När Öresundsbron invigdes år 2000 nådde förväntningarna på dansk-svensk integration sin kulmen. Prognoser och framtidsspekulationer haglade. Nyhetsbrev, reklamkampanjer, webbplatser och konferenser producerades på löpande band. Öresundsbron förenade Öresundsregionen. Öresundsregionen förenade skåningar och själlänningar. Tillsammans skulle de forna broderfolken skapa en gemensam transnationell identitet. Massmedierna hade och har en central roll för denna process, dels genom sina retoriska berättelser om Öresundsregionen, dels genom ett stort antal satsningar på nya medier med Öresund som marknad. Mediernas gestaltningar är beroende av en mängd olika faktorer. I denna avhandling analyseras särskilt vilken betydelse professionella källor har haft. Under de senaste decennierna har alltfler samhällsaktörer insett journalistikens betydelse för opinionsbildning och förtroendeskapande, samtidigt som medieföretag blivit alltmer marknadsstyrda och utsatta för konkurrens. Genom välgenomtänkta PR-strategier utmanar företag, myndigheter och andra organisationer journalistikens beskrivningsprivilegium. I avhandlingen analyseras dels vilka strategier som använts för att gestalta och konstruera Öresundsregionen, dels de föreställningar som dominerat i den regionala dagspressen. Den senmoderna samhällsutvecklingen och dansksvenska massmediestrukturen utgör sammanhang.
