Sven-Erik Brodd - Böcker

En bok med titeln Prästgårdsteologi när prästgårdarna säljs och teologin sägs stå lågt i kurs vad är det? Prästgården är här en symbol för församlingspräster med utrymme för både studier och församlingsvård, där altare och skrivbord hör samman. Boken lyfter fram tjugo församlingspräster som var verksamma under perioden 1950 2000 därför att de har något att säga 2020-talets kyrka. Några präster har skrivit utmanande prästmötesavhandlingar, andra har mest skrivit i församlingsblad, en del har skrivit mycket, andra nästan ingenting alls. Någon har skrivit detektivromaner, en annan många psalmer. Gemensamt har de bidragit till förståelsen av hur man bygger församling och vad det innebär att vara kyrka i världen: Alf Corell | Ragnar Ekström | Carl Strandberg | Carl Greek Henrik Ivarsson | Margit Sahlin | Axel Rappe | Pehr Edwall Gunnar Rosendal | Rune Klingert | Evert Palmer Lars Lindhagen | Per-Olof Sjögren | Lars Ekblad | Erik Beijer Tage Bentzer | Sven-Oskar Berglund | Anders Frostenson Barbro Westlund | Karl-Gunnar Ellverson Boken avslutas med några reflektioner och jämförelser mellan Svenska kyrkan och det svenska samhället under 1900-talets andra hälft och läget på 2020-talet, inte utan konstruktiv kyrkokritik.

Sven-Erik Brodd är teologie doktor, präst och professor emeritus. Gunnar Weman är teologie doktor, biskop och ärkebiskop emeritus.

Mitt under brinnande världskrig vigs John Cullberg (1895 1983) till biskop. Han är en då en uppmärksammad religionsfilosof med konservativ politisk förankring. Redan under 1920­-talet startar Cullberg sin akademiska karriär och blir doktor i både filosofi och teologi och han förblir religionsfilosof livet ut. Efter att ha varit församlingspräst blir John Cullberg 1940 biskop i Västerås stift (1940 1962). Som biskop bekämpar han partipolitiseringen av Svenska kyrkan, stöder ett ökat engagemang och inflytande för lekmännen, röstar för att kvinnor ska få prästvigas och ger hårt arbetande högkyrkliga präster sitt stöd. John Cullberg är samtidskritiker, både när det gäller kyrka och samhälle, och som uppmärksammad debattör drar han fulla hus. Cullberg kan kritisera vad han anser vara demokratins avigsidor men är också socialt engagerad i Sverige och utomlands. Han driver frågor om internationellt bistånd och är till exempel medlare i Cypernkrisen. Boken John Cullberg. Biskop, religionsfilosof och samtidskritiker är det första arbetet som presenterar en av de mest intressanta och komplicerade kyrkoledarna i Svenska kyrkan. I boken bidrar dryga dussinet författare till en spännande framställning av biskop Cullbergs insatser för Västerås stift, för Svenska kyrkan och för den världsvida kyrkan.

Sven-Erik Brodd: Biskopen som filosof, kritiker och klerk. Libertas ecclesiae (Om ecklesiologi och politisk teori i John Cullbergs teologi). John Cullbergs bibliografi 1918 1975, med inledningJonas Jonsson: John Cullberg: Konturer av ett liv I. John Cullberg: Konturer av ett liv II. John Cullberg: Konturer av ett liv III. John Cullberg: Konturer av ett liv IV. John Cullberg: Konturer av ett liv VInga Sanner: John Cullberg och kulturidealismenBirgitta Brodd: John Cullbergs uppfattning om demokrati och dess utveckling. Debatten om John Cullbergs hållning till demokrati och nazismTorbjörn Aronsson: John Cullberg, Svensk tidskrift och högern i demokratins genombrottstidGunnar Weman: John Cullberg och gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstBo Hansson: John Cullbergs syn på verklighetKarin Johannesson: På jakt efter en skapelseförankrad kristologiJohan Cullberg: Pappa och familjenMikael Mogren: Arvet efter John Cullberg i Västerås stift

Gudstjänstlivet i Sverige präglas av spänningar och överlappande möten, av konvergenser och divergenser. Medvetet upprätthållna särtraditioner interagerar med bruk där olikartat idégods kan ge upphov till nya och innovativa gemensamma praktiker. Årsbokens fem artiklar belyser friktionen mellan det sammanstrålande och det särskiljande. Studierna tar sig an kontroversiella och oväntade historiska konvergenser, men ger också utrymme till divergerande tendenser. Bland de behandlade konvergenta och divergenta gudstjänstuttrycken återfinns Andra Vatikankonciliets liturgiska konsekvenser i romersk­katolska kyrkan liksom dess avtryck i Svenska kyrkan, receptionen av Östkyrkliga ikoner i Svenska kyrkan, firandet av den så kallade Ökenmässan i ekumeniska sammanhang idag, samt strömningar och debatter rörande de svenska frikyrkosamfundens gudstjänstmusik under de senaste femtio åren. Volymen innehåller en avdelning med recensioner av nyutkommen litteratur inom liturgik, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik, samt utförliga minnesteckningar över Lars Eckerdal, Karl Johan Jocke Hansson och Ragnar Holte.

Årsbok för svenskt gudstjänstliv 98, 2023

Vad händer med ett samhälle när den kyrka, som varit folkomfattande, istället hamnar i minoritet? Genom historien finns religion och andlighet med som en grundton i samhällsbygget. Men den grundtonen kan stämmas i olika tonarter, vilket påverkar den samlade klangbilden. Vilka blir följderna av att en tusenårig kristen samhällsreligion tonas ut? Hur blir den nya klangbilden, i samhället och i kyrkan? Bidragen i denna rapport reflekterar över vad det innebär att folkkyrkans tid som majoritetskyrka är över. Och hur den omvandlingen kan hanteras, för att i tillit kunna lämna det som haft sin tid.

Allt har sin tid. Folkkyrka under omvandling ingår i Stiftelsen Sverige och kristen tro; skriftserien 31