Jila Mossaed – författare

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.

En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! 

Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.

Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. 

Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August Strindberg

Medverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Werner Aspenström (1918-1997) är fortfarande en av våra mest levande poeter, trots att han för länge sedan gått ur tiden. Under årens lopp har många författare låtit sig inspireras av hans strävt bejakande och lågmält ifrågasättande poesi, och stärkts av hans aldrig sviktande humanistiska livshållning.

Werner Aspenströmsällskapet har sedan 2006 årligen delat ut det världsunika priset bestående av den röda molntröjan. Det är också ett rakt igenom jämställt pris. Lika många män som kvinnor har hittills fått en stickad tröja efter modell som Werner själv bar. Samtliga återfinns med egna skönlitterära verk i denna antologi. 

Werner Aspenströmsällskapets skrifter nr 9

"Mossaed äger ett språk som är klarare än kanske någon annan nu verksam svensk poet, och hennes motivvärld återkommer med säregen kraft.

Det är helt enkelt en makalös dikt i sin tid, eller i vilken tid som helst."

Svenska Dagbladet

"Djupt förankrad i en tusenårig persisk poesitradition men också inspirerad av svensk modernism, en av dikterna i den nya boken vänder sig till Karin Boye, exempelvis. Myt och mystik möter glåmig svensk lägenhetstillvaro. Hur kan hennes dikter utstråla sådan självklar auktoritet och försiktig sorg på samma gång?"

Göteborgsposten

"Vem var min mor på jorden", innehåller också urval ur tidigare böcker. Att läsa dem känns inte som tillbakablickar. /.../ Då som nu skimrar språket av mörker och ljus, tillhörighet och förlust."

Sydsvenskan

Jila Mossaed ägnar sig åt poesins och livets stora teman: kärlek, död, ensamhet, passion, sorg.

I hennes dikter finns en oerhörd, nästan slösaktig, skönhet och en sorts vardaglig enkelhet. Hon skriver fram månens ljus genom lägenhetsfönstret och människans eviga längtan efter ett existentiellt och fysiskt hem, på jorden och i språket.

Mossaed betraktas som en av de stora exildiktarna i svensk samtidspoesi. Exilens erfarenhet, gestaltad som både förlust och tillblivelse, är ett grundackord i författarskapet. I många år har hon skrivit en dikt präglad av så väl klassisk persisk poesi som svensk naturlyrik.

Det har sagts att Jila Mossaeds dikter är enkla att läsa och svåra att bli färdiga med. Deras komplexitet ligger sällan på ytan, utan finns i de starka känslor och stora frågor som de gestaltar. Det här är en poesi som närmar sig läsaren ogarderad, modig och öm.

Vem var min mor på jorden innehåller både nya dikter av Jila Mossaed och ett urval ur hennes tidigare böcker.

Vilka politiska beslut sanktioneras när människor mäts i volymer och sägs komma i strömmar? Vad gör det med oss när vi ska investera i våra barn och se till att ha plus på kärlekskontot? Vad gör det med vår trygghet på arbetet när vi omskrivs som anställningsbara?

Nyliberal ordlista är en politisk och poetisk stridsskrift som vill synliggöra hur den nyliberala ideologin förändrat språket och styr våra ordval.

Ordlistan varvas med nio texter skrivna av författare som reflekterar kring ords härkomst och mening och hur de används i dag. De riktar alla sökljuset mot de politiska beslut och moraliska ställningstaganden som sanktioneras genom språkliga förskjutningar.

Medverkande skribenter: Liban Abdule, Dimen Abdulla, Aase Berg, Athena Farrokhzad, Gabriel Itkes-Sznap, Mara Lee, Jila Mossaed, Felicia Mulinari och Suzanne Osten.

Redaktörer: Hanna Alvage, Elin Lilleman Eriksson och Saga Gärde.  

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823

År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck.

Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer.

Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.

Jila Mossaed ägnar sig åt poesins och livets stora teman: kärlek, död, ensamhet, passion, sorg.

I hennes dikter finns en oerhörd, nästan slösaktig, skönhet och en sorts vardaglig enkelhet. Hon skriver fram månens ljus genom lägenhetsfönstret och människans eviga längtan efter ett existentiellt och fysiskt hem, på jorden och i språket.

Mossaed betraktas som en av de stora exildiktarna i svensk samtidspoesi. Exilens erfarenhet, gestaltad som både förlust och tillblivelse, är ett grundackord i författarskapet. I många år har hon skrivit en dikt präglad av så väl klassisk persisk poesi som svensk naturlyrik.

Det har sagts att Jila Mossaeds dikter är enkla att läsa och svåra att bli färdiga med. Deras komplexitet ligger sällan på ytan, utan finns i de starka känslor och stora frågor som de gestaltar. Det här är en poesi som närmar sig läsaren ogarderad, modig och öm.

Vem var min mor på jorden innehåller både nya dikter av Jila Mossaed och ett urval ur hennes tidigare böcker.