Anders Jarlert - Böcker

Kyrkohistoria - är det den kristna Kyrkans historia, de olika kyrkornas historia, eller kanske kyrkobyggnadernas historia? Hur skiljer sig forskningsperspektiven i undersökningen av den äldsta kyrkan, kyrkan på medeltiden, under reformationstiden och i modern tid? Vad betyder empiri och teori i kyrkohistorien, hur kan kyrkohistoria vara teologi, och vad har kyrkan för ansvar för sin historia? Vad har kyrkohistorikern för ansvar för framtiden? Detta är några av de frågor som diskuteras och besvaras i denna konferensvolym, som ger en introduktion till kyrkohistorien som forskningsämne i Norden och ur ett internationellt perspektiv. Innehåll: Ingmar Brohed, Inledning Samuel Rubenson, Den tidiga kyrkan Torstein Jørgensen, Nordisk middelalderforskning med relevans for kirkehistoriefaget Tarald Rasmussen, Nyere forskning i reformasjonshistorie Aila Lauha, Research on the Cold War - Experiences and Challenges Hugh McLeod, CIHEC and the Development of Modern Church History since 1950 Anders Jarlert, Teori och empiri i kyrkohistorien Oloph Bexell, Kyrkans ansvar för sin historia. Några reflexioner Samuel Rubenson, Kyrkohistoria som teologi Sinikka Neuhaus, Om kyrkohistoriens framtidsrelevans. Med perspektiv på kyrkohistorikerns ansvar

Third volume in the series Dynamics of Religious Reform Piety and Modernity examines the dynamics of religious reform from the point of view of piety and devotional life between 1780 and 1920 in Britain, Ireland, Scandinavia, Germany, and the Low Countries. The ‘long' nineteenth century saw the introduction of devotional organizations as a means of channeling popular religion. This era also witnessed the translation and publication of devotional books, journals, and pamphlets on a massive scale. This edited volume explores the nature of pious reforms in such areas as liturgy, saint cults, pilgrimage, confraternities, hymns, and Bible translation, with an emphasis on the changing patterns in religious expression at the collective and individual level, the growing influence of home missions, and the relations between piety and print culture. The interaction of piety and modernity is an important theme. While individual piety was often connected with the authority of church leaders and confessional teaching, the long nineteenth century gave rise to new forms of individualism, involving grassroots initiatives. This volume offers a rich overview of a range of interrelated national practices concerning piety in the nineteenth century. Contributors Ingunn Folkestad Breisteinn (Ansgar College and Theological Seminary, Kristiansand), Mary Heimann (University of Strathclyde), Janice Holmes (The Open University in Ireland), Anders Jarlert (Lund University), F.A. (Fred) van Lieburg (University Amsterdam), Hugh McLeod (University of Birmingham), Peter Jan Margry (Meertens Institute, Amsterdam), Tine Van Osselaer (University of Leuven), Bernhard Schneider (Trier University), Johs. Enggaard Stidsen (University of Copenhagen).

Band 6, Romantikens och liberalismens tid.

Under perioden 1809-1865 sökte det andliga livet sig nya former i väckelsens tecken. Bibelsällskap, nykterhets föreningar och missions sällskap bildades. Liberalismen var ett viktigt inslag i det kyrko rättsliga reformarbetet.

Om serien: Sveriges kyrkohistoria är ett tvärvetenskapligt verk. Varje band är skrivet av ledande experter på respektive tidsperiod. Framställningen kompletteras med ett antal fördjupningsartiklar, skrivna av specialister inom några utvalda ämnen. Huvudredaktör för hela verket är docent Lennart Tegborg, Svenska kyrkans forskningsråd.

Sveriges kyrkohistoria - 1200 år av svensk kultur, samhälle och religion Från vikingarnas angrepp mot engelska kloster på 800-talet, till vår tids religionsfrihet - den svenska kyrkohistorien är en del av det svenska samhällets historia. Genom tolvhundra år finns ett mönster av ömsesidig påverkan mellan kyrkoliv, kulturliv och samhällsliv. I Sveriges kyrkohistoria skildras kyrkans utveckling som organisation och förhållandet mellan samhällsförändring och kyrkopolitik. Vi får möta mängder av människor: kvinnor och män, präster och lekfolk. De har alla påverkats av sin tids andliga klimat - och själva påverkat och förändrat det.

 

I denna volym presenteras fem kortföreläsningar från seminariet Kyrkobyggnad och kyrkorum - forskningsfrågor som hölls på Kungl. Vitterhetsakademien i Stockholm (2012) på initiativ av Sockenkyrkonätverket och arrangerat av volymens redaktörer. Seminariet rörde kulturhistorisk forskning om kyrkobyggnader och frågor om restaurering av kyrkomiljöer under olika tider, utifrån bakomliggande teorier och ideal. De fem kapitlen i boken behandlar ett antal kyrkor i Sverige och hur restaureringar av dessa kyrkor har genomförts utifrån funktionella, kulturhistoriska och estetiska val och värden: Dalby kyrka i Skåne diskuteras med utgångspunkt i dess olika byggnadsfaser och kyrkans kulturhistoriska och funktionella värden, vidare medeltida kyrkor i övre Norrland och deras moderna historia med utgångspunkt från moderniseringen av Öjebyns kyrka, därefter 2000-talets konserverings- och restaureringsarbete med Kalmar domkyrka, restaureringar av Uppsala domkyrka från 1400-talet till 1900-talet, och slutligen arkitekten Theodor Wåhlins restaureringsarbete med Östra Ingelstads kyrka i början av 1900-talet. Under redaktion av Jan von Bonsdorff, Ingmar Brohed och Anders Jarlert. Om författarna.

Från och med mitten av 1800-talet växte sig tendensen att betrakta religion som något privat allt starkare. Religionsutövning började sammankopplas med kvinnlighet och mjuka värden, och ansågs av somliga till och med som oförenlig med sann manlighet. Men var den verkligen det? Vilka uttryck tog sig den manliga religiositeten under en tid då kristendomen steg för steg förlorade sin tidigare ställning som samhällets självklara fundament?I antologin Kristen manlighet ideal och verklighet 1830 1940 resonerar författarna kring villkor och utvecklingslinjer som varit tongivande för mannens roll i och utanför kyrkorummen. Vi möter män i kamp med och för sin tro, missionärer på resa och litterära gestaltningar av män i kyrkligt arbete.Samhällsengagemang och strävan att manliggöra kristna dygder var målet för somliga, medan andra manlighetsideal i stället betonade den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. I den katolska världen hyllades de klassiska dygdeidealen som ödmjukhet och lydnad i det manliga kristna värvet. Bokens texter utgör ett fascinerande spektrum av perspektiv på frågorna om det kristna mansidealet under epoken.

Gunno Brynolphi Blutherus prästmötespredikan med titeln Jehova Juvante Concio Synodalis: eller En enfaldigh Predikning Om Then högste och höghnödigste wår Christelige Tros Fundamental Artikel som är Om GUDH Hwilken en är i Warelsen och tre til Personerna Gudh Fader Gudz Son Och Gudh den H. Ande, är förmodligen den första som är tryckt för skara stift och dess innehåll ger oss en god bild av vad som förkunnades vid prästmötet 1644. Predikan ville förklara Treenighetens mysterium - Gud såsom Fader, Son och Helig Ande. Predikan följer i faksimil men är även transkriberad.

Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. I Våldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet.Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.-Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.-Irene Andersson är fil. dr och lektor i historia med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.-Per Bauhn är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och lektor vid Högskolan i Kalmar.-Christopher Collstedt är doktorand vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi, avdelningen för religionshistoriska ämnen, Lunds universitet.-Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).-Kenneth Johansson är doktorand vid Historiska institutionen i Lund.-Rickard Lagervall är doktorand i religionshistoria med islamologisk inriktning vid Lunds universitet.-Malin Lennartsson är fil. dr. i historia och verksam som lektor vid Växjö universitet.-Marie Lindstedt Cronberg är forskarassistent vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Roddy Nilsson är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Centrum för kulturforskning vid Växjö universitet.-Erling Sandmo. är forskare vid Institutt for samfunnsforskning, Oslo.-Birgitta Svensson är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet.-Maria Svensson är doktorand i historia vid Lunds universitet.-Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet.