Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet - Böcker

Vad gjorde de egentligen, hjältinnorna i forna tiders flickböcker? Satt de passivt och väntade på att bli gifta? Nej, de arbetade. Många skaffade sig ett yrke och försörjde sig själva. Litteraturvetaren Birgitta Theander har undersökt alla flickböcker som gavs ut i Sverige åren 1920-65 och visar här upp ett brett spektrum av yrkesdrömmar och arbetslivserfarenheter. Vi finner allt från läkare och hembiträden till skulptörer och pälsjägare. Samhället förändrades genomgripande under detta halvsekel, inte minst för kvinnorna. Ekonomiska förutsättningar liksom nya idéströmningar påverkade deras arbetsliv. Ändå fick kvinnors yrkesverksamhet sällan något större utrymme i litteraturen det vill säga i vuxenromanerna. I flickböckerna var arbetet viktigt, och ofta initierat skildrat. Genom dessa böcker har flera generationer av svenska flickor kunnat inspireras när de formade sina egna ideal och ambitioner. (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 143.)

[English presentation, see below] Sedan publiceringen av Suzanne Collins The Hunger Games 2008 råder det högkonjunktur i så kallade ungdomsdystopier, det vill säga dystopiska samtids- och framtidsskildringar för unga med auktoritära regimer och vuxna som förtrycker barn och ungdomar. Dystopisk litteratur för unga vuxna ställer viktiga frågor om vilka konsekvenser som följer på den vuxna generationens oförmåga att hantera utmaningar som diskriminering och diktatoriska tendenser. Den illustrerar också hur unga människor kan förtryckas av vuxna i icke-fiktiva samhällen genom att överdriva maktskillnaderna mellan barn, ungdomar och vuxna.  

Mothers and Murderers utforskar maktförhållanden mellan vuxna och unga, med hjälp av en korpus med cirka hundra engelsk- och svenskspråkiga ungdomsdystopiska texter. Den belyser de maktrelationer som spelar in när dystopiska regimer tvingar unga karaktärer att bli mördare. Den belyser också maktförhållandet mellan barn, ungdomar och vuxna genom att analysera motivet den unga modern. I denna dystopiska litteratur måste unga mödrar vara beredda att göra vad som helst för att skydda sina barn, även om de förtrycks av vuxna. Boken analyserar hur maktkategorin ålder förhåller sig till andra kategorier som kön, ras, funktionsvariationer och klass.  

Genrens problematisering av vuxnas förtryck av unga innehåller en didaktisk potential som kan utnyttjas i klassrummet. Genom att överdriva faktiska åldersrelaterade maktskillnader kan ungdomsdystopier stödja elever och lärare att ifrågasätta antaganden om vad den unga generationen behöver och vilka delar av samhället den behöver skyddas från.  

Genom att kombinera textanalyser av motiven, fallstudier med fördjupade analyser och förslag på undervisningsupplägg riktar sig boken både till läsare som vill utforska ungdomsdystopier som genre och till lärare och lärarstudenter som vill förverkliga genrens didaktiska potential i klassrummet.  

Malin Alkestrand har en doktorsexamen i litteraturvetenskap från Lunds universitet och är biträdande lektor vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar och forskar inom barn- och ungdomslitteratur, och hon har publicerat forskning om fantasylitteratur och ungdomsdystopier. Alkestrand är också utbildad gymnasielärare i svenska och historia. Hon utbildar lärare i skolämnet svenska med fokus på barn- och ungdomslitteratur och hur denna typ av litteratur kan användas i skolundervisningen.

***

Since the publication of Suzanne Collins' The Hunger Games in 2008, there has been a boom in literature about dystopias with authoritarian regimes, featuring adults who oppress children and adolescents. Dystopian literature for young adults asks important questions about the consequences of the adult generation's inability to deal with challenges such as discrimination and dictatorial tendencies. It also illustrates how young people can be oppressed by adults in non-fictional societies by exaggerating the power inequalities between children, adolescents and adults.  

Mothers and Murderers explores power relationships between adults and the young, using a corpus of around one hundred Anglophone and Swedish dystopian novels for young adult (YA) readers. It highlights the power relationships that come into play when dystopian regimes force young characters to become killers. It also illuminates the relationship of power between children, adolescents and adults by analysing the motif of the adolescent mother. In this dystopian literature, adolescent mothers must be prepared to do whatever it takes to protect their child, even while being oppressed by adults. This book analyses how the power category of age relates to other categories such as gender, race, (dis)ability and class.  

The genre's problematisation of adult oppression of the young incorporates an educational potential that can be harnessed in the classroom. By exaggerating actual age-related power inequalities, it can support students and teachers in questioning assumptions about what the young generation needs and what elements of society it needs protecting from.  

Combining text analyses of the motifs in the corpus, case studies with in-depth analyses of these motifs, and suggestions for teaching plans, this book is aimed at readers who want to explore dystopian literature for young adults, as well as teachers and trainee teachers who want to actualise the educational potential of this genre in the classroom.  

Malin Alkestrand has a Ph.D. in Comparative Literature from Lund University, Sweden, and is assistant professor at Linnaeus University, Sweden. She teaches and researches in the field of children's and young adult literature, and she has published on fantasy literature and dystopian literature for young adults. Alkestrand is also a qualified secondary school teacher in Swedish and History. She educates trainee teachers in the school subject Swedish, with a focus on children's and YA literature and how to teach these types of literature in the classroom.

Vad betyder hemmet? 

Inom feminismen betraktas hemmet ofta som instängt och hindrande -- en tvångströja för kvinnan. Och rent allmänt finns en etablerad syn på hemmet som en omgärdad och stillastående motpol till det brusande livet ute i världen. 

Men stämmer dessa föreställningar? Mer kunskaper behövs om hur hemmet har fungerat, upplevts och beskrivits i olika tider och sammanhang. Här är skönlitteraturen ett givande forskningsfält. 

Birgitta Theander har gjort en djupdykning i 1900-talets flickböcker och undersökt hur hemmet framstår här. Är det ett fängelse, en tillflykt, eller rentav ett äventyr? Själva husen, med alla sina detaljer som dörrar, hissar och tapeter, kan ge vinkar om hemmens innebörder. 

Vi möter kända bostäder som Kulla-Gullas torp och Annes Grönkulla. Men här presenteras också många idag bortglömda flickhem väl värda en bekantskap. Som jämförelse undersöks dessutom hur hemmet framställs i pojkböcker från samma tid. 

Hemmet bär på djupa betydelser, det visar inte minst flicklitteraturens många ruskiga, vackra, hemlighetsfulla, föränderliga, konfliktladdade, originella -- kort sagt hänförande hus.   

Birgitta Theander är doktor i litteraturvetenskap och har tidigare publicerat Älskad och förnekad: Flickboken i Sverige 1945--65 och Till arbetet! Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920--65. 

Under 2000-talet har gotik blivit en betydande del av barn- och ungdomslitteraturen. Liksom gotiska romaner för vuxna står barnlitterär gotik i relation till sin samtids tankevärld och idéer. I Hemsökt barndom undersöker litteraturvetaren Peter Kostenniemi hur barnet gestaltas i gotisk barnlitteratur och hur det förhåller sig till samtida föreställningar om barndom. Med ett specifikt fokus på skandinavisk utgivning lyfter studien fram ett ofta förbigånget material. Genom nedslag i spökhistorier, zombielitteratur och andra gotiska subgenrer diskuteras hur texterna bildar en vrångspegel där bilder av barnet både reproduceras och ifrågasätts. Uppfattningar om barnets frihet, agens och kompetens bearbetas i de gotiska texterna samtidigt som normativ utveckling och relationer till vuxenvärlden problematiseras. Bilderna av barnet som framträder präglas av gotikens karaktäristiska ambivalens, vilket synliggör en samtidens dragkamp mellan olika, stundtals motstridiga idéer om vad som kännetecknar barndom under 2000-talet.    

Peter Kostenniemi (f. 1980) är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. Hemsökt barndom. Bilder av barnet i gotisk barnlitteratur är hans doktorsavhandling. 

Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia sträcker sig över mer än 700 år, och här får den sin första ingående genomlysning. Verket ger en ny, spännande och ofta överraskande bild av barn- och ungdomslitteraturens förutsättningar och skiftande uttryck genom olika tider och presenterar mängder av nya texter och bilder.

I två band behandlas allt från berättande skönlitteratur, sagor, lyrik, visor, dramatik, bilderböcker, tecknade serier och barntidningar till läseböcker, ABC-böcker, religiösa skrifter och faktaböcker. Olika vittnesmål om läsning, såväl klotter som teckningar och läsarundersökningar, ger plats åt läsarnas röster och perspektiv.

Inte minst ger verket nya perspektiv på bildens betydelse i barn- och ungdomslitteraturen, och därför är verket rikt illustrerat, både med bilder ur barn- och ungdomsböcker och med bilder som placerar böckerna i tidens samhälle och kulturella miljö.Den svenska barn och ungdomslitteraturens historia är skriven av Sveriges främsta kännare, ledda av Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet (huvudredaktör), och Åsa Warnqvist, docent i litteraturvetenskap och chef för Svenska barnboksinstitutet (redaktör). Verket ingår i Svenska barnboksinstitutets skriftserie.

Det är dags att läsa Astrid Lindgrens texter med moderna vetenskapliga ögon! Astrid Lindgrens berättelser har under lång tid haft en given plats i skolans undervisning. Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap befäster detta men visar samtidigt att det finns många olika sätt att läsa Lindgrenberättelserna och att det finns mycket mer att upptäcka i dem.

Antologin belyser hur läsningen av Astrid Lindgrens texter påverkas av samtida perspektiv utifrån bland annat genus-, etnicitet- och flickforskning. Boken tar ett samlat grepp på Astrid Lindgrens författarskap och visar hur man kan arbeta med texterna i klassrummet.

Genom antologin får läsaren exempel på nya teoretiska ingångar. Här finns exempelvis en ekokritisk läsning av Ronja Rövardotter, ett intermedialt perspektiv på mamma Alma, liksom en jämförelse mellan grundskolans flitigt lästa LasseMaja-svit och Kalle Blomkvist. Vidare diskuteras frågor som hur text och bild hänger samman, vad en klassiker är samt vad som händer vid bearbetning av texter. Författarna visar hur man kan läsa Astrid Lindgrens berättelser på olika sätt och därigenom få en större förståelse för hur de är skrivna, i vilken kontext de finns och har funnits samt hur man själv bidrar till en text vid läsningen.

Antologin belyser att det är viktigt att prata om det man läser och hur man läser. Genom litteratursamtalen kan vi flytta blicken och upptäcka något nytt. Därför finns det i slutet av varje artikel i antologin också diskussionsfrågor som stöd för att diskutera och arbeta vidare med texterna.

Sagt om boken"Vi bjuds på moderna tolkningar av Lindgrens verk såsom en ekokritisk syn på Ronja Rövardotter och maktstrukturell titt på detektivromaner för barn utifrån Kalle Blomqvist. Texterna är relativt akademiskt hållna men välskrivna. Nästan alla kapitel avslutas med diskussionsfrågor. Innehållet är förvisso intressant men väldigt anpassat för bokens huvudmålgrupp. Är man bara allmänt intresserad av Lindgrens verk finns det mer lämpliga böcker. Men denna skulle helt klart kunna bli en kursbok på lärar- och litteraturvetenskapsutbildningar." Daniel Gustavsson, lektör, BTJ-häftet nr 3, 2016.

Om författarnaBokens redaktörer Helene Ehriander och Martin Hellström är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De har under flera år undervisat på kurser i Astrid Lindgrens författarskap. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander verksamma vid olika universitet.

Framtidens kvinna -- hur skulle hon vara? Och vad var hennes plats i samhället? I 1800-talets och det tidiga 1900-talets svenska flickbok utforskas dessa frågor genom berättelser om flickors uppväxt och utbildning.   

Parallellt med de kvinnliga romanförfattarnas genombrott under 1830-talet börjar också en litteratur för unga kvinnor växa fram. Den beskriver en brokig tillvaro av vardaglig lek och vådliga äventyr, av studier och yrkesdrömmar. Dessa böcker som riktade sig direkt till flickor ville både diskutera och forma framtidens kvinnliga medborgare genom litteraturen.   

I Framtidens kvinnor visas hur den svenska flickboken och dess framställningar av unga kvinnor blev en del av den alltmer intensiva debatten om kvinnans medborgerliga rättigheter från 1830-tal till 1920-tal. Genren utgjorde ett forum för författare med skilda politiska åskådningar, men de förenades av att de i sina texter lät den unga kvinnan stå i centrum för samtidens stora samhälleliga omvälvningar. Husliga flickor, manhaftiga studentskor och shoppande koketter gestaltar alla olika vägar mot vuxenhet och in i det moderna livet. I flickböckerna blir den unga kvinnan på samma gång en bärare av nostalgiska minnen från en svunnen värld och ett löfte om en mer jämställd, fredlig framtid.   

Maria Andersson är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och har tidigare bland annat publicerat Att bli människa. Barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880--1910 (2010). 

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 152. Kriterium nr 26.

Den digitala kulturen har förändrat hur vi samtalar och umgås kring litteratur. I sociala medier som Tumblr och Facebook frodas ett aktivt och socialt läsarbeteende som både utmanar och anknyter till litteratursamhällets traditionella strukturer. Många av dessa läsare ingår i fankulturella sammanhang, där de förutom att diskutera berättelser från böcker, serier och andra medier också utvidgar dem genom att skriva och teckna vidare i så kallad fanfiction och fanart.  

I sin avhandling undersöker Tuva Haglund hur samtidens läsare enskilt och tillsammans använder litteraturen och dess fiktiva världar i det vardagliga umgänge som den digitala kulturen numera inbegriper. Studien utgår från fanfiction och fanart som under 2010-talet publicerats inom läsgemenskapen kring Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens fantasyberättelse om staden Engelsfors (Cirkeln, Eld, Nyckeln). Fansens kreativa skapande ingår i ett socialt sammanhang präglat av samarbete, dialog och inspiration. Läsande, skrivande och tecknande är tätt sammanvävda aktiviteter, och interaktionen formas av de digitala miljöernas förutsättningar. Med fokus på det sociala fiktionsbrukets uttryck, syften och effekter utforskar Haglund den kraft som ligger i att dela starka läsupplevelser med andra.  

Tuva Haglund är litteraturvetare och verksam vid Uppsala universitet. Tillsammans i Engelsfors. Socialt fiktionsbruk i Engelsforstrilogins digitala fangemenskap 2011--2016 är hennes doktorsavhandling.

Mellan 1899 och 1940 mottog Selma Lagerlöf över tre tusen brev från barn, lärare och föräldrar, inte bara från Sverige utan även från andra länder i Europa och från andra världsdelar. När barnen skriver om sin läsning av Lagerlöfs verk har boken om Nils Holgersson en framträdande plats. Samtidigt ger breven inblick i deras tillvaro och skolgång, liksom i enskilda barns föreställningsvärldar.  

Med utgångspunkt i den stora samling brev till Lagerlöf som bevarats på Kungliga biblioteket behandlar denna studie barnens, lärarnas, kritikernas och allmänhetens mottagande av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, 1906--1907. Bakgrunden för bokens tillkomst och dess genre diskuteras. Studien visar också Selma Lagerlöfs personliga engagemang för barnens brev och belyser delar av hennes liv. Men främst lyfts barnens läsning fram, deras tankar och deras liv så som detta avspeglas i breven. 

Maria Ulfgard är docent i litteraturvetenskap och affilierad forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Hennes forskningsområden är litteratursociologi, receptionsstudier, barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik.  

Nr 159 i Svenska barnboksinstitutets skriftserie. Nr 81 i serien Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet.  

Maria Gripes (1923--2007) berättelser är på samma gång välbekanta och okända för många. Hugo och Josefin och Tordyveln flyger i skymningen har blivit klassiker, men hur många minns de komiska skildringarna Tappa inte masken! och Stackars lilla Q? Eller de allvarligt sinnade Pappa Pellerins dotter och Glastunneln?  

Denna bok handlar om alla Gripes verk, från I vår lilla stad från 1954 fram till och med Agnes Cecilia. En sällsam historia från 1981, och rör sig kring det "Mariagripelika", kring vad som utmärker berättelserna och författarens sätt att berätta. Frågeställningen formas av en grupp på sju unga läsare som träffats regelbundet och samtalat sig igenom alla 26 verken, inklusive radioteaterserien om Tordyveln, julkalendern Trolltider och filmerna om Hugo och Josefin och om Glasblåsarns barn. Fem år tog det, från läsarnas barndom och in i tonåren. Martin Hellström presenterar här deras inlevelsefulla tolkning av ett rikt och mångskiftande författarskap.   

Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, där han undervisar om barnböcker, boksamtal och litteraturförmedling. Han har tidigare skrivit om Astrid Lindgren i Pippi på scen. Astrid Lindgren och teatern (2015) och hans texter kan också läsas i Dagens Nyheter, där han återkommande deltar med krönikor och litteraturkritik.  

Pixiböckerna började ges ut i Sverige på 1950-talet. De lanserades då som kvalitetsbilderböcker för en billig penning som skulle konkurrera med serietidningar. Utgivningen blev snabbt en succé. Det har kommit ut tusentals Pixititlar under åren som spridits till många läsare, bland annat eftersom de sålts via andra kanaler än den traditionella bokhandeln.  

I denna bok tecknar Maria Nilson Pixiutgivningens historia och gör nedslag i hur den utvecklats. Här diskuteras Pixibokens utseende, vilka titlar som inledningsvis dominerande utgivningen och hur det ser ut idag. Boken avslutas med en förteckning över publicerade Pixititlar som kan underlätta fortsatt forskning om detta barnlitterära fenomen.  

Maria Nilson är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar främst om olika slag av populära genrer för både vuxna och barn och ungdom.  

Ingår i Svenska barnboksinstitutets skriftserie (nr 162).

Flicka och girl, flickskapande, girlhood och att "flicka sig" -- allt detta är komplexa begrepp som diskuteras och problematiseras på olika sätt inom forskningsfältet girlhood studies. Bidragen i denna antologi handlar om hur flickskap skrivs fram i både historiska och samtida texter och vad det innebär att vara flicka i dessa berättelser.  

Flickböcker är i en svensk, historisk kontext en speciell genre som känns igen på särskilda mönster, teman och motiv. Dessa böcker har förändrats i takt med tiden och idag är det vanligare att tala om flickors läsning och berättelser med starka flickkaraktärer. Utvecklingen av flicklitteratur och flickkaraktärernas relation till sin omgivning innebär att det är intressant att undersöka dessa berättelser på nya sätt.  

I antologins olika kapitel diskuteras bland annat den vetenskapande flickan, flickdetektiven, flickbokshjältinnor som lånats från Shakespeares verk, Pippi Långstrump analyserad som flicka, den älskade flickgestalten Kulla-Gulla och flera skrivande flickor.  

Helene Ehriander är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning är främst inriktad mot barn- och ungdomslitteratur, historiska romaner samt Astrid Lindgrens författarskap. Corina Löwe är docent i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning handlar främst om barnoch ungdomslitteratur och hon har skrivit artiklar om DDR-litteratur och reseskildringar samt forskat utifrån ekokritiska aspekter. Båda redaktörerna är aktiva vid Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning (CHILLL) och knutna till Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS).    

Medverkande författare: Lena Ahlin · Helene Ehriander  · Maria Freij · Anna Greek · Hans Hägerdal · Hanna Liljeqvist · Erika Lunding · Corina Löwe · Malin Nauwerck · Piia K. Posti · Susanne Sand Schneider · Malin Eriksson Sjögärd  · Mette Hildeman Sjölin · Eva Söderberg · Angela Marx Åberg  

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 164