Sedan den första Harry Potter-boken publicerades år 1997 har intresset för fantasylitteratur ökat lavinartat. Miljoner och åter miljoner barn, ungdomar och vuxna har följt sina mest omtyckta fantasyhjältar och -hjältinnor på deras äventyr in i magiska världar, där verklighetens lagar utmanas, överskrids och ställs på ända. Men vilka insikter kan läsare få om sin egen värld via karaktärernas upptäcktsresor in i de magiska världarna? Och hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden behandlas? Malin Alkestrands avhandling undersöker hur tre fantasyserier för barn och ungdomar - J. K. Rowlings Harry Potter-serie (1997-), Eoin Colfers Artemis Fowl-serie (2001-2012) samt Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi (2011-2013) - kan fungera som en utgångspunkt för arbetet kring demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald i klassrummet. De tre problemkomplexen utgör en del av skolans värdegrund. Denna måste alla lärare inom det svenska skolsystemet, oavsett ämnestillhörighet, integrera i sin undervisning. I detta arbete kan fantasyböckernas skildring av de magiska världarnas maktförhållanden fungera som allegorier över verklighetens motsvarigheter, samtidigt som de skapar en främmandegörande effekt som hjälper läsaren att betrakta maktfrågor utifrån, med en distanserad blick. Det är denna rörelse mellan närhet och distans som ger upphov till fantasylitteraturens magiska möjligheter i värdegrundsarbetet. Boken, som är den första svenskspråkiga avhandlingen om fantasylitteratur, riktar sig till litteraturvetare och litteraturdidaktiker, lärare, lärarutbildare och lärarstudenter, samt till alla som gillar att läsa fantasy.

Sedan den första Harry Potter-boken publicerades år 1997 har intresset för fantasylitteratur ökat lavinartat. Miljoner och åter miljoner barn, ungdomar och vuxna har följt sina mest omtyckta fantasyhjältar och -hjältinnor på deras äventyr in i magiska världar, där verklighetens lagar utmanas, överskrids och ställs på ända. Men vilka insikter kan läsare få om sin egen värld via karaktärernas upptäcktsresor in i de magiska världarna? Och hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden behandlas? Malin Alkestrands avhandling undersöker hur tre fantasyserier för barn och ungdomar - J. K. Rowlings Harry Potter-serie (1997-), Eoin Colfers Artemis Fowl-serie (2001-2012) samt Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi (2011-2013) - kan fungera som en utgångspunkt för arbetet kring demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald i klassrummet. De tre problemkomplexen utgör en del av skolans värdegrund. Denna måste alla lärare inom det svenska skolsystemet, oavsett ämnestillhörighet, integrera i sin undervisning. I detta arbete kan fantasyböckernas skildring av de magiska världarnas maktförhållanden fungera som allegorier över verklighetens motsvarigheter, samtidigt som de skapar en främmandegörande effekt som hjälper läsaren att betrakta maktfrågor utifrån, med en distanserad blick. Det är denna rörelse mellan närhet och distans som ger upphov till fantasylitteraturens magiska möjligheter i värdegrundsarbetet. Boken, som är den första svenskspråkiga avhandlingen om fantasylitteratur, riktar sig till litteraturvetare och litteraturdidaktiker, lärare, lärarutbildare och lärarstudenter, samt till alla som gillar att läsa fantasy.

Sedan den första Harry Potter-boken publicerades år 1997 har intresset för fantasylitteratur ökat lavinartat. Miljoner och åter miljoner barn, ungdomar och vuxna har följt sina mest omtyckta fantasyhjältar och -hjältinnor på deras äventyr in i magiska världar, där verklighetens lagar utmanas, överskrids och ställs på ända. Men vilka insikter kan läsare få om sin egen värld via karaktärernas upptäcktsresor in i de magiska världarna? Och hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden behandlas? Malin Alkestrands avhandling undersöker hur tre fantasyserier för barn och ungdomar - J. K. Rowlings Harry Potter-serie (1997-), Eoin Colfers Artemis Fowl-serie (2001-2012) samt Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi (2011-2013) - kan fungera som en utgångspunkt för arbetet kring demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald i klassrummet. De tre problemkomplexen utgör en del av skolans värdegrund. Denna måste alla lärare inom det svenska skolsystemet, oavsett ämnestillhörighet, integrera i sin undervisning. I detta arbete kan fantasyböckernas skildring av de magiska världarnas maktförhållanden fungera som allegorier över verklighetens motsvarigheter, samtidigt som de skapar en främmandegörande effekt som hjälper läsaren att betrakta maktfrågor utifrån, med en distanserad blick. Det är denna rörelse mellan närhet och distans som ger upphov till fantasylitteraturens magiska möjligheter i värdegrundsarbetet. Boken, som är den första svenskspråkiga avhandlingen om fantasylitteratur, riktar sig till litteraturvetare och litteraturdidaktiker, lärare, lärarutbildare och lärarstudenter, samt till alla som gillar att läsa fantasy.