Det började med att jag av barn i min närhet blev tillsagd att läsa olika böcker. Jag gjorde så och vi pratade om berättelserna. Ibland hade jag inte fattat någonting, jag var alldeles för korkad eller vuxen för att förstå. Jag frågade vad det var som läsaren upplevt och tänkt kring boken, och det som berättades har jag skrivit ner, återberättat, reflekterat över: Varför läser de här barnen, vad är det som de säger om sin läsning och om litteraturen? Varför är den viktig för dem? Läsarna som här berättar befinner sig i tioårsåldern och upp till den allra första tiden efter tonåren.Kanske går det att förstå hur fler lockas till läsning genom att ta reda på vad de här läsarna upplever. Svaren är inte enkla och de kommer inte direkt. De föds först efter att vi mött många berättelser såsom Alice i underlandet, Mördarens apa, Marvels serier, Percy Jackson och Eva Lindströms bilderböcker. Men också Mikaels märkvärdiga resa, Gengångaren och Det magiska slottet är betydelsefulla.Genom att säga saker om dem formuleras även större tankar om läsningens betydelse. Bäst är när det handlar om det mänskliga , säger en läsare och visar på hur temat leder till att vi pratar om hur det är att vara människa. Och en annan säger att i fantasy är det egentligen inte det magiska som drabbar, utan de tillfällen då magin leder fram till det igenkännbara, till det man själv varit med om. Den här boken visar vad man lär sig genom att samtala om litteratur och läsning med barn och ungdomar.Martin Hellström är en läsare som undervisar om barnlitteratur och skriver om den, i krönikor och recensioner i Dagens Nyheter och i böcker såsom Mariagripelikt, om Maria Gripe, och Pippi på scen, om Astrid Lindgrens dramatiseringar. Carlsson Bokförlag har tidigare gett ut Förpackningens förvandlingar som skildrar lek och konsumtion i bilderboken. Teaterns lek intresserar också vilket ses i en kommande bok om Barnbiblioteket Sagas pjäser och i hans arbete med barn och ungdomar som spelar teater.

____

"Hur påverkar det läsningen om man fått boken i present av en jobbig faster? Eller om omslaget är jättebra medan baksidestexten suger? Varför läser man alls? Sådant frågar sig Martin Hellström". (...) Det "var länge sedan jag stötte på en sådan anhopning av friska uppslag för den som vill tänka kring eller skriva om litteratur och läsande." (DN Kultur, Petter Lindgren, 20230617)

Minnen är vittnesmål från det förflutna och grundstenar för nuet. August Strindberg använde sitt liv som källa för sitt kreativa skapande. Det är ofta svårt att skilja hans liv från hans fiktion. På liknande sätt formas vår förståelse av Strindbergs verk mot bakgrund av våra egna liv.

Den tjugoandra internationella Strindbergskonferensen hölls i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm 2023. Tjugo bidrag från konferensen har samlats i denna volym. Några av de frågor som behandlas är historiska influenser i Strindbergs dramatik, minne och melankoli, minne och glömska, faderskap samt Strindbergs betydelse utanför Sverige. Åter visar sig hans liv och verk vara en nästan outtömlig källa för nya perspektiv på författarskapet.

* * *

The 22nd International Strindberg Conference took place in Stockholm at Kungl. Vitterhetsakademien from 31 May to 1 June 2023, centred around the theme “Strindberg and Memory” (Strindberg och minne). More than 40 scholars and translators hailing from various European countries (France, Germany, Greece, Italy, Lithuania, Poland, Romania, Russia, Spain, Sweden, Switzerland ), as well as from the USA, participated in the event. Over two intense conference days, 28 papers were presented, of which 20 are included in this volume.

The topics covered in the presentations varied, ranging from the analysis of different themes in Strindberg’s work to the significance of translations. Scholars shared their experiences of working with Strindberg’s plays and explored his influence on other authors. Yet again, Strindberg’s work proved to be a remarkable source of inspiration for discussions and reflections encompassing both present and past ideas and concepts.

Maria Gripes (1923--2007) berättelser är på samma gång välbekanta och okända för många. Hugo och Josefin och Tordyveln flyger i skymningen har blivit klassiker, men hur många minns de komiska skildringarna Tappa inte masken! och Stackars lilla Q? Eller de allvarligt sinnade Pappa Pellerins dotter och Glastunneln?  

Denna bok handlar om alla Gripes verk, från I vår lilla stad från 1954 fram till och med Agnes Cecilia. En sällsam historia från 1981, och rör sig kring det "Mariagripelika", kring vad som utmärker berättelserna och författarens sätt att berätta. Frågeställningen formas av en grupp på sju unga läsare som träffats regelbundet och samtalat sig igenom alla 26 verken, inklusive radioteaterserien om Tordyveln, julkalendern Trolltider och filmerna om Hugo och Josefin och om Glasblåsarns barn. Fem år tog det, från läsarnas barndom och in i tonåren. Martin Hellström presenterar här deras inlevelsefulla tolkning av ett rikt och mångskiftande författarskap.   

Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, där han undervisar om barnböcker, boksamtal och litteraturförmedling. Han har tidigare skrivit om Astrid Lindgren i Pippi på scen. Astrid Lindgren och teatern (2015) och hans texter kan också läsas i Dagens Nyheter, där han återkommande deltar med krönikor och litteraturkritik.  

Barnbiblioteket Saga har många läsare i kärt minne. De små böckerna med de röda ryggarna stod i många skolbibliotek, och flera av dem innehöll pjäser för skolavslutningar, julfester och inte minst för barns egna uppsättningar. Tomtar och troll, prinsessor och prinsar möter man i pjäserna, men också samtida ungdomar i förstadens villor. Underhållningen var viktig, men också en god moral. Mellan 1916 och 1948 utkom 23 volymer med samlingsnamnet "Barnteatern". Välkända författare såsom Elsa Beskow förekommer flitigt, liksom en stor mängd lärare som skriver just bara en enda pjäs för Saga.  

Litteraturvetaren Martin Hellström har läst och beskrivit de 23 volymernas alla pjäser, och även studerat brev och lektörsomdömen från Svensk läraretidnings förlag, vars arkiv finns på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm. Här återges för första gången en historia om en modern pedagogik som ställde barnens agerande och skapande i centrum, fram till att pjäserna vid mitten av seklet snarare fungerade som bekräftelser på en gammal tradition.  

Berättelsen om de 286 pjäserna utgör en upptakt till ett större forskningsprojekt om Barnbiblioteket Saga, som Svenska barnboksinstitutet bedriver. I artiklar och monografier skildras hur Svensk läraretidnings förlag blev en av de viktigaste litteraturförmedlarna i Sverige, vilken litteratur de utgav och vad utgivningen säger om synen på barns läsning, utbildning och intressen vid 1900-talets början och framåt.     

Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, där han undervisar om barnböcker, boksamtal och litteraturförmedling. Hans senaste böcker är Bäst är det mänskliga. Samtal kring skönlitteratur med barn och ungdomar (2023) och Mariagripelikt. Maria Gripes barnböcker och tidiga ungdomsromaner tolkade genom barns litteratursamtal (2022). Tidigare har han skrivit om teater i boken Pippi på scen. Astrid Lindgren och teatern från 2015, och han arbetar ideellt som ledare för Vadstena unga teater. Hans texter kan också läsas i Dagens Nyheter, där han återkommande medverkar med krönikor och litteraturkritik.

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 165. 

Lite för hemliga hemligheter

Martin Hellströms barnboksdebut är en varm och pricksäker vardagsberättelse om att vara mitt emellan: barn och tonåring, modig och rädd, synlig och hemlig.

"Det är kul med saker som är hemliga. Om de är lagom hemliga och man har hemligheten med någon som är rolig och som inte säger det till andra.”

I Mitt hemliga namn följer vi en elvaåring mitt i skolvardagens dramatik. Saker göms - på skolgården, i byxfickan och under madrassen – och hittas av fel personer och ges bort till en som borde bli glad. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. I stället blir allt… jättekrångligt! Samtidigt finns en hemlig plats i skogen och vuxna som försöker förstå. Ibland är det bara så svårt att göra rätt!

Martin Hellström har tidigare skrivit böcker om barns läsning, om barnboksförfattare och om barnteater, ibland i samarbete med unga läsare. Han skriver också barnbokskritik, undervisar blivande lärare om litteratur i Växjö och Kalmar och leder teatergrupper i Vadstena där han bor. Mitt hemliga namn är hans barnboksdebut.

Former & uttryck är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2022. Den rymmer tematiska analyser av Pär Lagerkvists verk, men också diskussioner om Lagerkvists prosadikter, korta prosatexter och noveller från ett genreperspektiv. Till det kommer essäer om Bengt Lagerkvists tv-dramatisering av ”Hissen som gick ner i helvete” och om den novellen som skräckfiktion betraktad, om Gäst hos verkligheten som Växjöroman (eller inte), om hur Lagerkvists verk får förnyad aktualitet i ljuset av dagens krig i Europa, om en gåtfull dikt som felaktigt tillskrivits Lagerkvist i dödsannonser, skönlitterära bidrag och mycket annat.

Former & uttryck rymmer bidrag av Rolf Almström, Sam Carlquist, Petra Carlsson Redell, Cecilia Davidsson, Magnus Eriksson, Peter Forsgren, Jonas Gardell, Caroline Grimwalker, Erik Hedling, Martin Hellström, Elisabeth Hjorth, Maria Jönsson, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Göran Rosenberg, Niklas Schiöler, Kaj Schueler, Anna Schulze och Åsa Wintoft.

Skilda spår är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2023. Den rymmer en studie av Lagerkvist och järnvägarna i Småland, en jämförande analys av Lagerkvists och Sven Fagerbergs motståndshållningar, en teologisk studie av diktarens gudsbegrepp utifrån dikterna i Aftonland och tolkningar av novellen ”En hjältes död”, av romanerna Bödeln och Dvärgen och av Lagerkvists ångestdiktning, tolkningar som på skilda sätt knyter samman diktarens samtid med vår tid och personliga erfarenheter.

Skilda spår rymmer bidrag av Lars Åke Augustsson, Majgull Axelsson, Jesper Berg, Mari Boström, Tobias Freeman, Martin Hellström, Mats Kempe, Maria Küchen och Niklas Rådström. Den rymmer även urval av Lars Welltons illustrationer till Pilgrim på havet och Lennart Peterssons fotografier från tv-inspelningen av Gäst hos verkligheten.

Pär Lagerkvist-samfundets årsbok 2024 har fått titeln Ljuset från sidan med underrubriken ”Pär Lagerkvist I personlig belysning”. Titeln pekar åt två håll. På teatern konkretiserar och fokuserar sidobelysningen skilda element på scenen, men vi kan också se hur bokens båda bidrag inriktas på aspekter i Pär Lagerkvists författarskap som likt teaterns belysning från sidan ringar in centrala delar av verket samtidigt som författarna blir personligt närvarande genom sitt sätt att rikta ljuset.

Martin Hellström skriver en längre essä där hans läsningar av Lagerkvist och hans samtal om Lagerkvists och andra författares dramer med de unga medlemmarna i en teatergrupp han leder blandas med personliga minnen och en diskussion om hur Lagerkvists dramatik kan sättas upp på scen. Niklas Rådström bidrar med sitt tacktal när han tog emot Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, ett tacktal som från ett personligt perspektiv inriktas både på viktiga delar av Lagerkvists verk och dess relevans i dagens världsläge.

Det började med att jag av barn i min närhet blev tillsagd att läsa olika böcker. Jag gjorde så och vi pratade om berättelserna. Ibland hade jag inte fattat någonting, jag var alldeles för korkad eller vuxen för att förstå. Jag frågade vad det var som läsaren upplevt och tänkt kring boken, och det som berättades har jag skrivit ner, återberättat, reflekterat över: Varför läser de här barnen, vad är det som de säger om sin läsning och om litteraturen? Varför är den viktig för dem? Läsarna som här berättar befinner sig i tioårsåldern och upp till den allra första tiden efter tonåren.Kanske går det att förstå hur fler lockas till läsning genom att ta reda på vad de här läsarna upplever. Svaren är inte enkla och de kommer inte direkt. De föds först efter att vi mött många berättelser såsom Alice i underlandet, Mördarens apa, Marvels serier, Percy Jackson och Eva Lindströms bilderböcker. Men också Mikaels märkvärdiga resa, Gengångaren och Det magiska slottet är betydelsefulla.Genom att säga saker om dem formuleras även större tankar om läsningens betydelse. Bäst är när det handlar om det mänskliga , säger en läsare och visar på hur temat leder till att vi pratar om hur det är att vara människa. Och en annan säger att i fantasy är det egentligen inte det magiska som drabbar, utan de tillfällen då magin leder fram till det igenkännbara, till det man själv varit med om. Den här boken visar vad man lär sig genom att samtala om litteratur och läsning med barn och ungdomar.Martin Hellström är en läsare som undervisar om barnlitteratur och skriver om den, i krönikor och recensioner i Dagens Nyheter och i böcker såsom Mariagripelikt, om Maria Gripe, och Pippi på scen, om Astrid Lindgrens dramatiseringar. Carlsson Bokförlag har tidigare gett ut Förpackningens förvandlingar som skildrar lek och konsumtion i bilderboken. Teaterns lek intresserar också vilket ses i en kommande bok om Barnbiblioteket Sagas pjäser och i hans arbete med barn och ungdomar som spelar teater.

____

"Hur påverkar det läsningen om man fått boken i present av en jobbig faster? Eller om omslaget är jättebra medan baksidestexten suger? Varför läser man alls? Sådant frågar sig Martin Hellström". (...) Det "var länge sedan jag stötte på en sådan anhopning av friska uppslag för den som vill tänka kring eller skriva om litteratur och läsande." (DN Kultur, Petter Lindgren, 20230617)

Minnen är vittnesmål från det förflutna och grundstenar för nuet. August Strindberg använde sitt liv som källa för sitt kreativa skapande. Det är ofta svårt att skilja hans liv från hans fiktion. På liknande sätt formas vår förståelse av Strindbergs verk mot bakgrund av våra egna liv.

Den tjugoandra internationella Strindbergskonferensen hölls i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm 2023. Tjugo bidrag från konferensen har samlats i denna volym. Några av de frågor som behandlas är historiska influenser i Strindbergs dramatik, minne och melankoli, minne och glömska, faderskap samt Strindbergs betydelse utanför Sverige. Åter visar sig hans liv och verk vara en nästan outtömlig källa för nya perspektiv på författarskapet.

* * *

The 22nd International Strindberg Conference took place in Stockholm at Kungl. Vitterhetsakademien from 31 May to 1 June 2023, centred around the theme “Strindberg and Memory” (Strindberg och minne). More than 40 scholars and translators hailing from various European countries (France, Germany, Greece, Italy, Lithuania, Poland, Romania, Russia, Spain, Sweden, Switzerland ), as well as from the USA, participated in the event. Over two intense conference days, 28 papers were presented, of which 20 are included in this volume.

The topics covered in the presentations varied, ranging from the analysis of different themes in Strindberg’s work to the significance of translations. Scholars shared their experiences of working with Strindberg’s plays and explored his influence on other authors. Yet again, Strindberg’s work proved to be a remarkable source of inspiration for discussions and reflections encompassing both present and past ideas and concepts.

Maria Gripes (1923--2007) berättelser är på samma gång välbekanta och okända för många. Hugo och Josefin och Tordyveln flyger i skymningen har blivit klassiker, men hur många minns de komiska skildringarna Tappa inte masken! och Stackars lilla Q? Eller de allvarligt sinnade Pappa Pellerins dotter och Glastunneln?  

Denna bok handlar om alla Gripes verk, från I vår lilla stad från 1954 fram till och med Agnes Cecilia. En sällsam historia från 1981, och rör sig kring det "Mariagripelika", kring vad som utmärker berättelserna och författarens sätt att berätta. Frågeställningen formas av en grupp på sju unga läsare som träffats regelbundet och samtalat sig igenom alla 26 verken, inklusive radioteaterserien om Tordyveln, julkalendern Trolltider och filmerna om Hugo och Josefin och om Glasblåsarns barn. Fem år tog det, från läsarnas barndom och in i tonåren. Martin Hellström presenterar här deras inlevelsefulla tolkning av ett rikt och mångskiftande författarskap.   

Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, där han undervisar om barnböcker, boksamtal och litteraturförmedling. Han har tidigare skrivit om Astrid Lindgren i Pippi på scen. Astrid Lindgren och teatern (2015) och hans texter kan också läsas i Dagens Nyheter, där han återkommande deltar med krönikor och litteraturkritik.  

Barnbiblioteket Saga har många läsare i kärt minne. De små böckerna med de röda ryggarna stod i många skolbibliotek, och flera av dem innehöll pjäser för skolavslutningar, julfester och inte minst för barns egna uppsättningar. Tomtar och troll, prinsessor och prinsar möter man i pjäserna, men också samtida ungdomar i förstadens villor. Underhållningen var viktig, men också en god moral. Mellan 1916 och 1948 utkom 23 volymer med samlingsnamnet "Barnteatern". Välkända författare såsom Elsa Beskow förekommer flitigt, liksom en stor mängd lärare som skriver just bara en enda pjäs för Saga.  

Litteraturvetaren Martin Hellström har läst och beskrivit de 23 volymernas alla pjäser, och även studerat brev och lektörsomdömen från Svensk läraretidnings förlag, vars arkiv finns på Svenska barnboksinstitutet i Stockholm. Här återges för första gången en historia om en modern pedagogik som ställde barnens agerande och skapande i centrum, fram till att pjäserna vid mitten av seklet snarare fungerade som bekräftelser på en gammal tradition.  

Berättelsen om de 286 pjäserna utgör en upptakt till ett större forskningsprojekt om Barnbiblioteket Saga, som Svenska barnboksinstitutet bedriver. I artiklar och monografier skildras hur Svensk läraretidnings förlag blev en av de viktigaste litteraturförmedlarna i Sverige, vilken litteratur de utgav och vad utgivningen säger om synen på barns läsning, utbildning och intressen vid 1900-talets början och framåt.     

Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, där han undervisar om barnböcker, boksamtal och litteraturförmedling. Hans senaste böcker är Bäst är det mänskliga. Samtal kring skönlitteratur med barn och ungdomar (2023) och Mariagripelikt. Maria Gripes barnböcker och tidiga ungdomsromaner tolkade genom barns litteratursamtal (2022). Tidigare har han skrivit om teater i boken Pippi på scen. Astrid Lindgren och teatern från 2015, och han arbetar ideellt som ledare för Vadstena unga teater. Hans texter kan också läsas i Dagens Nyheter, där han återkommande medverkar med krönikor och litteraturkritik.

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 165. 

Lite för hemliga hemligheter

Martin Hellströms barnboksdebut är en varm och pricksäker vardagsberättelse om att vara mitt emellan: barn och tonåring, modig och rädd, synlig och hemlig.

"Det är kul med saker som är hemliga. Om de är lagom hemliga och man har hemligheten med någon som är rolig och som inte säger det till andra.”

I Mitt hemliga namn följer vi en elvaåring mitt i skolvardagens dramatik. Saker göms - på skolgården, i byxfickan och under madrassen – och hittas av fel personer och ges bort till en som borde bli glad. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. I stället blir allt… jättekrångligt! Samtidigt finns en hemlig plats i skogen och vuxna som försöker förstå. Ibland är det bara så svårt att göra rätt!

Martin Hellström har tidigare skrivit böcker om barns läsning, om barnboksförfattare och om barnteater, ibland i samarbete med unga läsare. Han skriver också barnbokskritik, undervisar blivande lärare om litteratur i Växjö och Kalmar och leder teatergrupper i Vadstena där han bor. Mitt hemliga namn är hans barnboksdebut.

Former & uttryck är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2022. Den rymmer tematiska analyser av Pär Lagerkvists verk, men också diskussioner om Lagerkvists prosadikter, korta prosatexter och noveller från ett genreperspektiv. Till det kommer essäer om Bengt Lagerkvists tv-dramatisering av ”Hissen som gick ner i helvete” och om den novellen som skräckfiktion betraktad, om Gäst hos verkligheten som Växjöroman (eller inte), om hur Lagerkvists verk får förnyad aktualitet i ljuset av dagens krig i Europa, om en gåtfull dikt som felaktigt tillskrivits Lagerkvist i dödsannonser, skönlitterära bidrag och mycket annat.

Former & uttryck rymmer bidrag av Rolf Almström, Sam Carlquist, Petra Carlsson Redell, Cecilia Davidsson, Magnus Eriksson, Peter Forsgren, Jonas Gardell, Caroline Grimwalker, Erik Hedling, Martin Hellström, Elisabeth Hjorth, Maria Jönsson, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Göran Rosenberg, Niklas Schiöler, Kaj Schueler, Anna Schulze och Åsa Wintoft.

Skilda spår är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2023. Den rymmer en studie av Lagerkvist och järnvägarna i Småland, en jämförande analys av Lagerkvists och Sven Fagerbergs motståndshållningar, en teologisk studie av diktarens gudsbegrepp utifrån dikterna i Aftonland och tolkningar av novellen ”En hjältes död”, av romanerna Bödeln och Dvärgen och av Lagerkvists ångestdiktning, tolkningar som på skilda sätt knyter samman diktarens samtid med vår tid och personliga erfarenheter.

Skilda spår rymmer bidrag av Lars Åke Augustsson, Majgull Axelsson, Jesper Berg, Mari Boström, Tobias Freeman, Martin Hellström, Mats Kempe, Maria Küchen och Niklas Rådström. Den rymmer även urval av Lars Welltons illustrationer till Pilgrim på havet och Lennart Peterssons fotografier från tv-inspelningen av Gäst hos verkligheten.

Pär Lagerkvist-samfundets årsbok 2024 har fått titeln Ljuset från sidan med underrubriken ”Pär Lagerkvist I personlig belysning”. Titeln pekar åt två håll. På teatern konkretiserar och fokuserar sidobelysningen skilda element på scenen, men vi kan också se hur bokens båda bidrag inriktas på aspekter i Pär Lagerkvists författarskap som likt teaterns belysning från sidan ringar in centrala delar av verket samtidigt som författarna blir personligt närvarande genom sitt sätt att rikta ljuset.

Martin Hellström skriver en längre essä där hans läsningar av Lagerkvist och hans samtal om Lagerkvists och andra författares dramer med de unga medlemmarna i en teatergrupp han leder blandas med personliga minnen och en diskussion om hur Lagerkvists dramatik kan sättas upp på scen. Niklas Rådström bidrar med sitt tacktal när han tog emot Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, ett tacktal som från ett personligt perspektiv inriktas både på viktiga delar av Lagerkvists verk och dess relevans i dagens världsläge.