Olaf Blaschke – författare

Från och med mitten av 1800-talet växte sig tendensen att betrakta religion som något privat allt starkare. Religionsutövning började sammankopplas med kvinnlighet och mjuka värden, och ansågs av somliga till och med som oförenlig med sann manlighet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten under en tid då kristendomen steg för steg förlorade sin tidigare ställning som samhällets självklara fundament?I antologin Kristen manlighet ideal och verklighet 1830 1940 resonerar författarna kring villkor och utvecklingslinjer som varit tongivande för mannens roll i och utanför kyrkorummen. Vi möter män i kamp med och för sin tro, missionärer på resa och litterära gestaltningar av män i kyrkligt arbete.Samhällsengagemang och strävan att manliggöra kristna dygder var målet för somliga, medan andra manlighetsideal i stället betonade den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. I den katolska världen hyllades de klassiska dygdeidealen som ödmjukhet och lydnad i det manliga kristna värvet. Bokens texter utgör ett fascinerande spektrum av perspektiv på frågorna om det kristna mansidealet under epoken.

Antisemitism is generally thought to derive from chimerical images of Jews, who became the victims of these projections. Some scholars, however, allege that the Jews' own conduct was the main cause of the hatred directed toward them in the nineteenth and twentieth centuries. Olaf Blaschke takes up this provocative question by considering the tensions between German Catholicism and Judaism in the period of the Kulturkämpfe. Did Catholic resentments merely construct "their" secular Jew? Or did their antisemitism in fact derive from their perceptions of the conduct of liberal Jewish "offenders" during a period of social stress? Blaschke's deeper look at this crucial period of German history, particularly as revealed in the Catholic and Jewish presses, provides new and sometimes surprising insights.

Das Verhältnis der beiden christlichen Kirchen zum NS-Staat und seiner Ideologie ist eines der großen prominenten Themen der deutschen Zeitgeschichtsforschung. Arbeiten zu diesem Thema steigen oft sehr tief in die Details, es gibt nur wenige Überblicke, und diese leiden dann in der Regel unter einer für den jeweiligen Autor bezeichnenden konfessionellen Schlagseite. Dieses Buch unternimmt es, die Entwicklungen zwischen Anpassung oder gar Gefolgschaft und Widerstand paritätisch nachzuzeichnen und immer wieder, trotz umfassender Trennung der Kirchen und ihres institutionellen Verhältnisses zum NS-Staat, miteinander zu vergleichen.