Den katolska missionsoffensiv som satte in i mitten av 1800-talet riktade sig också mot Skandinavien, där man i skydd av den liberaliserade religionslagstiftningen kunde bygga upp ett nät av församlingar och missionsstationer med skolor och sjukhus. Missionsverksamheten var särskilt framgångsrik i Danmark där det sedan 1849 rådde i det närmaste total religionsfrihet. Kring sekelskiftet 1900 konverterade mellan 200 och 300 danskar årligen till den katolska kyrkan, och många församlingar bestod nästan uteslutande av konvertiter. Bland dessa konvertiter fanns många kända kulturpersonligheter, men majoriteten var helt vanliga nordbor. Vad var det som fick människor att söka sig till och konvertera till den katolska kyrkan? Hur beskrivs och motiveras dessa konversioner? Och fanns det några konventioner för hur en konversion skulle gå till?

Det är dessa frågor som står i fokus i Nordisk katolicism, som utifrån konversionsberättelser, enkäter, missionsrapporter och debatter ger en färgstark och mångfasetterad bild av katolsk mission och konversion i Norden. Samtidigt tydliggörs spänningsförhållandet mellan katolska och nordiska värderingar. In på 1960-talet framställdes katolicismen ofta som ett hot mot nordisk identitet och nordiska värden. Den rollen har numera övertagits av islam. För den som idag väljer att konvertera till den katolska kyrkan framstår detta steg därmed inte lika drastiskt som tidigare. I boken analyseras orsakerna till denna förändring, vilka konsekvenser de fått för den katolska konversionsdiskursen och vilka skillnader och likheter som finns mellan katolska konversioner då och nu.

Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet. Hennes specialområde är katolicismens historia i Norden.

Den katolska missionsoffensiv som satte in i mitten av 1800-talet riktade sig också mot Skandinavien, där man i skydd av den liberaliserade religionslagstiftningen kunde bygga upp ett nät av församlingar och missionsstationer med skolor och sjukhus. Missionsverksamheten var särskilt framgångsrik i Danmark där det sedan 1849 rådde i det närmaste total religionsfrihet. Kring sekelskiftet 1900 konverterade mellan 200 och 300 danskar årligen till den katolska kyrkan, och många församlingar bestod nästan uteslutande av konvertiter. Bland dessa konvertiter fanns många kända kulturpersonligheter, men majoriteten var helt vanliga nordbor. Vad var det som fick människor att söka sig till och konvertera till den katolska kyrkan? Hur beskrivs och motiveras dessa konversioner? Och fanns det några konventioner för hur en konversion skulle gå till?

Det är dessa frågor som står i fokus i Nordisk katolicism, som utifrån konversionsberättelser, enkäter, missionsrapporter och debatter ger en färgstark och mångfasetterad bild av katolsk mission och konversion i Norden. Samtidigt tydliggörs spänningsförhållandet mellan katolska och nordiska värderingar. In på 1960-talet framställdes katolicismen ofta som ett hot mot nordisk identitet och nordiska värden. Den rollen har numera övertagits av islam. För den som idag väljer att konvertera till den katolska kyrkan framstår detta steg därmed inte lika drastiskt som tidigare. I boken analyseras orsakerna till denna förändring, vilka konsekvenser de fått för den katolska konversionsdiskursen och vilka skillnader och likheter som finns mellan katolska konversioner då och nu.

Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet. Hennes specialområde är katolicismens historia i Norden.

Den katolska missionsoffensiv som satte in i mitten av 1800-talet riktade sig också mot Skandinavien, där man i skydd av den liberaliserade religionslagstiftningen kunde bygga upp ett nät av församlingar och missionsstationer med skolor och sjukhus. Missionsverksamheten var särskilt framgångsrik i Danmark där det sedan 1849 rådde i det närmaste total religionsfrihet. Kring sekelskiftet 1900 konverterade mellan 200 och 300 danskar årligen till den katolska kyrkan, och många församlingar bestod nästan uteslutande av konvertiter. Bland dessa konvertiter fanns många kända kulturpersonligheter, men majoriteten var helt vanliga nordbor. Vad var det som fick människor att söka sig till och konvertera till den katolska kyrkan? Hur beskrivs och motiveras dessa konversioner? Och fanns det några konventioner för hur en konversion skulle gå till?

Det är dessa frågor som står i fokus i Nordisk katolicism, som utifrån konversionsberättelser, enkäter, missionsrapporter och debatter ger en färgstark och mångfasetterad bild av katolsk mission och konversion i Norden. Samtidigt tydliggörs spänningsförhållandet mellan katolska och nordiska värderingar. In på 1960-talet framställdes katolicismen ofta som ett hot mot nordisk identitet och nordiska värden. Den rollen har numera övertagits av islam. För den som idag väljer att konvertera till den katolska kyrkan framstår detta steg därmed inte lika drastiskt som tidigare. I boken analyseras orsakerna till denna förändring, vilka konsekvenser de fått för den katolska konversionsdiskursen och vilka skillnader och likheter som finns mellan katolska konversioner då och nu.

Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet. Hennes specialområde är katolicismens historia i Norden.