Vad gjorde de egentligen, hjältinnorna i forna tiders flickböcker? Satt de passivt och väntade på att bli gifta? Nej, de arbetade. Många skaffade sig ett yrke och försörjde sig själva. Litteraturvetaren Birgitta Theander har undersökt alla flickböcker som gavs ut i Sverige åren 1920-65 och visar här upp ett brett spektrum av yrkesdrömmar och arbetslivserfarenheter. Vi finner allt från läkare och hembiträden till skulptörer och pälsjägare. Samhället förändrades genomgripande under detta halvsekel, inte minst för kvinnorna. Ekonomiska förutsättningar liksom nya idéströmningar påverkade deras arbetsliv. Ändå fick kvinnors yrkesverksamhet sällan något större utrymme i litteraturen det vill säga i vuxenromanerna. I flickböckerna var arbetet viktigt, och ofta initierat skildrat. Genom dessa böcker har flera generationer av svenska flickor kunnat inspireras när de formade sina egna ideal och ambitioner. (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 143.)

Vad gjorde de egentligen, hjältinnorna i forna tiders flickböcker? Satt de passivt och väntade på att bli gifta? Nej, de arbetade. Många skaffade sig ett yrke och försörjde sig själva. Litteraturvetaren Birgitta Theander har undersökt alla flickböcker som gavs ut i Sverige åren 1920-65 och visar här upp ett brett spektrum av yrkesdrömmar och arbetslivserfarenheter. Vi finner allt från läkare och hembiträden till skulptörer och pälsjägare. Samhället förändrades genomgripande under detta halvsekel, inte minst för kvinnorna. Ekonomiska förutsättningar liksom nya idéströmningar påverkade deras arbetsliv. Ändå fick kvinnors yrkesverksamhet sällan något större utrymme i litteraturen det vill säga i vuxenromanerna. I flickböckerna var arbetet viktigt, och ofta initierat skildrat. Genom dessa böcker har flera generationer av svenska flickor kunnat inspireras när de formade sina egna ideal och ambitioner. (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 143.)

Vad gjorde de egentligen, hjältinnorna i forna tiders flickböcker? Satt de passivt och väntade på att bli gifta? Nej, de arbetade. Många skaffade sig ett yrke och försörjde sig själva. Litteraturvetaren Birgitta Theander har undersökt alla flickböcker som gavs ut i Sverige åren 1920-65 och visar här upp ett brett spektrum av yrkesdrömmar och arbetslivserfarenheter. Vi finner allt från läkare och hembiträden till skulptörer och pälsjägare. Samhället förändrades genomgripande under detta halvsekel, inte minst för kvinnorna. Ekonomiska förutsättningar liksom nya idéströmningar påverkade deras arbetsliv. Ändå fick kvinnors yrkesverksamhet sällan något större utrymme i litteraturen det vill säga i vuxenromanerna. I flickböckerna var arbetet viktigt, och ofta initierat skildrat. Genom dessa böcker har flera generationer av svenska flickor kunnat inspireras när de formade sina egna ideal och ambitioner. (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 143.)