Mia Österlund – författare

Litteraturläsning kan öppna dörrar till fantasin, språket och världen. Att erbjuda högläsning och litteratursamtal ingår också i förskolans uppdrag.I fyra teman ger författarna ingångar till hur läsning och litteraturarbete kan bedrivas på varierade sätt. Det handlar om hur bilderböcker kan öppna för svåra samtal om döden, klimatet och pengar, om digital läsning, om läsfrämjande och samverkan med det lokala kulturlivet samt om hur rösten och kroppen kan användas vid litteraturläsning. En avslutande del belyser hur förskolan skildras i samtida bilderböcker. Till varje tema hör ett avsnitt med didaktiska uppslag, som ger konkreta förslag på övningar och frågor avsedda för såväl pedagogens förberedelser som arbetet med barngruppen.Rum för läsning innehåller tio nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, pedagogik och etnologi – alla med ett gemensamt intresse för förskolans litteraturläsning och för vad som sker i mötet med barnen.Rum för läsning vänder sig främst till förskollärarutbildningen och verksamma pedagoger i förskolan.

Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verknings­medel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introduktion till olika teorier och metoder inom området och ger också en kort skiss av litteraturvetenskapens utveckling. Boken består av elva kapitel, skrivna av erfarna lärare och forskare. Syftet är att ge en orientering om litteraturvetenskapens tankevärld - men också att ge läsarna praktiska råd inför arbetet med litterära verk.Kapitlen behandlar analys av fiktionsprosa, lyrik och dramatik, litteraturhistorieskrivning, perspektiv på äldre litteratur och idéanalys. Särskilda kapitel ägnas också analysen av makt och genus, barnlitteratur, världslitteratur, litteratursociologi och frågor om litterärt värde. Litteraturvetenskap I vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap II är avsedd för studenter på avancerad nivå.

Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verkningsmedel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introduktion till olika teorier och metoder inom området och ger också en kort skiss av litteraturvetenskapens utveckling. Boken består av elva kapitel, skrivna av erfarna lärare och forskare. Syftet är att ge en orientering om litteraturvetenskapens tankevärld – men också att ge läsarna praktiska råd inför arbetet med litterära verk.Kapitlen behandlar analys av fiktionsprosa, lyrik och dramatik, litteraturhistorieskrivning, perspektiv på äldre litteratur och idéanalys. Särskilda kapitel ägnas också analysen av makt och genus, barnlitteratur, världslitteratur, litteratursociologi och frågor om litterärt värde. Denna andra upplaga är reviderad och innehåller ett nyskrivet kapitel om läsning. Litteraturvetenskap I vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap II är avsedd för studenter på avancerad nivå.

Finns det egentligen något som är normalt? Om svaret är ja: innebär det att allt annat är onormalt? Om svaret är nej: innebär det att vi alla i själva verket är mer eller mindre (o)normala? Och hur reflekteras, diskuteras och problematiseras dessa frågor inom barnkulturen i samtida och historiskt perspektiv? Temat för Centrum för barnkulturforsknings årliga symposium 2018 var Barnnorm och kroppsform – om ideal och sexualitet i barnkulturen. Det handlade om krav och ideal som kringgärdar den verkliga och fiktiva barnkroppen samt om barns och vuxnas idéer om sexualitet, sexuella identiteter och könstillhörigheter. Vi analyserade nakenhet i visuell kultur, skönhetsideal i barnfilm, barns frågor om kropp och sexualitet, scenkonst för barn och unga med funktionsvariationer, pojkfysiologi i litteratur, sex i läromedel, selektering inom barnidrott, fetma i bilderböcker, bloggar om ätstörningar och mycket mer. I denna antologi har elva av symposiets talare omvandlat sina föreläsningar till artiklar som riktar sig till en bred läsekrets av kulturarbetare, pedagoger, forskare, studenter, kreatörer, kulturtjänstepersoner, bibliotekarier och alla andra med intresse för barnkultur. Som en röd – eller kanske regnbågsfärgad – tråd löper genom boken idén om att alla de normer och ideal som genomsyrar barnkulturen skapas och upprätthålls av människor. Därför kan de också omskapas eller avskaffas av människor. Exempelvis oss; vi som skriver och ni som läser detta! Innehållsförteckning - Reslig, blond och snar till våld - kroppen i den svenska pojkboken, Magnus Öhrn - Estetiseringen av barnkroppen: några filmhistoriska nedslag, Malena Janson - Blir du valbar, lille vän? Det självreflekterande barnet i urvalssituationer, Magnus Kilger (Idrottsliga) tjejsamtal - om tonåriga baskettjejers genus- och feminitetsskapande, Julia Rönnbäck - MELO Collective - gränsöverskrivande scenkonst för alla sinnen och funktioner, MELO Collective - "En inkluderande kulturskola"- för alla funktionsvariationer?, Adriana Di Lorenzo Tillborg - "Rumpan är stor, men buxan år trång". Bilderboken ur fettstudieperspektiv, Mia Österlund - Ätstört flickskap i bloggar, Ann-Charlotte Palmgren - Hångel, sex och nakenhet - bilder, blickar och barn, Anna Sparrman - Rätt att veta? Om barn, unga, sexualitet och kunskap, Jenny Bengtsson - Bland drakar och dragqueens. En saga, Robert FUX med flera