Politiska ideologier och rörelser

Nalin Baksi har alltid vågat tala när andra tiger. Som en av Socialdemokraternas klarast lysande stjärnor tog hon första striden – för kvinnor, muslimer och andra utsatta minoriteter, mot hedersförtryck, islamism, gubbvälde och rasism. Och mot den konflikträdsla som är svår att beskriva som annat än typisk svensk.

Hon blev snabbt en av Sveriges mest tongivande politiker. Hon fick betala ett högt pris för sitt mod.

Nu berättar Nalin Baksi för första gången om att spela fotboll i Kurdistan, fighterna med Göran Persson, den djupa vänskapen med Anna Lindh och maktspelet i socialdemokratins slutna rum. Men också om hatet och hoten som tvingade bort henne från politiken, hennes egen familjs mörka hemligheter – och morden på hennes två fastrar.

Mina strider är en berättelse om att bära smärta och styrka, om värmen i gemenskap och vikten av principer. Det är en berättelse om vad det kostar att vägra vara tyst.

Lea växer upp i det stalinistiska Albanien. Det är en tillvaro präglad av isolering, övervakning och umbäranden. Men Lea anar inget av detta. Hon är stolt över sitt fria och jämlika land, och helt ovetande om det pris hennes familj betalat för att överleva. År 1990 ändras allt. Regimen faller, men den nyvunna friheten visar snart ett annat ansikte, också det brutalt och skoningslöst.

Fri – En uppväxt vid historiens slut är en överväldigande och knivskarp berättelse om att växa upp i skiftet mellan kommu­nism och kapitalism.

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Vem är den gåtfulle tysken......som åker runt i Sverige våren och sommaren 1804? Han beskriver kärleksfullt Sveriges natur, ljus och folk – särskilt kvinnor. Samtida svenskar säger förtjust att han upptäckt ett nytt storslaget Sverige åt dem.

Men han förvandlas till en hätsk propagandist som gällt predikar hat och hetsar mot judar och fransmän. Han kom att ses som en av Tysklands största propagandamakare – som lärt sig sin aggressiva stil av svenskar.

Ernst Moritz Arndt (1769–1860), född i dåvarande Svenska Pommern, var en gång den mest omtyckte tysken samtidigt som han ofta ses som en tidig föregångare till nazism och ”ekofascism”.

Järnår skildrar hans resa, hans förvandling och stämningarna i ett Sverige som tyngs av censur och åsiktsförtryck. Boken följer även den fanatiske censorn Bergman som övervakar Arndt på resan och på kuppen lär sig älska Sverige.

Arndt har idag blivit kultklassad av nynazister och har tidigare hyllats både av Hitlers nazister och av DDR:s kommunister, ett omdebatterat människoöde under en omvälvande tidsepok. Än idag strider man i Tyskland om hans eftermäle.

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Hans Dahlgren har i drygt ett halvsekel befunnit sig i maktens absoluta centrum. I sin bok I fem statsministrars tjänst tar han oss med bakom kulisserna i sitt arbete med de fem socialdemokratiska statsministrarna, från Olof Palme till Magdalena

Andersson. Öppet och personligt berättar han om vardagsarbetet i Regeringskansliet,

kriser som skakat om hela vårt samhälle och resan genom storpolitiken, både i Sverige och internationellt. Han ser tillbaka på pandemin, tsunamikatastrofen, morden på en statsminister och en utrikesminister, och på hur Sverige sadlade om och blev medlem först i EU och sedan i Nato. Insiktsfullt och engagerat beskriver Hans Dahlgren en lång epok i svensk historia.

"Vänsterns nya fixstjärna." SvD.

Inför klimatkrisen blir Karl Marx ekologiska kritik mer relevant än någonsin. Den japanska forskaren Kohei Saito visar varför marxister under 1900-talet mestadels bortsåg från Marx idéer om ekologi och hur livet under antropocen – människans tidsålder – slutligen får dem att finna sin verkan. Utifrån nytt material som publicerats i Karl Marx och Friedrich Engels samlade verk presenterar Saito en helt ny sida av Marx alternativ till det kapitalistiska samhället och föreställningen om tillväxt. Denna radikala nytolkning av den sene Marx gjuter nytt liv i debatten om förhållandet mellan människa och planet, samhälle och natur, rovdrift och klimatapokalyps.

Kohei Saito (född 1987) är en japansk filosof, verksam vid University of Tokyo. Han var medredaktör för volym 18 i Marx-Engels-Gesamtausgabe, ett arbete som också utgjorde en avhandling vid Humboldtuniversitetet i Berlin 2017. År 2021 gav han ut boken Capital in the Anthropocene, som startade en våg av marxistiskt tänkande hos yngre japaner och sålde en halv miljon exemplar i hemlandet. Marx i antropocen utkom 2023 och blir Saitos första bok i svensk översättning.

". . . ett glasklart manifest tar form som parar ihop det röda och det gröna." Göran Greider, Aftonbladet.

"Vi agerar så totalt irrationellt nu. De som inser det måste tänka tvärs emot allt vad som räknas som rimligt." Nina Björk, DN.

»Årets svenska fackbok« ETC

»En av årets viktigaste böcker« Åsa Linderborg, Aftonbladet

»Larsson tecknar flera av våra mest ledsamma samhällsdefekter med vässad penna« Isobel Hadley-Kamptz, Sydsvenskan

»En angelägen granskning« Göteborgs-Posten 

Riggat är berättelsen om ett bedrägeri. Om myten om Sverige som klassresornas förlovade land och hur meritokratins välsignelse legitimerar den växande ojämlikheten.

I själva verket har den sociala rörligheten inte ökat på 70 år. De högutbildades barn har 900 procent större chans än de lågutbildades att läsa på universitetet. 1700-talets elit är fortfarande en elit. Och klassresor är aldrig en bot mot klassklyftor.

Men den falska tron att vi lever i ett rättvist samhälle förråder möjligheten att skapa det. Med jakten på meriter och formell utbildning följer statusstress, betygshets, psykiska problem och en högerradikal mobilisering.

Journalisten Petter Larsson avtäcker med hjälp av aktuell forskning ett samhälle som är riggat till de rikas och välutbildades fördel och som de flesta andra förlorar på.

Petter Larsson, född 1968, är frilansande kulturjournalist som regelbundet skriver för kultursidorna i bland annat Aftonbladet och HD-Sydsvenskan. Han kommer från Jonsered utanför Göteborg, men bor i Malmö sedan snart 25 år.

Petter Larsson har ett förflutet som ledarskribent på socialdemokratiska Arbetet och veckotidningen Efter Arbetet. 2001 gav Atlas ut boken Proteststormen, en bok där han skildrade de uppmärksammade protesterna mot Världshandelsorganisationens WTO:s konferens i Seattle 1999.

Hur kan det komma sig att det stora flertalet tyska universitetsfilosofer gav sitt stöd till Hitler och nazismen 1933. Vilka argument användes för att legitimera det som Martin Heidegger kallade rörelsens ”inre storhet och sanning”? Hur ska man förklara den utbredda antisemitismen bland tyska filosofer långt före Hitlers makt­övertagande?Boken är en skrämmande skildring av en intellektuell civilisationskollaps, av hur tyska filosofer inte bara var villiga att gå den nya regimens ärenden utan redan under Weimarrepublikens kaotiska år bidrog till att utveckla det totalitära tankegodset. Tre filosofer som bekände sig till det nationalsocialistiska projektet behandlas in­gående: Martin Heidegger och de idag glömda, men den gången centrala gestalterna, Alfred Baeu­mler och Ernst Krieck. Den så kallade ”judefrågan” ges en idéhistorisk belysning och vi får ta del av nationalsocialistiska filosofers och teologers försök att frikoppla kristendomen från judendomen och att anknyta till fornnordisk religion. En fråga som diskuterades på största allvar var: vilket blod rann i Jesu ådror?Nils Gilje är professor emeritus i filosofi. Han har varit verksam vid universitetet i Bergen. På svenska finns böckerna "Samhällvetenskapernas förutsättningar" (med Harald Grimen) och "Her­meneutik som metod: en historisk introduktion". Båda är utkomna på Daidalos.

Gunnar Ericsson är inte lika välkänd som sin syster Astrid Lindgren, men hans korta livsbana, 1906-1974, rymde osannolikt många bedrifter på helt olika områden, både politiska och konstnärliga.  Hela sitt liv levde han i nära samspel med sin berömda syster. 

 I boken skildras det genom brev, bilder och Astrids och Gunnars egna barndomsminnen. De sistnämnda känns igen i Bullerbyböckerna Som riksdagsman motionerade han flitigt, bland annat om Ölandsbro och högertrafik, och han var huvudperson när ett av Europas största politiska ungdomsförbund, SLU, byggdes upp med mer än hundratusen medlemmar.   

Den insats han själv värderade högst var jordbrukshjälpen till Finland under andra världskriget. Det gjorde honom till en välkänd person i Finland och nära vän till president Kekkonen De humoristiska årskrönikorna om hans samtid, klädd i vikingatida utstyrsel, Svitjodböckerna, illustrerade av EWK, blev storsäljare under 18 år.

Författare är journalisterna Håkan Larsson från Sverige och Lauri Kontro från Finland, båda med chefredaktörskap och ett antal böcker på sin meritlista, samt Gunvor Ruhnström, som är dotter till Gunnar Ericsson, och hennes man, Leif Ruhnström. 

En av världshistoriens farligaste totalitära ideologier är fascismen. Sedan den växte fram i Italien under början av 1900-talet har den tagit strid mot demokrati, socialism och liberalism samt bejakat samhällets orättvisor. Sporrad av extrem nationalism och drömmar om expansion har den inspirerat till krig och invasioner. Som ledmotiv har den haft den starkes överlevnad, på bekostnad av förnuftet.

Dick Harrison berättar om fascismens framväxt med fokus på grundaren Benito Mussolini, den italienska nationens obestridde ledare i två decennier. Från Italien spred sig ideologin över hela jorden, till ett myller av grupper från Latinamerika till Östasien.

Med erfarenheterna från historien visar Harrison hur viktigt det är att vara på sin vakt, för människan är sällan farligare än när hon ikläder sig rollen som diktatorisk drömmare och visionär.

»När jämvikten på det fartyg han seglar hotas av överlast på ena sidan önskar [han] lägga den ringa vikt som hans förnuft kan bidra med till att bevara dess jämvikt.«

När är samhällsförändringar rättfärdiga? Vad är statens syfte? Hur kan frihet förenas med säkerhet, moral och ordning? Edmund Burke (1729 1797) var en politiker med dagspolitiska angelägenheter för ögonen, men ägnade sig i sitt politiska värv åt frågor om människans och samhällets natur.

Svaren förärade honom en plats bland historiens viktigaste politiska tänkare. Reflektioner om franska revolutionen lade grunden för en politisk filosofi som har bestått till våra dagar. Denna utgåva inkluderar även Tankar och detaljer om knapphet, för första gången utgiven på svenska, i vilken Burke utvecklar sina tankar om ekonomi.

»Ingen annan statsman eller författare under de senaste två århundradena har varit mer förutseende än Edmund Burke.« RUSSELL KIRK

Liberalismen har på senare år inte bara utmanats av populister på högerkanten, utan även av en förnyad, progressiv vänsterrörelse. Kritiken från vänsterkanten utvecklades ur en anklagelse – som förvisso var korrekt – om att liberala samhällen inte levde upp till sina egna ideal om lika behandling av alla grupper.

Kritiken vidgades över tid och kom att även rikta sig mot liberalismens grundläggande ideal som sådana, såsom premissen om universell mänsklig jämlikhet och mot betydelsen av yttrandefrihet och vetenskaplig rationalism som metoder för att nå kunskap.

I Missnöjets tid genomlyser Francis Fukuyama både högerns och vänsterns kritik av liberalismen – och tar sikte mot ideologins grund: principerna om jämställdhet och individens frihet. Boken är en tungviktarens uppgörelse med liberalismens motståndare och visar samtidigt på möjligheten att, trots dess brister, värdera liberalismens förtjänster framför illiberala alternativ.

»Jag har alltid vetat vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill, på det sätt jag kan, bidra till ett rättvisare Sverige. Det är ett privilegium att vara säker på sin uppgift. Det gör att jag alltid kan arbeta och verka helhjärtat.«

För många är Magdalena Andersson en gåta. Vem är hon egentligen, bortom rubrikerna? Vad driver henne? Varför är hon socialdemokrat? Och är hon verkligen så arg som det ibland påstås? 

I Helhjärtat berättar Sveriges första kvinnliga statsminister om sin bakgrund och sina värderingar. Men också om vad hon vill med Sverige, och varför. 

Med personlig röst och politisk skärpa resonerar Magdalena Andersson på ett ovanligt öppet sätt kring våra utmaningar framåt och de omvälvande tider vi lever i. Ändå blir det inte mörkt. För trots krig, kriminalitet och klimatkris ser hon lösningar. Vägar framåt. Möjligheter. I den riktningen vill hon gå. Helhjärtat.

»Det är bättre att ha fel med Sartre än att ha rätt med Aron«. Så löd ett populärt uttryck i Paris intellektuella cirklar under 1950-talet.

Men det är Arons idéer som har stått emot tidens tand. Hans klassiska uppgörelse med marxismen De intellektuellas opium har översatts och kommit ut i ständigt nya upplagor världen över. Nu publiceras boken för första gången på svenska. I översättning av Bo Gustavsson.

»De intellektuellas opium är en av de stora klassikerna från tiden när stalinismen av många intellektuella på allvar sågs som ett alternativ, och därtill rentav många gånger bättre, än den västerländska demokratin.«

Torbjörn Elensky i bokens förord

RAYMOND ARON (1905 1983) var en fransk författare, skribent och filosof, ständigt redo att ta strid mot totalitära idéer.

Om friheten, utgiven 1859, anses av många vara liberalismens mest centrala verk och har haft oöverskådligt inflytande på det politiska tänkandet. Här diskuterar John Stuart Mill hur statens makt över individen bör begränsas i det demokratiska samhället och landar bland annat i den omdebatterade skadeprincipen, att alla är fria att vara och göra som de vill så länge de inte skadar andra. Han hinner också beröra bland annat den individuella frihetens historia, yttrandefrihetens värde och hur individuell kreativitet kan uppmuntras i större samhällen.

Denna återutgivning av Alf Ahlbergs översättning innehåller också ett efterord av Carl-Göran Ekerwald.

Sedan den muslimske reformatorn Hassan al-Banna grundade det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet i Egypten 1928 har rörelsen växt och är numera ett globalt nätverk med många förgreningar. Men hur opererar egentligen denna politiska rörelse i praktiken?

Antropologen och författaren Florence Bergeaud-Blackler myntar här ett nytt ord, broderism, för att förstå hur Muslimska brödraskapet utövar sin makt och skapar sig inflytande över allt fler institutioner runt om i Europa. Hennes bok är en hård vidräkning med en utbredd naivitet inför krafter som utnyttjar religionsfriheten för att ta över institutioner och utöva förtryck, inte minst mot andra muslimer.

"Förtjänar att läsas av alla med intresse för ekonomisk politik" (The Economist)  

Under efterkrigstiden kom Chicago att bli symbol för den globala liberaliseringen. Chicagouniversitetets ledande ekonomer utövade med sina analyser ett enormt inflytande över den ekonomiska politiken runt om i världen. Den gamla industristaden Chicago hade blivit nyliberalismens epicentrum.  

I Chicagoskolan skildrar Lanny Ebenstein den klassiska liberalismens utveckling i Chicago, från universitetets grundande 1892 fram till idag. Boken presenterar och granskar den nationalekonomiska institutionens mest namnkunniga forskare: Milton Friedman, George Stigler, Henry Simons, Friedrich Hayek och många fler.    

Lanny Ebenstein är statsvetare och historiker vid University of California. Han har skrivit ett stort antal böcker om det politiska och ekonomiska tänkandets historia, bland annat biografier över Milton Friedman och Friedrich Hayek.

»Jag har aldrig läst någon så rolig och så sorglig politisk biografi som Michael Wolffs.« | Niklas Ekdahl, DN

»Skildrar Donald Trumps andra år av dysfunktionellt presidentskap och är lika oroväckande, vrickad, generande och rolig som Fire and Fury.« | The Times väljer Under belägring till en av Årets bästa böcker

När Fire & Fury: Donald Trump & Vita huset inifrån publicerades kippade världen efter andan. Journalisten Michael Wolffs skildring av en labil president och dennes första år som commander-in-chief detonerade med full kraft. Trump blev rasande, upplagorna enorma.  Under belägring: Trump i skottlinjen tar vid där den förra boken slutar. Den forne affärsmannen och tv-profilen attackeras nu från alla håll. Donald Trump har gjort sig av med sina politiskt erfarna rådgivare - ett drag som gör honom mer impulsiv och oförutsägbar än någonsin. En stor del av det politiska etablissemanget, liksom medlemmar av Trumps egen administration, har övergett honom. Omgiven av fiender, men fullt övertygad om att han är oövervinnerlig, förvandlas Donald Trump till ett rasande, destruktivt inferno. Under belägring: Trump i skottlinjen rapporterar direkt från fronten. Ett alarmerande och oförglömligt porträtt av en president som inte liknar någon annan. 

MICHAEL WOLFF är en prisbelönt amerikansk författare och journalist. Han har bland annat arbetat för New York Times, USA Today och Vanity Fair, samt tilldelats två National Magazine Awards. Michael Wolff bor i New York.

Sagt om Fire & Fury:  

»Något av det mest underhållande som skrivits om politik. Du skrattar och skakar på huvudet under 336 sidor tills du minns att det inte är fiktion.« | Niklas Ekdahl, DN    

»En bok som bekräftar vad de flesta redan har förstått: Att Trump inte bara är helt olämplig som president, utan att alla runt honom också vet om det.« | Michelle Goldberg, New York Times    

»Michael Wolff lyckas fånga dynamiken mellan Trump och tidigare chefsstrategen Steve Bannon, och de etniska och religiösa dispyterna mellan Vita husets medarbetare. Oumbärlig läsning. Drar undan de få gardiner som fortfarande finns för Trump och Vita huset.« | The Guardian  

 »Michael Wolff har tecknat en bild av en administration präglad av en inkompetens och okunnighet som saknar motstycke i amerikansk historia.« | Martin Gelin, Dagens Nyheter

Socialdemokraterna i Sverige är ett exempellöst framgångsrikt parti som har haft makten i mer än 75 år under det senaste seklet och hade under flera år 45–50 procent av väljarstödet. Och detta i en fungerande demokrati, utan riggade val. Det är stort. Partiet har varit skickligt på att förstå folkviljan, omsätta den i praktisk politik och genomföra reformer. 

De har förstås haft god hjälp av konjunkturer, efterkrigstidens krossade Europa och hotet från kommunismen på andra sidan järnridån – den demokratiska socialismen var för många bättre än rå kapitalism eller hårdför kommunism. Partiet lyckades med sin gyllene medelväg vara vän med både folket och kapitalet. 

Det är kanske just medelvägen som lett till att partiet så småningom tappar bort sin själ. Balanserandet, att hålla motstridiga krafter i schack – och samtidigt hålla sig kvar vid makten för att kunna bedriva politik – har gjort kompromissandet till en stor konst.

Sverige ansågs vara det land som kommit allra längst vad gäller välfärd, jämlikhet och jämställdhet i hela världen – och företrädare som Tage Erlander, Ernst Wigforss, Alva och Gunnar Myrdal, Olof Palme var omtalade vida omkring. Det gick att bygga socialismen i vår tid hävdade de.

Men vad hände sedan? Den djupa ekonomiska krisen på 90-talet omvandlade partiet i grunden. Den nyliberala vändning som partiet genomdrev har på sistone blivit allt tydligare med urgröpt välfärd och växande ojämlikhet.  

Kjell Östberg undersöker partiets utveckling från födelsen fram till i dag – och det han ser är ett parti som sakta men säkert bytt ut varje mening i partiprogrammet och som 2026 är något HELT annat från när det grundades. Så vad vill socialdemokratin idag? Kan partiet, vill partiet, hitta tillbaka till rötterna eller finns det en helt ny demokratisk socialism att utveckla? Det är en uppfriskande kritisk bok om världens mest framgångsrika parti.

"Det är allmänbildande läsning och en detaljerat tecknad samtidshistoria som varje röstande medborgare har anledning att känna till." BTJ, Emma Svensson Duque

Klimatförändringar, finanskriser och växande ojämlikhet får allt fler att ifrågasätta kapitalismen. Men är en demokratisk ekonomi överhuvudtaget möjlig? Hur skulle ett gemensamt ägande av banker och företag se ut? Och hur skapar vi en ekonomi som tillgodoser alla människors grundläggande behov?

I Nordisk socialism argumenterar Pelle Dragsted, tidigare ledamot av danska Folketinget,för att framtidens socialism måste inspireras av de nordiska ländernas erfarenheter av demokrati och välfärdsbygge.

Med förord av Jonas Sjöstedt.