Den svenska välfärden möter den moderna världen : Klarar kommuner och regioner att finansiera välfärden i en global och digital ekonomi?

Sveriges långtgående decentraliserade välfärdssystem har många fördelar, men utmanas i en ekonomi som blivit alltmer digital och global. I denna rapport analyserar vi de utmaningar som dagens finansiering av kommunal och regional verksamhet står inför samt diskuterar en rad förbättringsåtgärder. Det är uppenbart att dagens lokala finansiering av den kommunala och regionala välfärden inte räcker till, utan kräver tillskott från nationell nivå. Dessutom är skattebasen - förvärvsinkomster - inte jämnt fördelade över regioner och kommuner, vilket ställer krav på utjämningssystemet. Den ojämna fördelningen är framför allt märkbar mellan kommuner och det finns en risk att skillnaderna fortsätter att öka. Det är också problematiskt att samtliga tre fiskala nivåer - staten, regioner och kommuner - delar på samma skattebas. Därutöver talar mycket för att arbetsinkomster blivit mer mobila, vilket ökar både den samhällsekonomiska kostnaden av att beskatta arbetsinkomster och försvårar användningen av dem som lokal skattebas. Den lokala beskattningen brister även i transparens och uppfyller inte kraven om horisontell och vertikal rättvisa, det vill säga att samma inkomst beskattas olika beroende på var man bor samt att individer med lägre inkomst kan betala mer i skatt än individer med högre inkomst. Vi föreslår bland annat en förändring i beskattningsmakten där lokala jurisdiktioner får beskattningsmakt över nya skattebaser, så som fastigheter och eventuellt naturresurser. Det kan växlas mot en minskad beskattningsmakt över förvärvsinkomster för regionerna. Det finns många fördelar med att beskatta fastigheter lokalt. Dessutom talar en ökad arbetskraftsmobilitet för ett skifte från beskattning av förvärvsinkomster mot mer icke-mobila skattebaser.