Yvonne Maria Werner – författare

Historien ser olika ut beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Läroböcker i historia är i allt väsentligt överens om vilka händelser och processer som har ägt rum i det förflutna, men hur de beskrivs eller vilken betydelse de ges varierar beroende på just perspektiv. Poängen med den här boken är att lyfta fram faktorer och begrepp som är viktiga för att förstå komplicerade sammanhang.Bokens tio kapitel tar vart och ett upp ett specifikt tema. Vissa rör de mest grundläggande villkoren för mänskligt liv, som Människan och naturen eller Levnadsförhållanden. Andra behandlar rent mänskliga konstruktioner, som Politik och organisering, Religion och ideologi och Teknik och vetenskap medan några rör sig i ett mellanskikt mellan det materiella och det ideella, som Genus, Globalhistoria eller Sociala grupper och klass. Två kapitel – Ekonomi samt Föreställningar och meningsskapande – är nyskrivna medan övriga är bearbetningar av första upplagans innehåll.I kapitlen blandas abstrakta och översiktliga resonemang med mer konkreta, där specifika historiska processer eller händelser närstuderas. På så vis kan läsaren knyta de allmänna översiktliga och de specifika empiriska diskussionerna till varandra och förstå det lilla genom det stora och det stora genom det lilla. Därmed hoppas författarna kunna bereda vägen till förståelsen att historia är något både svårare, djupare, roligare och mer intressant än bara kunskap om enskilda fakta ur det förflutna. Boken är främst avsedd för grundutbildningen i historiska ämnen vid universitet och högskolor.

Tales about treacherous Jesuits and scheming popes are an important and pervasive part of European culture. They belong to a set of ideas, images, and practices that, when grouped under the label anti-Catholicism, represent a phenomenon that can be traced back to the Reformation. Anti-Catholic movements and sentiments crossed boundaries between European countries, contributing to the early modern consolidation of national identities. In the nineteenth century, secularist movements adopted and transformed confessional criticism in a new internationalist dimension that was articulated across the whole Western world. A variety of liberal, conservative, secular, Protestant, and other forces gave shape to this counter-image, taking on the function of a pattern from which one’s own ideals and beliefs could be chiselled out. The contributions to this volume show how different national contexts affected the proliferation of anti-Catholic messages over the course of four centuries of European history, and demonstrate that anti-Catholicism constituted a powerful European cross-cultural phenomenon.

Den katolska missionsoffensiv som satte in i mitten av 1800-talet riktade sig också mot Skandinavien, där man i skydd av den liberaliserade religionslagstiftningen kunde bygga upp ett nät av församlingar och missionsstationer med skolor och sjukhus. Missionsverksamheten var särskilt framgångsrik i Danmark där det sedan 1849 rådde i det närmaste total religionsfrihet. Kring sekelskiftet 1900 konverterade mellan 200 och 300 danskar årligen till den katolska kyrkan, och många församlingar bestod nästan uteslutande av konvertiter. Bland dessa konvertiter fanns många kända kulturpersonligheter, men majoriteten var helt vanliga nordbor. Vad var det som fick människor att söka sig till och konvertera till den katolska kyrkan? Hur beskrivs och motiveras dessa konversioner? Och fanns det några konventioner för hur en konversion skulle gå till? Det är dessa frågor som står i fokus i Nordisk katolicism, som utifrån konversionsberättelser, enkäter, missionsrapporter och debatter ger en färgstark och mångfasetterad bild av katolsk mission och konversion i Norden. Samtidigt tydliggörs spänningsförhållandet mellan katolska och nordiska värderingar. In på 1960-talet framställdes katolicismen ofta som ett hot mot nordisk identitet och nordiska värden. Den rollen har numera övertagits av islam. För den som idag väljer att konvertera till den katolska kyrkan framstår detta steg därmed inte lika drastiskt som tidigare. I boken analyseras orsakerna till denna förändring, vilka konsekvenser de fått för den katolska konversionsdiskursen och vilka skillnader och likheter som finns mellan katolska konversioner då och nu. Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet. Hennes specialområde är katolicismens historia i Norden.

Arvet från reformationen var långt in på 1900-talet en viktig del av den nordiska nationella identiteten, vilket präglade synen på man­lighet och genus. Hur var det då att vara man och katolik i Skandinavien? Hur förhöll sig de katolska manlighetsidealen till de idéer om manlighet som fram­trädde i den skandinaviska folkkyrkokristendomen? Werner gör en analys av manlighetskonstruktioner hos katolska präster, ordens­män och manliga konvertiter i Norden 1850 1940. I fokus står frågan hur de manifesterade sin manliga identitet och vilken roll konfessionella och etniskt kulturella aspekter spelade. De katolska prästerna och ordensmännen var förpliktade att leva i celibat och representerade en monastiskt präglad idé om manlighet, som stod i bjärt kontrast både till det familjeorienterade protestantiska och till det hegemoniska borgerliga mansidealet. Vi möter präster och ordensmän från det katolska utlandet som arbetade som missionärer i de skandi­na­viska länderna men också nordiskfödda präster och lekmän, som var uppvuxna i en protestantisk kulturmiljö och som på olika sätt försökte leva upp till eller förändra de katolska idealen. De religiösa dygdeidealen betraktades som köns­överskridande och allmänmänskliga, och det görs ingen skillnad mellan manlig och kvinnlig religiositet. Men samtidigt visar det analyserade materialet att kvinnlig underordning uppfattades som en självklar plikt som en förutsättning för att männen skulle kunna utveckla sin fulla manlighet. Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet.

Från och med mitten av 1800-talet växte sig tendensen att betrakta religion som något privat allt starkare. Religionsutövning började sammankopplas med kvinnlighet och mjuka värden, och ansågs av somliga till och med som oförenlig med sann manlighet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten under en tid då kristendomen steg för steg förlorade sin tidigare ställning som samhällets självklara fundament?I antologin Kristen manlighet ideal och verklighet 1830 1940 resonerar författarna kring villkor och utvecklingslinjer som varit tongivande för mannens roll i och utanför kyrkorummen. Vi möter män i kamp med och för sin tro, missionärer på resa och litterära gestaltningar av män i kyrkligt arbete.Samhällsengagemang och strävan att manliggöra kristna dygder var målet för somliga, medan andra manlighetsideal i stället betonade den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. I den katolska världen hyllades de klassiska dygdeidealen som ödmjukhet och lydnad i det manliga kristna värvet. Bokens texter utgör ett fascinerande spektrum av perspektiv på frågorna om det kristna mansidealet under epoken.

Från och med mitten av 1800-talet växte sig tendensen att betrakta religion som något privat allt starkare. Religionsutövning började sammankopplas med kvinnlighet och mjuka värden, och ansågs av somliga till och med som oförenlig med sann manlighet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten under en tid då kristendomen steg för steg förlorade sin tidigare ställning som samhällets självklara fundament? I antologin Kristen manlighet – ideal och verklighet 1830–1940 resonerar författarna kring villkor och utvecklingslinjer som varit tongivande för mannens roll i och utanför kyrkorummen. Vi möter män i kamp med och för sin tro, missionärer på resa och litterära gestaltningar av män i kyrkligt arbete. Samhällsengagemang och strävan att manliggöra kristna dygder var målet för somliga, medan andra manlighetsideal i stället betonade den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. I den katolska världen hyllades de klassiska dygdeidealen som ödmjukhet och lydnad i det manliga kristna värvet.Bokens texter utgör ett fascinerande spektrum av perspektiv på frågorna om det kristna mansidealet under epoken.