De svenska magistern är en uppgörelse med 1970-talets politiska maoism. Många självkritiska röster om 70-talets bokstavsvänster, bland annat av Henning Mankell och Robert Aschberg. Vad förkastas och vad går att bygga vidare på?

Denna bok gavs första gången ut av Ordfront förlag 1997, då under namnet Maoisterna: En historia berättad av några som var med. Boken har nu i pocketversionen utökats med ett personregister och en lång analyserande intervju med Sven-Eric Liedman. Han sätter in rörelsen i sitt sammanhang och drar paralleller till dagens politiska alternativa rörelser.

Bokens författare Lars Åke Augustsson är också frilansjournalist, född 1949 i Bengtsfors i Dalsland. Gick med i den maoistiska rörelsen 1968. Reste i ett par omgångar till det då kommunistiska Albanien och skrev reportage därifrån. Lämnade maoismen 1978.

Stig Hansén, författare och frilansjournalist, född 1954 i Malmö. Blev medlem i Sveriges Kommunistiska Parti 1976. Varvade universitetsstudier med att arbeta i Oktoberbokhandeln, som chaufför på tvätterier, som truckförare. Flyttade 1977 till Göteborg och arbetade 1978-80 vid bandet på Volvo. Därefter började han skriva på heltid. Anställd på Gnistan 1981-82, medarbetade sedan fram till 1987.

Det finns ofantligt många böcker om det svarta USA. De handlar om slaveri, om kampen för medborgerliga rättigheter, om afrikansk-amerikansk kultur. Det är just för att det finns så många specialstudier som författaren för svenska läsare har skrivit denna orienterande överblick. Det är inte vetenskap och det finns ingen notapparat utan bara en förteckning efter varje kapitel över de viktigaste av de böcker som har använts.

Texten är i stora drag kronologisk, men stannar då och då upp vid vissa teman och frågeställningar med vidare tidsramar, till exempel om den svarta kyrkan eller om olika uppror. Faktarutor porträtterar kortfattat historiska gestalter som har haft politisk betydelse.

Även denna bok handlar en hel del om rasism. Men det är ändå inte förtrycket som står i centrum för framställningen utan afrikan-amerikaners försvar för sitt människovärde. Författaren skriver: Trots, eller snarare på grund av mitt långvariga intresse för det svarta USA:s historia, vet jag att det finns personliga insikter jag aldrig kan uppnå, att mitt perspektiv alltid kommer att vara begränsat. Mitt hopp är att en svensk som också är svart i framtiden skriver en bok om det svarta USA:s historia, med flera dimensioner än dem jag kan ge.

De svenska magistern är en uppgörelse med 1970-talets politiska maoism. Många självkritiska röster om 70-talets bokstavsvänster, bland annat av Henning Mankell och Robert Aschberg. Vad förkastas och vad går att bygga vidare på?

Denna bok gavs första gången ut av Ordfront förlag 1997, då under namnet Maoisterna: En historia berättad av några som var med. Boken har nu i pocketversionen utökats med ett personregister och en lång analyserande intervju med Sven-Eric Liedman. Han sätter in rörelsen i sitt sammanhang och drar paralleller till dagens politiska alternativa rörelser.

Bokens författare Lars Åke Augustsson är också frilansjournalist, född 1949 i Bengtsfors i Dalsland. Gick med i den maoistiska rörelsen 1968. Reste i ett par omgångar till det då kommunistiska Albanien och skrev reportage därifrån. Lämnade maoismen 1978.

Stig Hansén, författare och frilansjournalist, född 1954 i Malmö. Blev medlem i Sveriges Kommunistiska Parti 1976. Varvade universitetsstudier med att arbeta i Oktoberbokhandeln, som chaufför på tvätterier, som truckförare. Flyttade 1977 till Göteborg och arbetade 1978-80 vid bandet på Volvo. Därefter började han skriva på heltid. Anställd på Gnistan 1981-82, medarbetade sedan fram till 1987.

Det finns ofantligt många böcker om det svarta USA. De handlar om slaveri, om kampen för medborgerliga rättigheter, om afrikansk-amerikansk kultur. Det är just för att det finns så många specialstudier som författaren för svenska läsare har skrivit denna orienterande överblick. Det är inte vetenskap och det finns ingen notapparat utan bara en förteckning efter varje kapitel över de viktigaste av de böcker som har använts.

Texten är i stora drag kronologisk, men stannar då och då upp vid vissa teman och frågeställningar med vidare tidsramar, till exempel om den svarta kyrkan eller om olika uppror. Faktarutor porträtterar kortfattat historiska gestalter som har haft politisk betydelse.

Även denna bok handlar en hel del om rasism. Men det är ändå inte förtrycket som står i centrum för framställningen utan afrikan-amerikaners försvar för sitt människovärde. Författaren skriver: Trots, eller snarare på grund av mitt långvariga intresse för det svarta USA:s historia, vet jag att det finns personliga insikter jag aldrig kan uppnå, att mitt perspektiv alltid kommer att vara begränsat. Mitt hopp är att en svensk som också är svart i framtiden skriver en bok om det svarta USA:s historia, med flera dimensioner än dem jag kan ge.