Stefan Gelfgren – författare

2026 händer det: Svenska kyrkan blir en folkkyrka i minoritet. Det väcker frågor. Vad händer med en kyrka – och ett samhälle – när en tusenårig kristen grundton tonar ut? Många kyrkor i världen vet redan vad det är att leva som minoritet. En folkkyrka kan blomstra även så. Visserligen gör det ont när invanda mönster bryts. Men i den stilla susningen finns samtidigt nya möjligheter att upptäcka. I en tid av förändring vill projektet Folkkyrka i minoritet bidra till ett nyfiket sökande efter vägar framåt. Projektets tre rapporter sammanfattas i denna bok, med förankring i församlingslivet och i relevant forskning. Här får ideella, förtroendevalda, anställda och intresserade ett gediget underlag för samtal som kan fördjupa, bredda och uppmuntra.En stilla susning. Svenska kyrkan i minoritetsblivandets tid ingår i Stiftelsen sverige och kristen tro; skriftserien 34

Why Do Christian Churches Build Congregations Online? examines the different ways that Christian churches and denominations perceive and use digital media in their external work. This is explored through three different case studies, with dissimilar approaches to digital media, to understand the prerequisites and conditions for media usage from a religious institutional perspective. The case studies included are as follows:The Charismatic movement (with Pentecostal origin)The Church of SwedenThe Laestadian movementThese cases range from a positive and outgoing attitude toward digital media to a hesitant and reluctant approach. The highly secularized and digitally permeated Swedish society gives the context in which the religious institutions must relate and understand themselves in relation to. From a mediatization approach, the national context limits and sets presumptions for the negotiating process. This volume provides an understanding of the relationship between external (societal) and internal factors (such as theology and historical origin). This book will also broaden the understanding of the field of "digital religion" and emphasize the need to discuss contemporary religion in terms of "religion in a digital age".

This anthology – the first of its kind in eight years – collects some of the best and most current research and reflection on the complex interactions between religion and computer-mediated communication (CMC). The contributions cohere around the central question: how will core religious understandings of identity, community and authority shape and be (re)shaped by the communicative possibilities of Web 2.0? The authors gathered here address these questions in three distinct ways: through contemporary empirical research on how diverse traditions across the globe seek to take up the technologies and affordances of contemporary CMC; through investigations that place these contemporary developments in larger historical and theological contexts; and through careful reflection on the theoretical dimensions of research on religion and CMC. In their introductory and concluding essays, the editors uncover and articulate the larger intersections and patterns suggested by individual chapters, including trajectories for future research.

This anthology – the first of its kind in eight years – collects some of the best and most current research and reflection on the complex interactions between religion and computer-mediated communication (CMC). The contributions cohere around the central question: how will core religious understandings of identity, community and authority shape and be (re)shaped by the communicative possibilities of Web 2.0? The authors gathered here address these questions in three distinct ways: through contemporary empirical research on how diverse traditions across the globe seek to take up the technologies and affordances of contemporary CMC; through investigations that place these contemporary developments in larger historical and theological contexts; and through careful reflection on the theoretical dimensions of research on religion and CMC. In their introductory and concluding essays, the editors uncover and articulate the larger intersections and patterns suggested by individual chapters, including trajectories for future research.

This book highlights tensions and negotiating processes between modern society and conservative religious groups. In this book, scholars from different disciplines look at the various ways in which representatives of conservative religious faith live, practice, and formulate their religion in relation to a contemporary mainstream culture.

This book highlights tensions and negotiating processes between modern society and conservative religious groups. In this book, scholars from different disciplines look at the various ways in which representatives of conservative religious faith live, practice, and formulate their religion in relation to a contemporary mainstream culture.

Den här boken handlar om hur sociala medier kan fungera politiskt i människors vardag. Digitaliseringen av samhället har starkt aktualiserat frågan om förhållandet mellan medier och deltagande. I Sverige har exempelvis de olika politiska partierna lagt mycket resurser på synlighet, inte minst via bloggar, Facebook och Twitter. Sociala nätverksmedier medför även möjligheter till en mer vardaglig form av engagemang och deltagande i en mängd olika politiska och sociala frågor. Vilken betydelse har sociala medier för exempelvis politiker, journalister och aktivister? Hur används nya digitala kommunikationstekniker för att utöva politiska påtryckningar och för politisk mobilisering? Vad innebär det att vara engagerad i dagens digitaliserade samhälle? Hur kan ?det politiska? ? också i termer av olika typer av livsstilar och identitetsarbete ? spåras i olika gruppers och individers medieanvändning? "Digital politik ? Sociala medier, deltagande och engagemang" består av tio kapitel som från olika perspektiv bidrar till att belysa och problematisera sociala mediers betydelse för ?det politiska? i dag. Författarna är forskare verksamma inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige och Norge.Boken innehåller innehåller bidrag av Jonas Andersson Schwarz, Linda Berg, Maria Carbin, Eric Carlsson, Stefan Gelfgren, Jenny Gunnarsson Payne, Anders Johansson, Anna Johansson, Anders Olof Larsson, Simon Lindgren och Bo Nilsson.

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Under 1900-talet blev frikyrkornas och de inomkyrkliga väckelserörelsernas gudstjänstlokaler många i övre Norrland. De kallades bönhus, missionshus och kapell, och de återfanns i nästan varje by. I dag har många av lokalerna rivits eller fått andra användningsområden. Antologin Där möten äger rum inleds med en övergripande kartläggning av gudstjänstlokalernas utveckling över tid och rum med hjälp av den digitala kartan DigiBön. Kartans upphovsman, Stefan Gelfgren, använder lokalernas samfundsanknytning till att belysa övre Norrlands kyrkogeografi. Boken behandlar bönhusrörelsens olika faser i skilda delar av Norrbottens och Västerbottens län. Daniel Lindmark undersöker bönhusens förhistoria i byarna i det rosenianska västerbottniska kustlandet och visar att de tidiga skolhusen ofta fungerade som gudstjänstlokaler. Eva Hellmans kapitel är i stället inriktat mot den nutida användningen av olika typer av västlaestadianska bönhus i Gällivaretrakten. I antologin ingår både kapitel som fokuserar på enskilda bönhus och studier som anlägger mer övergripande perspektiv. Medan Daniel Strömner genomför en totalinventering av de frikyrkliga lokalerna i Nordmalings kommun i Västerbotten, skriver Kjell Söderberg om den strid som på 1950-talet uppstod om ägandet av Jävre bönhus i Norrbotten. Boken avslutas med en essä av Anders Persson. I sin analys av lokaler och människor i Sune Jonssons dokumentära fotoböcker berör han tre av väckelsens huvudformer i övre Norrland: rosenianism, laestadianism och frikyrklighet. Det är dessa rörelsers möteslokaler som antologin uppmärksammar.