»Först läsa skönlitteratur och sedan fakta. För man lär sig lite genom -- i en vanlig skönlitteratur så eller -- som Drakskeppet, där lär man sig hur dom levde. Det kommer man ihåg mer än om man läser en faktabok, tycker jag. Jag tycker att man kommer ihåg mer i en sån skönlitterär bok -- det händer ju liksom inget så i sådana faktaböcker. Det brukar inte göra det. Jag tror att man lär sig lite mer i en sån hära, för det blir roligare att läsa och då drar man åt sig mer -- vad det är man har läst.« När barn i mellanåldrarna, 9--12 år, läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna? Vad kan en historisk roman säga dem om deras egen tid? Vad händer med deras historiemedvetande? Litteraturvetaren Mary Ingemansson har intervjuat skolbarn som läst en historisk romantrilogi och analyserat hur den påverkat deras bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet. Ur läsningen om en frankisk flicka på 1000-talet som rövas bort av vikingar och förs till Norden som träl uppstår tankar som i förlängningen handlar om identitet, migration och mångkultur i det samhälle som är barnens egen miljö. Ingemansson diskuterar också historiska romaner för barn i relation till andra genrer, och analyserar i synnerhet trilogin i undersökningen, Maj Bylocks Drakskeppet, Det gyllne svärdet och Borgen i fjärran. Bylock, vars långa verklista omfattar såväl historiska läroböcker som omtolkningar av klassiker, har i sin Drakskeppstrilogi skildrat en forntida flickas väg från utsatthet och främlingskap till styrka och självkänsla. Här finns i hög grad det som pedagoger kallat ett "upplevande subjekt", genom vilket barns upplevelse av historia kan nyanseras och fördjupas. Mary Ingemansson blev folk­skol­lärare 1973 och har specialiserat sig på ämnena svenska, engelska och litteratur samt skolbibliotekets roll för lärande. Sedan 1998 innehar hon en tjänst som universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan i Kristianstad med undervisning på lärarutbildningen, i barn- och ungdomslitteratur som fristående kurs samt inom uppdrags­utbildning i ämnena läsning, litteratur och skolbibliotek. "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drak­skeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna är hennes doktorsavhandling.

»Först läsa skönlitteratur och sedan fakta. För man lär sig lite genom -- i en vanlig skönlitteratur så eller -- som Drakskeppet, där lär man sig hur dom levde. Det kommer man ihåg mer än om man läser en faktabok, tycker jag. Jag tycker att man kommer ihåg mer i en sån skönlitterär bok -- det händer ju liksom inget så i sådana faktaböcker. Det brukar inte göra det. Jag tror att man lär sig lite mer i en sån hära, för det blir roligare att läsa och då drar man åt sig mer -- vad det är man har läst.« När barn i mellanåldrarna, 9--12 år, läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna? Vad kan en historisk roman säga dem om deras egen tid? Vad händer med deras historiemedvetande? Litteraturvetaren Mary Ingemansson har intervjuat skolbarn som läst en historisk romantrilogi och analyserat hur den påverkat deras bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet. Ur läsningen om en frankisk flicka på 1000-talet som rövas bort av vikingar och förs till Norden som träl uppstår tankar som i förlängningen handlar om identitet, migration och mångkultur i det samhälle som är barnens egen miljö. Ingemansson diskuterar också historiska romaner för barn i relation till andra genrer, och analyserar i synnerhet trilogin i undersökningen, Maj Bylocks Drakskeppet, Det gyllne svärdet och Borgen i fjärran. Bylock, vars långa verklista omfattar såväl historiska läroböcker som omtolkningar av klassiker, har i sin Drakskeppstrilogi skildrat en forntida flickas väg från utsatthet och främlingskap till styrka och självkänsla. Här finns i hög grad det som pedagoger kallat ett "upplevande subjekt", genom vilket barns upplevelse av historia kan nyanseras och fördjupas. Mary Ingemansson blev folk­skol­lärare 1973 och har specialiserat sig på ämnena svenska, engelska och litteratur samt skolbibliotekets roll för lärande. Sedan 1998 innehar hon en tjänst som universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan i Kristianstad med undervisning på lärarutbildningen, i barn- och ungdomslitteratur som fristående kurs samt inom uppdrags­utbildning i ämnena läsning, litteratur och skolbibliotek. "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drak­skeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna är hennes doktorsavhandling.

»Först läsa skönlitteratur och sedan fakta. För man lär sig lite genom -- i en vanlig skönlitteratur så eller -- som Drakskeppet, där lär man sig hur dom levde. Det kommer man ihåg mer än om man läser en faktabok, tycker jag. Jag tycker att man kommer ihåg mer i en sån skönlitterär bok -- det händer ju liksom inget så i sådana faktaböcker. Det brukar inte göra det. Jag tror att man lär sig lite mer i en sån hära, för det blir roligare att läsa och då drar man åt sig mer -- vad det är man har läst.« När barn i mellanåldrarna, 9--12 år, läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna? Vad kan en historisk roman säga dem om deras egen tid? Vad händer med deras historiemedvetande? Litteraturvetaren Mary Ingemansson har intervjuat skolbarn som läst en historisk romantrilogi och analyserat hur den påverkat deras bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet. Ur läsningen om en frankisk flicka på 1000-talet som rövas bort av vikingar och förs till Norden som träl uppstår tankar som i förlängningen handlar om identitet, migration och mångkultur i det samhälle som är barnens egen miljö. Ingemansson diskuterar också historiska romaner för barn i relation till andra genrer, och analyserar i synnerhet trilogin i undersökningen, Maj Bylocks Drakskeppet, Det gyllne svärdet och Borgen i fjärran. Bylock, vars långa verklista omfattar såväl historiska läroböcker som omtolkningar av klassiker, har i sin Drakskeppstrilogi skildrat en forntida flickas väg från utsatthet och främlingskap till styrka och självkänsla. Här finns i hög grad det som pedagoger kallat ett "upplevande subjekt", genom vilket barns upplevelse av historia kan nyanseras och fördjupas. Mary Ingemansson blev folk­skol­lärare 1973 och har specialiserat sig på ämnena svenska, engelska och litteratur samt skolbibliotekets roll för lärande. Sedan 1998 innehar hon en tjänst som universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan i Kristianstad med undervisning på lärarutbildningen, i barn- och ungdomslitteratur som fristående kurs samt inom uppdrags­utbildning i ämnena läsning, litteratur och skolbibliotek. "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drak­skeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna är hennes doktorsavhandling.