Centrum för Danmarksstudier – författare

Danmark -- hur funkar det? Vilken kunskap har vi egentligen om grannlandet -- och vad grundar sig bara på populära myter? Är vi så lika som vi tror? Sverige och Danmark har många uppenbara och omedelbara likheter: nordiska välfärdsstater, framgångsrika inom ett antal industriella och kulturella segment, med populära kungafamiljer och stabila demokratiska traditioner. Men likväl rör sig svenskar och danskar med olika system på många plan, från diskning till demokrati. De skillnader som man i dag ser mellan länderna har inte uppstått över en natt, men de är inte heller uttryck för egenskaper rotade i folksjälen, vilket annars ofta är den bild man får när man läser i svenska medier om det typiskt danska. Hanne Sanders visar hur historien används i dag i de bägge länderna och hur man med historiens hjälp kan se skillnaderna som delar av ett större mönster och därigenom kanske också förstå dem. Det fruktbara i att vara nyfiken på Danmark i Sverige bygger just på att de två länderna är så lika men ändå så olika. Mötet mellan danskt och svenskt skärper fokus på viktiga aspekter på hur de två samhällena fungerar. Om man börjar med att vara nyfiken på Danmark slutar man med att bli klokare på Sverige. Hanne Sanders svarar också på läsarfrågor i tidningen Metro om älgar och lucior, berättar om Öresundsregionen och hur Skåne blev svenskt, avfärdar diverse myter om byråkrati kontra "hygge" och ger konkreta tips på hur man kan ta sig förbi kulturella skillnader i umgänget brödrafolken emellan. Hanne Sanders är lektor i historia vid Lunds universitet och föreståndare för Centrum för Danmarksstudier. Ingår i serien Centrum för Danmarksstudier.

Kanon och kulturarv har diskuterats intensivt i Danmark och Sverige under de senaste åren. I Danmark har regeringens beslut att definiera en dansk kanon väckt stor debatt. I Sverige har diskussionen varit hovsammare samtidigt som ordet kulturarv har ett starkt grepp om museer, kulturmiljövård och arkiv. I Danmark har diskussionen kretsat kring vad som är danskt, vem som ska definiera danskheten och vilka konsekvenser det ska tillåtas få. I Sverige har debattinläggen handlat om kulturarvens användbarhet. Förutom i lokal, regional och nationell identitetspolitik har kulturarv kommit till användning inom en rad andra områden som hälso- och sjukvård, regional- och lokalutveckling, turism och mångkultur.

Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks.

När Öresundsbron invigdes år 2000 nådde förväntningarna på dansk-svensk integration sin kulmen. Prognoser och framtidsspekulationer haglade. Nyhetsbrev, reklamkampanjer, webbplatser och konferenser producerades på löpande band. Öresundsbron förenade Öresundsregionen. Öresundsregionen förenade skåningar och själlänningar. Tillsammans skulle de forna broderfolken skapa en gemensam transnationell identitet. Massmedierna hade och har en central roll för denna process, dels genom sina retoriska berättelser om Öresundsregionen, dels genom ett stort antal satsningar på nya medier med Öresund som marknad. Mediernas gestaltningar är beroende av en mängd olika faktorer. I denna avhandling analyseras särskilt vilken betydelse professionella källor har haft. Under de senaste decennierna har alltfler samhällsaktörer insett journalistikens betydelse för opinionsbildning och förtroendeskapande, samtidigt som medieföretag blivit alltmer marknadsstyrda och utsatta för konkurrens. Genom välgenomtänkta PR-strategier utmanar företag, myndigheter och andra organisationer journalistikens beskrivningsprivilegium. I avhandlingen analyseras dels vilka strategier som använts för att gestalta och konstruera Öresundsregionen, dels de föreställningar som dominerat i den regionala dagspressen. Den senmoderna samhällsutvecklingen och dansksvenska massmediestrukturen utgör sammanhang.

Ludvig Holberg, född 1684 i Bergen och död 1754 i Köpenhamn, är ett av de största namnen i den nordiska litteratur- och kulturhistorien. I Danmark och Norge har Holberg närmast rang av nationalskald, medan man i Sverige främst känner honom som upphovsman till den ofta spelade komedin Jeppe på Berget. Holberg i Norden är en ämnesmässigt bred antologi, skriven av tre generationer forskare och kritiker från -- eller med anknytning till -- Norden. Här ges en allmän introduktion till Ludvig Holbergs liv och författarskap, men i boken behandlas också Holbergs mångsidiga produktion och kulturhistoriska betydelse ur en rad olika aspekter. De mer kända verken, som komedierna (särskilt Jeppe på Bjerget) och andra skönlitterära verk (Niels Klims underjordiske rejse och Peder Paars), belyses på ett nyorienterande sätt. Boken innehåller dessutom studier av Holbergs spännande, men idag nära nog bortglömda, arbeten om historia, naturrätt och musik. Holberg i Norden för även in läsaren i mer principiella diskussioner, bland annat kring Holberg och upplysningstiden. Red. Gunilla Dahlberg, Peter Christensen Teilmann & Frode Thorsen

Den katolska missionsoffensiv som satte in i mitten av 1800-talet riktade sig också mot Skandinavien, där man i skydd av den liberaliserade religionslagstiftningen kunde bygga upp ett nät av församlingar och missionsstationer med skolor och sjukhus. Missionsverksamheten var särskilt framgångsrik i Danmark där det sedan 1849 rådde i det närmaste total religionsfrihet. Kring sekelskiftet 1900 konverterade mellan 200 och 300 danskar årligen till den katolska kyrkan, och många församlingar bestod nästan uteslutande av konvertiter. Bland dessa konvertiter fanns många kända kulturpersonligheter, men majoriteten var helt vanliga nordbor. Vad var det som fick människor att söka sig till och konvertera till den katolska kyrkan? Hur beskrivs och motiveras dessa konversioner? Och fanns det några konventioner för hur en konversion skulle gå till? Det är dessa frågor som står i fokus i Nordisk katolicism, som utifrån konversionsberättelser, enkäter, missionsrapporter och debatter ger en färgstark och mångfasetterad bild av katolsk mission och konversion i Norden. Samtidigt tydliggörs spänningsförhållandet mellan katolska och nordiska värderingar. In på 1960-talet framställdes katolicismen ofta som ett hot mot nordisk identitet och nordiska värden. Den rollen har numera övertagits av islam. För den som idag väljer att konvertera till den katolska kyrkan framstår detta steg därmed inte lika drastiskt som tidigare. I boken analyseras orsakerna till denna förändring, vilka konsekvenser de fått för den katolska konversionsdiskursen och vilka skillnader och likheter som finns mellan katolska konversioner då och nu. Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet. Hennes specialområde är katolicismens historia i Norden.

För att fira H.C. Andersens 200-årsdag utgav Centrum för Danmarksstudier och Makadam förlag denna bok, där tolv svenska och två danska författare och forskare skriver om hans förbindelser med Sverige och svenskarna förr och nu. H. C. Andersen var en av sin tids stora resenärer och gjorde sex resor enbart till Sverige, där han umgicks med berömdheter, föll i förundran inför naturen och imponerades av gruvor och maskinteknik. Om en av resorna skrev han den märkliga boken I Sverrig. Andersen var vän med Fredrika Bremer och förälskade sig i Jenny Lind. Han lyssnade på lundensisk studentsång och försåg komponisten J. A. Hägg med texter. När hans hundra årsdag firades trettio år efter hans död hyllades han i en artikel signerad »August Strindberg, elev av Andersen«. Med tiden har hans elever bland svenska författare blivit många. Kanske flög Nils Holgersson över Sverige tack vare H. C. Andersen. Astrid Lindgren inspirerades av hans eventyr och Maria Gripe av hans skuggfilosofi, Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter bygger på en av hans berättelser, och P. O. Enquist porträtterade honom i sitt drama Från regnormarnas liv. Alla dessa förbindelser kartläggs i denna boks fjorton essäer, som också tolkar »Tummelisa« som ett androgynt eventyr, närläser den rövarromantiska »En historia från klitterna« och sätter in Liden Kirsten i sitt operasammanhang. Vidare jämförs olika svenska översättningar av »Kejsarens nya kläder« och Fredrik Bööks stora Andersenbiografi analyseras. I bokens andra avdelning trycks på nytt fjorton svenska texter om Andersen, några av dem välkända, andra värda att räddas från glömskan. I bokens omfattande bibliografi finner man de många spåren, från dödsåret 1875 till i dag, av H. C. Andersens underbara resor i Sverige.

innehåller text på svenska danska norska engelska

Stora händelser får ännu större konsekvenser för de små människorna. I denna avhandling representeras de små människorna av bönderna i 1500- och 1600-talets Danmark i allmänhet och Göinge i synnerhet. Inbördeskrig, unionsupplösning och bonderesning, reformation och maktcentralisering dessa »makrohändelser« får de danska bönderna hantera effekterna av i sin vardag. Händelserna sätter sina spår också i deras politiska status och ställning inom jordbrukets ägandestruktur. Hur förhåller de sig till övermakten? Har de något inflytande på den, och hur utövar de det i så fall? Stefan Persson vill visa att böndernas roll är en annan och större än bara som passiva objekt i ett ensidigt herretjänareförhållande. Hans exempel är Göinge härad, där bönderna utökar sina privilegier i utbyte mot fler plikter, inte minst av militär art. De verkar som ett gränsförsvar mot svenska attacker i ett militärt system som måste definieras som ytterst decentraliserat. Göinges särställning undermineras sedermera av Kristian IV:s centraliseringsförsök. Häradet integreras nu i det danska riket, och blir därigenom en del av ett starkt tidigmodernt land, även om delar av dess särart bevaras. Stefan Persson (f. 1958) är verksam vid Historiska institutionen, Lunds universitet, med nordisk tidigmodern stats bildning som specialområde.

Äktenskapet är en ram kring personliga relationer, men det handlar också om politik och makt. I denna bok är det äktenskap som politik som står i fokus, närmare bestämt den process som ledde fram till den djupgående reform av äktenskapslagstiftningen som genomfördes i de nordiska länderna mellan 1909 och 1929, alltså decennier före övriga Europa. Detta föranleder författarna att tala om en specifik nordisk äktenskapsmodell. Den nya lagstiftningen var ett resultat av ett omfattande skandinaviskt harmoniseringsarbete, och innebar en re-formering av såväl reglerna för ingående och upplösning av äktenskap som det rättsliga förhållandet mellan makarna inom äktenskapet. Likställighet var ett honnörsord i debatten, men begreppet hade en annan innebörd än idag. De gifta kvinnorna gavs erkännande som självständiga och myndiga individer, samtidigt som lagen strävade efter att stärka dem i deras ställning som mödrar och husmödrar. Kärnfamiljen satte ramen för likställigheten. I lagen lyser begreppet kärlek med sin frånvaro. Familjerätten handlade om annat om parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, gentemot barnen och mot tredje part. Bokens empiriska fokus ligger på lagarnas utformning och på de aktörer som på olika sätt var engagerade i lagstiftningsprocessen juristerna, kvinnorörelsens representanter, politikerna, läkarna och prästerna. Reformen sätts vidare in i ett större samhälleligt perspektiv och ses som ett centralt element i den moderniseringsprocess som skapade den skandinaviska välfärdsstaten. Den nordiska äktenskapsmodellen hade sina historiska rötter samtidigt som den var ytterst modern, i sin tro på vetenskapen, på den individuella friheten och på statens rätt att intervenera i det mest privata. Ingår i serien Centrum för Danmarksstudier.

Bortom stereotyperna? speglar den angelägna samhälleliga forskning om invandring, nationell identitet och mångkulturalism som finns i Sverige och Danmark. Det är en volym där alla långt ifrån är eniga om allt, vilket skapar spänning och dynamik. Tematiskt famnar den över ett vitt fält, med såväl generella diskussioner som analyser av invandrares förhållanden och integrering i de två länderna. I flera av bidragen förs diskussionen i termer av problem och förtjänster med mångkulturalism. Inte minst diskuteras där frågor med koppling till islam. I de konkreta analyserna sker fruktbara jämförelser mellan dansk och svensk praxis och politik. Bortsett från de skillnader som finns mellan författarnas utgångspunkter, och bortsett från hur man ser på invandring genom olika historisk-kulturella glasögon, är bilden av de två ländernas migrations- och integrationspolitik ändå att det finns fler överensstämmelser än man skulle kunna tro. Det beror främst på att båda står inför utmaningar av alltmer transnationell karaktär. Några härstammar ur den gemensamma globaliseringskontexten, andra har att göra med de lokala svårigheterna att upprätthålla välfärdsstaten under nya demografiska betingelser. Genom jämförande analyser av såväl den generella utvecklingen som enskilda policy-områden visar boken många av dessa nya mönster och sammanhang och förflyttar debatten bortom de gängse stereotyperna. Centrum för Danmarksstudier 12

Invandring börjar alltid med utvandring. Migranter lämnar inte utan vidare sina hemländer och blir ett med invandringsländerna. I stället äger deras liv rum i spänningsfältet mellan ut- och invandringsländerna, och därigenom utmanar de frågan om tillhörighet. Forskarna i denna bok -- etnologer, sociologer, pedagoger, socialantropologer, historiker, ekonomhistoriker och religionsvetare från Danmark, Norge och Sverige -- presenterar en rad aktuella teoretiska och analytiska ingångar till studiet av migration. Som två centrala aspekter av migration utforskar artiklarna bland annat hur migranters ofta mångtydiga tillhörighet produceras och tar form, samt hur invandringsländerna hanterar den ökade samhälleliga komplexitet som hänger samman med migration. Författarna sätter med olika begrepp fokus på produktion av och villkor för inklusion och exklusion. Genom sina olika teoretiska infallsvinklar bryter bokens författare med den oft a dominerande uppmärksamheten på invandrarnas påstådda brister, och sätter i dess ställe en forskning som undersöker relationerna mellan migration och tillhörighet som komplexa processer. Samtidigt prövas forskningens möjligheter att omspänna just dessa komplexiteter. Artiklarna är huvudsakligen baserade på kvalitativa studier inom utbildning, arbetsmarknadsrelationer, den politisk-administrativa organiseringen av integrationsfältet och unga sekulära muslimers omvärldsförståelse i Skandinavien. Således tecknar boken också konturerna av forskningsfältets empiriska bredd och komplexitet.

Svensk och danskspråkig