Innehåll Förord: Konsten att beröra – känslor i barnkulturen - Margareta Aspán Författarpresentationer Känsla och poetiska metoder – barn berättar i bild - Karin Aronsson Låtsasaggressivitetens koreografi. Om rörelse i de yngsta barnens krigslek - Ebba Theorell Bäst är det mänskliga – om barns känslofyllda läsning - Martin Hellström Bemäktigad och utsatt. Gotikens hemsökta barndom - Peter Kostenniemi Att ha känselspröten ute – högkänslighet och funktionsvariationer i terapeutiska barnböcker och bland unga på internet - Fanny Edenroth Cato Känslighet i barndomens värld - en utforskande resa genom frihet, lek, inlevelse och fantasi - Tillitsverket, Kajsa Balkfors Det livsviktiga skrattet - Clowner utan gränser, Kajsa Englund Känslor bortom scenrummet – barnpublik om mötet med Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen - Ellinor Lidén Empati och erkännande i teater som gestaltar migration for barn och unga - Rebecca Brinch, Ylva Lorentzon och Anna Lund

I den här avhandlingen analyseras Suzanne Ostens teater för unga. Osten har en lång karriär inom teatern där hon bland annat skrivit och regisserat pjäser för barn och vuxna och arbetat som konstnärlig ledare på Unga Klara. Genom Ostens arbete har konst för barn givits en tyngd och plats i samhällsdiskussionen som är nära nog unik. I avhandlingen diskuteras Ostens scenkonst för unga med exempel ur fem av hennes teateruppsättningar för barn: Paddakvariet (1988) Delfinen (1992) Irinas nya liv (1996) Flickan, mamman och soporna (1998) och Lammungarnas fest (2014). Både den konstnärliga aspekten och den politiska aspekten av Ostens teater för unga lyfts fram. Återkommande linjer vad gäller tematik och konstnärlig gestaltning diskuteras, och synen på barn och barndom. I avhandlingen beskrivs Ostens teater för unga, och likaså hennes konstnärskap, som något som växer sidledes och utmanar tankar och idéer om barnslighet och vuxenhet och i ett större perspektiv även vad som kan betraktas som teater för barn respektive teater för vuxna. Avhandlingen kan läsas som en introduktion till Suzanne Ostens scenkonst för unga. Avhandlingen ger också en översiktlig presentation av föreställningsanalys/uppsättningsanalys som metod, med analyser ur ett antal teateruppsättningar för unga. Detta är en doktorsavhandling i teatervetenskap vid Stockholms universitet 2018

Under våren 2020, i skuggan av en rådande coronapandemi, har ett antal organisationer larmat om ökat våld mot barn, ökat antal internetrelaterade brott mot barn och ökande antal orossamtal från barn. Tre forskare från olika ämnen - teatervetenskap, barn- och ungdomsvetenskap samt mediestudier - vid Stockholms universitet har här skrivit fördjupande reflektioner kring barns villkor och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. Rubriken är hämtad från Rebecca Örtmans drama ”En sten i magen”, där tre barn leker och prövar olika roller och uttryck som de erfarit från en omgivande vuxenvärld. Pjäsen inspireras av det tacktal "Aldrig våld", som Astrid Lindgren höll 1978 när hon tilldelades den tyska bokhandelns fredspris. Talet belyser våldets mekanismer som främst drabbar barn och är aktuellt än i dag.

Innehåll Förord: Konsten att beröra – känslor i barnkulturen - Margareta Aspán Författarpresentationer Känsla och poetiska metoder – barn berättar i bild - Karin Aronsson Låtsasaggressivitetens koreografi. Om rörelse i de yngsta barnens krigslek - Ebba Theorell Bäst är det mänskliga – om barns känslofyllda läsning - Martin Hellström Bemäktigad och utsatt. Gotikens hemsökta barndom - Peter Kostenniemi Att ha känselspröten ute – högkänslighet och funktionsvariationer i terapeutiska barnböcker och bland unga på internet - Fanny Edenroth Cato Känslighet i barndomens värld - en utforskande resa genom frihet, lek, inlevelse och fantasi - Tillitsverket, Kajsa Balkfors Det livsviktiga skrattet - Clowner utan gränser, Kajsa Englund Känslor bortom scenrummet – barnpublik om mötet med Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen - Ellinor Lidén Empati och erkännande i teater som gestaltar migration for barn och unga - Rebecca Brinch, Ylva Lorentzon och Anna Lund

I den här avhandlingen analyseras Suzanne Ostens teater för unga. Osten har en lång karriär inom teatern där hon bland annat skrivit och regisserat pjäser för barn och vuxna och arbetat som konstnärlig ledare på Unga Klara. Genom Ostens arbete har konst för barn givits en tyngd och plats i samhällsdiskussionen som är nära nog unik. I avhandlingen diskuteras Ostens scenkonst för unga med exempel ur fem av hennes teateruppsättningar för barn: Paddakvariet (1988) Delfinen (1992) Irinas nya liv (1996) Flickan, mamman och soporna (1998) och Lammungarnas fest (2014). Både den konstnärliga aspekten och den politiska aspekten av Ostens teater för unga lyfts fram. Återkommande linjer vad gäller tematik och konstnärlig gestaltning diskuteras, och synen på barn och barndom. I avhandlingen beskrivs Ostens teater för unga, och likaså hennes konstnärskap, som något som växer sidledes och utmanar tankar och idéer om barnslighet och vuxenhet och i ett större perspektiv även vad som kan betraktas som teater för barn respektive teater för vuxna. Avhandlingen kan läsas som en introduktion till Suzanne Ostens scenkonst för unga. Avhandlingen ger också en översiktlig presentation av föreställningsanalys/uppsättningsanalys som metod, med analyser ur ett antal teateruppsättningar för unga. Detta är en doktorsavhandling i teatervetenskap vid Stockholms universitet 2018

Under våren 2020, i skuggan av en rådande coronapandemi, har ett antal organisationer larmat om ökat våld mot barn, ökat antal internetrelaterade brott mot barn och ökande antal orossamtal från barn. Tre forskare från olika ämnen - teatervetenskap, barn- och ungdomsvetenskap samt mediestudier - vid Stockholms universitet har här skrivit fördjupande reflektioner kring barns villkor och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. Rubriken är hämtad från Rebecca Örtmans drama ”En sten i magen”, där tre barn leker och prövar olika roller och uttryck som de erfarit från en omgivande vuxenvärld. Pjäsen inspireras av det tacktal "Aldrig våld", som Astrid Lindgren höll 1978 när hon tilldelades den tyska bokhandelns fredspris. Talet belyser våldets mekanismer som främst drabbar barn och är aktuellt än i dag.