisandet härav utgör ett huvudmotiv i denna serie.Den andra föreläsningsserien, Stat och statsformer, hölls hösten 1921. I första delen undersöker Hägerström frågan om förhållandet mellan rätt och makt i olika statsformer, särskilt monarkistiska och demokratiska. I den andra delen undersöks frågan om hur privaträttsliga regler uppehålls.Den tredje serien, Förhållandet mellan staten och rätten, daterar sig från hösten 1924 och kan betraktas dels som en sammanfattning av tankarna i de båda föregående föreläsningsserierna, dels som en komplettering av dessa.