Kjell Espmark - Böcker

När jag började skissa på denna minnesteckning insåg jag att detta var en bok jag ett halvt liv väntat på att ta itu med. Det gäller en poet vars vägar jag många gånger korsat, utan att vi träffats personligen. Men samtidigt också en poet som, utan jag gjort vidden riktigt klar för mig, på olika sätt utövat stark stimulans på mitt eget författarskap.

Jag har följt Hjalmar Gullberg som hans skugga, utan att veta om det. När han flyttat till Stockholm 1935 för att tillträda som chef för radioteatern fann han efter en tid en bostad på Eriksbergsgatan 12A. Vi kunde ha växlat några ord i hissen innan jag steg ur vid tredje våningen medan han fortsatte till den femte – om inte tre decennier skilt våra bostäder åt. Och nu bor jag i den våning i villa Bergsgården, Sollidsbacken 6 på Djurgården, dit Gullberg flyttade 1951 för att bo kvar till sin död ett decennium senare.

Framställningen bildar en egen genre mellan roman och litteraturhistoria genom att på det sättet dela Hjalmar Gullbergs perspektiv, ja, genom att låna hans sensorium i utbyte mot mitt eget. Boken innehåller däremot få fiktiva partier. Det första avsnittet är en rimlig rekonstruktion av en situation som lär ha uppstått. Nästa avsnitt, om en lektion i tyska, är däremot rent fiktivt. Det har lite av samma status som ett ord försett med en stjärna i språkhistoriska sammanhang – det kan inte beläggas men bör ha låtit så utifrån vad vi vet om den senare språkutvecklingen. I detta fall alltså ett kapitel som konstruerats utifrån det vi vet om Hjalmar Gullbergs senare upprörda räfster med jaget, det som här har kallats hans ”grammatik”.

Kjell Espmark

Kjell Espmarks sju romaner om vår tid och dess människor är ett av samtidslitteraturens mest ambitiösa och omdiskuterade litterära projekt är. Den första, Glömskan, kom ut 1987 och serien avslutades med Glädjen (1997). Här är serien samlad i en volym för första gången.

En tysk version av Nobelpriset i litteratur. Nobelpriset i litteratur har en stor genomslagskraft. Varje års prisbeslut föregås av spekulationer och följs av kommentarer, inte sällan på högsta politiska nivå. Denna introduktion till Svenska Akademiens arbete med Nobelpriset utkom på svenska i sin första upplaga vid prisets 100-årsjubileum. Här behandlas bl.a. Alfred Nobels testamente, Nobelstiftelsens stadgar, proceduren vid valet av pristagare, prismotiveringarna samt prisutdelningen och övriga Nobelevenemang. Annat som tas upp är hur kriterierna för Akademiens bedömning av kandidaterna har växlat mellan olika perioder. Boken avslutas med en fullständig pristagarförteckning, med prismotiveringar.

Själen i bild från 1977 ansluter till Espmarks Att översätta själen, från 1975, men kan läsas som ett fristående verk. Det handlar om den svenskspråkiga grenen av den internationella tradition som odlat konsten att ge känsla och tanke sinnlig gestalt, från Ola Hansson och Vilhelm Ekelund till Tomas Tranströmer och Göran Sonnevi.

Béla Bartók, Ungerns främste kompositör under 1900-talet, tvingades p g a sin kritik mot nazismen och dess ungerska allierade att gå i landsflykt. Den gick över södra Frankrike och där fångar Kjell Espmark honom i denna koncentrerade konstnärsroman. Nîmes i södra Frankrike, sommaren 1941. Större delen av landet är ockuperat av nazisterna. En ström av människor, de flesta judar, söker sig mot hamnstäderna för att komma undan i sista stund. En av dem är den ungerske kompositören Béla Bartók. Han har kallat sig själv frivillig jude för att protestera mot tyskarna och deras allierade i hemlandet. Nu är han på flykt till USA för att undgå deras hämnd. Han är övervakad och har all anledning att frukta för sitt liv. Kjell Espmark finner här utgångspunkten för sin koncentrerade roman om Bartók och kampen mot nazismen. Han tränger in i denne mästares skapande, skildrar hans ambitioner att utforska och förstå den ungerska folkmusiken och han gestaltar Bartóks vånda när han förstår att just denna folklighet kan missförstås och tolkas som ett utslag av samma na-tionalism som den fascisterna hänger sig åt. Bartók är Ungerns främste kompositör i modern tid. Han föddes 1881 och dog i USA 1945. Först 1988 återfördes hans kvarlevor till Ungern.

Från Marx möten med sina sentida »bastarder« till Wiesenthals förhör med Heydrich, Förintelsens arkitekt - nio pjäser som söker ett alternativ till den realistiska teatertraditionen.

I Resans formler (1983) närgranskas Tomas Tranströmers poesi, bland annat de genomlysta ögonblick i vardagen som har blivit denne poets signum. Boken ger en bild av Tranströmers universum samtidigt som de enskilda dikterna framträder med full lyskraft.

Kjell Espmarks Att översätta själen (1975) lyfter fram ett viktigt obeaktat sammanhang i poesin från Les fleurs du mal och framåt. Det gäller att med Baudelaires ord "översätta själen", det vill säga ge känsla och tanke sinnlig gestalt. Denna huvudlinje inom mer än ett sekels poesi följs av ett närstudium av en rad centrala diktares lyrik, från Mallarmé och Rimbaud till T. S. Eliot och Breton.

Denna introduktion till Svenska Akademiens arbete med Nobelpriset utkom i sin första upplaga vid prisets 100-årsjubileum. Här behandlas bl.a. Alfred Nobels testamente, Nobelstiftelsens stadgar, proceduren vid valet av pristagare, prismotiveringarna samt prisutdelningen och övriga Nobelevenemang. Boken avslutas med en fullständig pristagarförteckning, med prismotiveringar.

Denna introduktion till Svenska Akademiens arbete med Nobelpriset utkom i sin första upplaga vid prisets 100-årsjubileum. Här behandlas bl.a. Alfred Nobels testamente, Nobelstiftelsens stadgar, proceduren vid valet av pristagare, prismotiveringarna samt prisutdelningen och övriga Nobelevenemang. Boken avslutas med en fullständig pristagarförteckning, med prismotiveringar.Boken finns även på svenska.

Martin Lamm (1880-1950) var en av de ledande svenska litteraturforskarna, med en spännvidd från upplysningstidens romantiska underströmningar till det moderna dramat. Han var samtidigt en lysande föreläsare och legendarisk lärare.Denna levnadsteckning fördjupar bilden av en skenbart robust gestalt och visar på den hyperkänslighet och de perioder av mental sjukdom som gjorde det möjligt för forskaren att förstå trasiga genier som Swedenborg och Strindberg inifrån.Boken har formen av en essä som vill fånga liv och verk utifrån ett tjugotal belysande bilder - Martin Lamms ögonblick. Framställningen prövar att dela forskarens tidsperspektiv och se hans insats inifrån. I sin Strindbergforskning ville Lamm se genom diktarens ögon. Jag har försökt se genom Lamms.Kjell Espmark

"Boken tar plats i en livlig diskussion som utgår från Theodor Adornos analys av Beethovens sena tonspråk, hans Spätstil. Bilden av den äldrade konstnärens språk avviker där starkt från den gängse förestallningen om en seren, höstligt avklarnad stil. I stället bryter den sene mästaren, som helt behärskar sitt medium, i vredesmod med sitt tidigare verk och därmed också med sin etablerade publik.Den sena stilen ar en exil som innebär en utrensning av allt oväsentligt bagage och ett förkastande av det vedertagna språkets krav pa försoning av motsatser och motsägelser, av krav på sammanhang och konsekvens. Disharmoni och fragmentation i verklighetsbild och språk är i stället naturliga inslag i denna sena fas.Jag noterar att dessa bestämningar som borde vara aktuella for en åttionioårig poet har begränsad relevans i mitt fall det enda nödvandiga har länge varit mitt mål. Men det har samtidigt varit frestande att pröva de olika sena konstnärsroller, att leva sig in i och sammanfatta de sena skapande skeden som tillskrivits Beethoven, Kavafis med flera.Det är alternativa konstnärsliv som för mig har känts lika angelägna som mitt eget. De uppvisar olika möjligheter att precisera vara sena villkor som kreativa människor."Kjell Espmark

I sin memoarbok Ute i livet berättar Per Wästberg om ett telefonsamtal med Olof Lagercrantz som just lagts in på thoraxavdelningen på Karolinska sjukhuset: Han hade begärt allmän sal för att hålla kontakt med mänskligheten, nu hamnade hans ärkefiende Lars Gyllensten i sängen intill. Olof föreslog att de skulle glömma sina konflikter och på nytt bli vänner. Gyllensten, långsinnast av människor, vägrade.Det är utgångspunkten för detta tidlösa samtal. Vi vet inte hur dialogen i verkligheten utvecklades. Både med hänsyn till den osäkerheten och av önskan att inte binda stycket till just Lagercrantz och Gyllensten har jag gett figurerna nya namn, hämtade från två bifigurer i Hamlet (tidigare utnyttjade i teatersammanhang). Samtalet går dock tillbaka på de idéer och erfarenheter som de båda kontrahenterna i verkligheten var bärare av. Replikerna kunde ha fällts.Men tanken är att de båda antagonisterna ska företräda ideologier och hållningar utöver deras personliga bakgrund. Deras konfrontation gör anspråk på en vidare giltighet än ett gräl på det privata planet.

Återliv utgör den tredje delen i en trilogi som inleddes med Skapelsen och fortsatte med Kvällens frihet. Vad som kunde kallas Skapelsetrilogin börjar i den oavslutade skapelse som kräver sin fortsättning av oss alla. Den går vidare i den friare, ofta hänsynslösa kreativitet som flera tonsättare, författare och konstnärer utvecklar i livets slutskede. Och den fullbordas i en samling återliv av skilda slag. Än spränger Egon Schiele sig ut ur sin kista i målningen Uppståndelse . Än bryter Sor Juana de la Cruz en av det spanska språkets största poeter, kallad den första feministen den tystnad kyrkan tvingat på henne. Än fortsätter den oförskräckta journalisten Marie Colvin, som stupade för en kpistsalva nära Homs, sin gärning inkarnerad i djärva kolleger: Artiklarna skrivs mot uppdragna knän, /postuma bidrag, / tunga av mull och mod, / till det stora sviktande minnet. Man kunde se dessa skilda teman sammanfattade i dikten Det uudslukkelige , ägnad Carl Nielsens symfoni om det ohejdbara liv som tvingar sig fram också ur krigets gyttja och död: Och vinden föds i det gråa gräset / som långsamt, obevekligt blir grönt.Om Skapelsen skrev den tongivande spanske kritikern Martín López-Vega i El Mundo: Skapelsen bekräftar intrycket att vi står inför en av de viktigaste poeterna i vår tid.

Dags för uppbrott.

Jag stänger och låser lagårdsdörrn –

det blev aldrig av att laga den.

Och rosorna får vintern ta hand om.

Jag kastar en samlande blick genom rummen,

detta djup av vitt med gråblå nischer

och en mörknande spegel i fonden –

en insikt målad av Hammershøi.

Kjell Espmark (1930-2022) var en av våra största poeter. Hans sista diktsamling är en sorgesång lika mycket som en följdriktig fortsättning av de hyllade rolldikterna som inleddes med samlingen Vintergata (2007).

I denna volym samlar vi tre diktsamlingar som alla innehåller den rolldiktning som Kjell Espmark gjort till sin främsta lyriska gren. Volymen inleds med Vintergata (2007) och Den inre rymden (2014). Den nyskrivna diktsamlingen En sky av vittnen, utgör den sista tredjedelen i denna samlingsvolym under rubriken Låna mig din röst.

Hur väger man litterär kvalitet och vad menade egentligen Alfred Nobel i sitt testamente när han skrev att hans litteraturpris skulle tilldelas den som »producerat det utmärktaste i idealisk riktning«? Varför fick exempelvis Sully Prudhomme det allra första Nobelpriset i litteratur medan Lev Tolstoj helt blev utan? Hur har bedömningarna gått till? I denna bok går författaren, litteraturhistorikern och akademiledamoten Kjell Espmark (1930–2022) på ett initierat vis igenom hela prishistorien och analyserar vilka tolkningar av testamentets lydelse som kommit att dominera Nobelkommitténs resonemang. Hans djupa kunskaper och personliga erfarenhet av att arbeta med det litterära Nobelpriset gör honom till en lika trygg som medryckande ciceron genom decennierna. I de avslutande, mer fritt hållna, kapitlen kan man bland annat läsa om kommitténs vidgade perspektiv och förändrade arbetsformer samt det enligt honom själv lyckligaste pristagarvalet genom alla tider.

Boken utkommer även i engelsk översättning och består av de två verken Litteraturpriset – hundra år med Nobels uppdrag (2001) och Nobelpriset i litteratur – ett nytt sekel.

‘Indeed, the history of the Nobel Prize in Literature appears to be a series of attempts to interpret an unclear will.’

How does one appraise literary quality and just what did Alfred Nobel have in mind when he wrote in his will that his Literature Prize be awarded to a person who had ‘produced the most outstanding work in an ideal direction’? Why was the very first recipient of the Nobel Prize in Literature Sully Prudhomme, while Lev Tolstoy was overlooked? How have the winners been chosen? In this volume, Kjell Espmark (1930–2022) adeptly surveys the first 120 years of the prize and presents the Nobel Committee’s reasoning. His deep knowledge of the Nobel Prize in Literature and personal experience of deciding the winners give unprecedented insight into the workings of the prize. The final chapters focus on the Committee’s broadened horizons and revised modus operandi, as well as the most propitious choice of Nobel laureate of all time.

The book consists of translations of Kjell Espmarks two works Litteraturpriset – hundra år med Nobels uppdrag (2001) and Nobelpriset i litteratur – ett nytt sekel (2021).

Nobelpriset i litteratur har en stor genomslagskraft. Varje års prisbeslut föregås av spekulationer och följs av kommentarer, inte sällan på högsta nivå. Nu har det kommit ut en spansk version av Svenska Akademiens bok om Nobelpriset i litteratur.

Här behandlas bl.a. Alfred Nobels testamente, Nobelstiftelsens stadgar, proceduren vid valet av pristagare, prismotiveringarna samt prisutdelningen och övriga Nobelevenemang. En viktig fråga som tas upp är också hur kriterierna för Svenska Akademiens bedömning av kandidaterna har växlat mellan olika perioder. Avslutningsvis ges en fullständig pristagarförteckning, med Akademiens officiella prismotiveringar.

Boken är i högsta grad intressant för alla i den spanskpråkiga världen som vill veta mer om Svenska Akademiens arbete med Nobelpriset i litteratur. I den kan man bland annat få veta mer om hur det gick till när Akademien beslöt utdela priset till José Echegaray, Jacinto Benavente, Gabriela Mistral, Juan Ramón Jiménez, Miguel Ángel Asturias, Pablo Neruda, Vicente Aleixandre, Gabriel García Márquez, Camilo José Cela och Octavio Paz.

En Español

El premio Nobel de Literatura tiene un gran impacto mediático. Cada año la decisión es precedida por multiples especulaciones y seguida de una gran diversidad de comentarios a todos los niveles. Ahora se ha publicado una versión traducida del libro de la Academia Sueca sobre el premio Nobel de Literatura. En él se trata entre otras cosas: el testamento de Alfred Nobel, los estatutos de la Fundación Nobel, el procedimiento sobre la elección del premiado, las motivaciones por las cuales ha sido elegido, asi como también la entrega en sí del premio y de los demás acontecimientos alrededor del premio Nobel de Literatura. Una pregunta importante a la cual se hace referencia son los criterios de la Academia Sueca para la evaluación del futuro ganador, los cuales han ido cambiando poco a poco en diferentes periodos. Al final de este pequeño libro se detalla una lista completa con los nombres de los laureados y sus correspondientes motivaciones del premio Nobel de Literatura.

El libro es en primer lugar interesante para todos los castellano parlantes del mundo que quieran saber más sobre el trabajo de la Academia Sueca en relación con el premio Nobel de Literatura. En él entre otras cosas se puede leer sobre el procedimiento seguido cuando eligieron a José Echegaray, Jacinto Benavente, Gabriela Mistral, Juan Ramón Jiménez, Miguel Ángel Asturias, Pablo Neruda, Vicente Aleixandre, Gabriel García Márquez, Camilo José Cela y Octavio Paz.

Nobelpriset i litteratur har en stor genomslagskraft. Varje års prisbeslut föregås av spekulationer och följs av kommentarer, inte sällan på högsta nivå. Nu kommer en rysk version av Svenska Akademiens bok om Nobelpriset i litteratur.Här behandlas bl.a. Alfred Nobels testamente, Nobelstiftelsens stadgar, proceduren vid valet av pristagare, prismotiveringarna samt prisutdelningen och övriga Nobelevenemang. En viktig fråga som tas upp är också hur kriterierna för Svenska Akademiens bedömning av kandidaterna har växlat mellan olika perioder. Avslutningsvis ges en fullständig pristagarförteckning, med Akademiens officiella prismotiveringar.

Nobelpriset i litteratur har en stor genomslagskraft. Varje års prisbeslut föregås av spekulationer och följs av kommentarer, inte sällan på högsta nivå. Nu kommer en fransk version av Svenska Akademiens bok om Nobelpriset i litteratur.Här behandlas bl.a. Alfred Nobels testamente, Nobelstiftelsens stadgar, proceduren vid valet av pristagare, prismotiveringarna samt prisutdelningen och övriga Nobelevenemang. En viktig fråga som tas upp är också hur kriterierna för Svenska Akademiens bedömning av kandidaterna har växlat mellan olika perioder. Avslutningsvis ges en fullständig pristagarförteckning, med Akademiens officiella prismotiveringar.