Historia och arkeologi

Hur kunde en knappt läskunnig sibirisk bonde ha så stort inflytande över världens öde?

Rasputin var hängiven monarkist, inte revolutionär. Han hade ingen officiell position och inga styrkor under sitt befäl. Ändå bidrog han mer än någon annan till tsarfamiljen Romanovs fall.

Tsar Nikolaj II och hans hustru Alexandra blev besatta av Rasputin. Tsarens officerskår blev fullständigt demoraliserad av skvallret om korruption, för att inte tala om ryktena om den så kallade galne munkens utsvävningar med tsaritsan – och hennes döttrar. Blotta tanken på att hela Rysslands tsar hade bedragits av en bonde var förödande i ett sådant patriarkalt imperium. När februarirevolutionen bröt ut 1917 höjdes inte en enda värja till regimens försvar.

Precis som Rasputin förtrollade tsarfamiljen har han fascinerat eftervärlden. Den brittiske historikern Antony Beevor tecknar ett mästerligt porträtt av en man som rört sig mellan historia och legend, samt av det samhälle som gjorde det möjligt för honom att träda in i maktens korridorer och spela en nyckelroll i tsardömets undergång.

Pingströrelsen är en av de största religiösa sammanslutningarna i Sverige. Den växte fram i skuggan av världshändelserna under rasismens århundrade. I centrum stod ledaren Lewi Pethrus, som också grundade partiet Kristdemokraterna.

Sista brevet till Hitler berättar om ett oskrivet kapitel i detta frikyrkosamfunds utveckling, hur rörelsen förhöll sig till nationalism och antisemitism i Förintelsens tidevarv.

Markus Lundström är professor i sociologi och doktor i ekonomisk historia. Tomas Poletti Lundström är docent i religionssociologi och doktor i religionshistoria.

"Ett fantastiskt pionjärarbete" Heléne Lööw, docent i historia.

"Fler forskningsprojekt borde resultera i så här tillgänglig sakprosa. Men det lär dröja innan något av dem innebär en lika avgörande nyansering av svensk historia som 'Sista brevet till Hitler'" Expressen 

"Boken bygger på ett gediget forskningsarbete men är ledigt och personligt skriven texten vävs ihop med egna erfarenheter från uppväxten i pingstkyrkan." BTJ 

"Genom att redovisa rörelsens rötter i amerikansk väckelse och dra ut handlingen till vår egen tid, visar de hur en bokstavstrogen läsning av Bibeln kan leda till oförsonliga ställningstaganden – på tvärs med det kristna kärleksbudskapet." Filter 

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:

Varför startade kriget?

Vad handlar det om?

Vad säger folkrätten?

Hur kommer kriget att sluta?

Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.

Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter.

OLA TUNANDER:»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".

Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet.

När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.

Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.

Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…

Ingen världsdel har varit lika präglad av dragkampen mellan krig och fred som Europa. Två världskrig startade här, och hotet om ett tredje hängde över kontinenten i fyra decennier. Efter Berlinmurens fall 1989 tycktes freden till sist ha segrat. Men med Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina 2022 blev det uppenbart att även denna fredsordning vilade på bräcklig grund. Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska analytiker. I Den förlorade freden tar han ett unikt grepp om Europas moderna historia och skildrar fredernas sammanbrott. Utifrån fyra försök att skapa varaktig fred i Europa – från första världskriget till vår egen tid – visar han hur varje ordning gradvis underminerats och till sist gett vika. Har freden någonsin haft en verklig chans? Och om inte, vad väntar härnäst?

Augustpriset 2025 för årets svenska fackok. "En fängslande resa i ballongfararnas spår, berättad med en oförställd besatthet. Vitön. visar det vackra i att ge allt, inte för att lyckas – utan för att man inte kan låta bli." (ur motiveringen)

”Så medryckande att man blir sittande från första sidan till sista.”SvD

” Bea Uusmas böcker är ren poesi."DN

”Det är vackert som ett impressionistiskt konstverk, upplysande som en fackbok och lättillgängligt som en countryballad om längtan över isvidderna.”

GP

Det började som ett vanligt intresse. Det blev hennes liv.

I mer än tre decennier har Bea Uusma försökt lösa Andréeexpeditionens gåta. Varför dog de på Vitön 1897, trots varma kläder och rikligt med proviant, innan de ens hunnit packa upp sina slädar?

2013 gav hon ut Expeditionen. Min kärlekshistoria som tilldelades Augustpriset och hyllades av kritiker och läsare världen över. I Vitön. den fristående fortsättningen på Expeditionen, gräver hon sig ännu djupare in i Andrée-expeditionen. Arrangerar en vetenskaplig polarexpedition till Vitön. Undersöker blodspår och analyserar sönderrostade vapen från 1800-talet. Lyckas dechiffrera den oläsbara texten i Andrées sista dagbok. Med hjälp av ny teknik kan hon få svar på frågor som tidigare inte ens gick att ställa.

Vitön. tar oss längst ut i det som fortfarande är okänt, och längst in i en människa som aldrig kan sluta söka efter sanningen.

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna.Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten.Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?

Lund är på många sätt en extraordinär stad. Liten till ytan, belägen på den skånska slätten, men genom seklerna ett kraftfält för idéer, kunskap och internationella impulser. Här växte en medeltida kyrkometropol fram med domkyrkan som centrum. Här grundades ett universitet som skulle forma generationer av forskare, studenter och samhällsbyggare. Här möts akademi och arbetarkultur, spex och högteknologi, kullerstensgator och forskningsanläggningar.

I mitten av 900-talet fick en dansk vikingakung en strålande idé: han skulle bygga en ny stad, med kungsgård, en präktig kyrka och ett myntverk. I Historien om Lund följer vi stadens resa genom expansion, krig, stagnation och nytändning – vidare till industrisamhälle, kunskapsstad och internationellt nav i Öresundsregionen. Det är en berättelse om hur idéer har rört sig över gränser och blivit en del av Lund: från kontinentens kloster och universitet, från romantikens Tyskland, från industrialismens USA och från punkens Storbritannien.

Med kunskap och värme tecknas bilden av en stad som gång på gång har förnyat sig. Det är en historia om öppenhetens betydelse – och om hur en liten stad på den skånska slätten har satt avtryck långt utanför sina egna gränser.

Eskil Fagerström är författare och infödd lundabo. Han har varit verksam som nyhetsjournalist i staden under nära 30 år, bland annat som reporter och chef för Sydsvenskans Lundaredaktion.

"Trilogin kommer att bli en svensk klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år." Dala-Demokraten om den första delen av Landet utanför.I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942.I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation.I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...

Capri är berömt för sin magiska skönhet, men också mytomspunnet på grund av de många fascinerande personligheter som vallfärdat dit. Under romartiden var ön kejserligt residens, sedan föll den i en törnrosasömn på grund av sin svårtillgänglighet. När kommunikationerna förbättrades under 1800-talet började besökarna strömma till. Först kom konstnärer och författare, sedan följde kungligheter, miljonärer och excentriker. I dag är det snarare de stora mängder turister som sätter sin prägel på ön. 

Bengt Jangfeldt berättar initierat och kunnigt om de människor och företeelser som bidragit till Capris ryktbarhet: eremitprästen Anselmo på Monte Solaro, Anacapris skyddshelgon Sant Antonio, ett flertal svenska konstnärer och författare som inspirerats av ön, Graham Greene och hans rosenträdgård, andra berömda besökare som Hermann Göring, Henry James, Dwight D. Eisenhower, Maxim Gorkij och Vladimir Lenin, samt naturligtvis Axel Munthe och drottning Victoria.  Boken utkommer även i engelsk översättning. 

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Följ med genom 1970-talets Stockholm – en kontrasternas stad med bilar och betong, portvakter och pilsnerkaféer.  

I den nya fotoboken Staden som inte längre är. 1970-talets Stockholm samtalar fotograf Ingvar Lundkvist och Katinka Bergvall, antikvarie på Stadsmuseet, om det Stockholm som var då. Utgångspunkt är den stora mängd fotografier som Ingvar tog i sin tjänst på Stadsmuseet 1973–1983.  

1970-talets Stockholm är småstad och storstad i ett. En ny citykärna har under 1950- och 1960-talet vuxit fram. Moderna kontorshus, bankbyggnader och butikslokaler har poppat upp, samtidigt som underhållet av innerstadens bostadshus är gravt eftersatt. Det moderna tar form intill hus med flagnande fasader, dusch i källaren och avsaknad av centralvärme.  

Det är också en tid där politikens storslagna stadsomvandlingsplaner krockar med sämre ekonomi och den folkliga opinion som nu väcks mot omvandlingens kostnader i pengar och förlorade miljö- och kulturvärden.  

Mitt i detta står Stockholms stadsmuseums fotografer och antikvarier med kameror, pennor och block. Uppdraget är att dokumentera byggnader och beskriva kulturhistoriska värden inför de ombyggnationer som väntar.  

Idag kan vi se på 1970-talet i backspegeln, samtidigt som minnet fortfarande är högst levande. Vad har vi vunnit, vad har gått förlorat, vad blev bra, vad blev mindre lyckat? Boken ger inga svar, men hoppas väcka frågor och funderingar hos dig som läser.  

Mannen lutar sig framåt i den vita lädersoffan och spänner blicken i mig. Om det funnits ett bord framför oss hade han dunkat sin välmanikyrerade högerhand mot dess blanka träyta. »Varför Hitler är aktuell i dag« säger han. »Jo, för att han hade rätt på varenda punkt!«

I en tid när sanning och lögn allt oftare byter plats i det offentliga samtalet växer glömskan. I Den största lögnen visar Knut Kainz Rognerud hur förintelseförnekarna gått från marginella extremister till en växande rörelse med internationella förgreningar. I centrum för berättelsen står Gerd Honsik, ideolog, agitator och en av Europas mest inflytelserika högerextrema aktörer.

Med hjälp av ett unikt källmaterial skär­skådas lögnen som politiskt verktyg. Kainz Rognerud har i över två decennier granskat hur Honsiks nätverk inspirerat nynazister, historie­revisionister och politiker runt hela världen. Ju djupare han gräver, desto tydligare framträder syftet med lögnerna. Det handlar inte om att förvanska historien, utan om att återupprätta det tredje rikets rykte – och på så vis bana väg för en alternativ framtid.

*

Knut Kainz Rognerud är granskande journalist, författare och dokumentärfilmsproducent. Han har vunnit Guldspaden och blivit nominerad till ett antal svenska och internationella priser. Hans förra bok, Sundsvallsoligarken, blev nominerad till Augustpriset.

Sagt om Sundsvallsoligarken – nominerad till Augustpriset 2023:

»Väl berättad och väl disponerad, så vill man veta något om brottslighet som så att säga rör sig på en världs­politisk nivå, då kan man med fördel ta och läsa den här.« Leif GW Persson

»Som en James Bond-film fast på riktigt.« Sydsvenskan

»Genom Knut Kainz Rogneruds omsorgsfullt tecknade porträtt träder Oleg Deri­paska, en av de mäktiga oligarkerna kring Putin, fram ur den anonymitet som ofta omger denna krets.« Augustpriset

»Storligen imponerad.« Expressen

»För att förstå Putins Ryssland idag behöver man bara läsa Figes enastående skildring.« Antony Beevor

Orlando Figes skildrar tusen år av rysk historia, från Kievriket till Putins invasion av Ukraina, ur ett nytt och avslöjande perspektiv där han visar hur personer och händelser format nationens själ och självbild.

Med fängslande berättarstil och skarp analys utforskar Figes de autokratiska tendenserna, föreställningarna om tsaren som folkets fader, den "ryska själen" och den upplevda skymfen från västvärlden.

Linnés herbarium är en mycket vacker bok, skönt formgiven, med ett fascikelomslag som omsluter inlagan. Sörlins text ger mycket för den som är intresserad av Linné och botanikens historia. Johan Brinck BTJI ett mörkt tempererat källarrum i London förvaras cirka 14 000 torkade växter från 1700-talet. Det är Carl von Linnés eget herbarium, varsamt katalogiserat i bleka mappar omslutna av bruna bomullsband. Växterna har samlats in av botaniker världen över i en strävan efter att kartlägga den. Några är hastigt upptejpade, andra omsorgsfullt monterade och beskrivna med sirlig handskrift. En del av växterna är krigsbyten eller handelsvaror, och ett stort antal människor har fått offra sina liv för att bidra till denna samling. Vad kan Linnés herbarium säga oss om tidens förhållande till naturen och omvärlden? Och vilka historier gömmer sig bland dessa ark?    I den här boken blixtbelyser fotografen Lena Granefelt herbarieark från två av de mest betydelsefulla Linnésamlingarna i världen: de som förvaltas av Linnean Society of London och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Ljuset gör att annars osynliga detaljer framträder, så som arkens struktur och vattenstämplar, men också anteckningar som för samman tankar och observationer från olika tiders botaniker. Även färgerna kommer tillbaka; veck och inneslutna frönblir synliga. Den fotografiska dokumentationen ackompanjeras av texter skrivna av idéhistorikern, professorn och författaren Sverker Sörlin, som gör nedslag i växtsamlandets praktik och samtidigt visar hur herbarierna bidrog till att skapa en revolution i vetandet om världen.  

"En hisnande spaningstur genom mänsklighetens historia ... Sapiens är full av aha-upplevelser och bygger på breda insikter i naturvetenskap, antropologi och samhällsvetenskap."Lars Linder, DN"Det är en väldigt underhållande, tankeväckande och välskriven bok. Harari rör sig flytande och självsäkert över hela det akademiska fältet. Biologi möter antropologi som möter arkeologi och filosofi och teologi och historia. Han har humor, vilket gör honom i sammanhanget ganska originell, och han har också en känsla för dramatik."Patrik Svensson, Sydsvenskan"Djärv och fängslande."Isabelle Ståhl, Svenska Dagbladet"Provocerande, filosofiskt avancerat, stundtals mycket intressant, men ibland rent fjantigt ... underhållande men ibland häpnadsväckande stolliga historik över mänskligheten."Björn Gunnarsson, GP"Den är lysande. Troligtvis den bästa boken om mänsklighetens historia - och då jag har läst väldigt många."Henning Mankell

Sapiens är en storslagen berättelse om människans ursprung, nutid och framtid. Historikern Yuval Noah Harari tar oss med från Homo sapiens första steg på jorden, då vi var ett däggdjur bland alla andra, till idag när vi står som världens obestridda härskare - med makt att både skapa och utplåna liv.För cirka 70 000 år sedan var jorden befolkad av minst sex olika mänskliga arter. Ingen av dem hade någon större inverkan på den globala ekologin. Idag har bara en art överlevt - Homo sapiens. Hur blev det så? En del av hemligheten bakom framgångarna är att vi är det enda djur som kan prata om saker som existerar enbart i vår egen fantasi, såsom gudar, nationer, pengar och mänskliga rättigheter. Om detta och mycket mer handlar denna internationella bästsäljare som ger nytt bränsle åt diskussionen om vårt gemensamma förflutna och planetens framtid.Professor Yuval Noah Harari (född 1976) är verksam vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och slutförde sin doktorsavhandling vid University of Oxford. Hans specialområde är världens historia och makrohistoriska processer. Harari har publicerat ett flertal böcker och artiklar och hans filmade föreläsningar om världens historia har blivit en stor succé på Youtube.

Bibliotekarien Jenny Lindh i DN rekommenderar:"Jag är så upphetsad över att Yuval Noah Hararis Sapiens nu kommer på svenska. Hans maffiga - och utmanande - bok om människan är så innehållsrik att den är hopplös att sammanfatta: "En makrohistorisk exposé över homo sapiens utveckling", försökte jag häromkvällen, varpå sällskapet omedelbart föll i djup REM-sömn. Därför ett par nedslag: Homo Sapiens är en mördarmaskin. Mänskliga rättigheter är en fantasi. Ja, kanske handlar Sapiens framför allt om just fantasin, den föreställningsförmåga som gjort oss till världens härskare. Sagan om människan är intimt förbunden med fiktion."Jenny Lindh i M-magasin:Högsta betyg MMMMM, oumbärlig."Årets bästa? Hur blev människan människa? Hur kan en ynklig tvåfotning utan klor och huggtänder dominera alla andra djur och människoarter? Briljante forskaren Yuval Noah Harari skriver Sapiens historia och finner, vackert nog, att vår vinnande egenskap stavas fantasi. Konsten att föreställa sig det osynliga har skapat religioner, pengar, imperier och vårt herravälde. Men vem betalar priset? Vårens, kanske årets fackbok gnistrar av lärdom och perfekt för diskussionskvällarna."

”Jag önskar att skolböckerna hade haft samma entusiasm, självförtroende och vigör som Yuval Noah Harari har när de berättar om mänsklighetens utveckling.”Kristian Ekenberg, Örnköldsviks Allehanda

”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” är en spännande och skrämmande bok.”Bo Gustavsson, UNT

”Hans övergripande och välformulerade exposé är som gjord för underhållning.”Åsa Maria Hellman, Borås Tidning

”Harari kombinerar forskningsrön från många olika områden till ett verkligt ambitiöst, men också mycket imponerande verk … Hararis historik är minst sagt häpnadsväckande. Infallsvinklarnas mångfald gör att verket levererar nytt, ruskigt fascinerande tankegods på rullande band … Allt detta framför Harari med en tydlig, smidig och pedagogisk text – här finns varken något luddigt tänkt eller sagt. Den svenska översättningen kan man dessutom inte kalla annat än lyckad.”Sebastian Köhler, Affärsmagasinet Forum"Boken styrka är storskaligheten; författarens fascinerande framfart genom historien kan göra läsaren fartblind, men erbjuder samtidigt ett helikopterperspektiv över de långa utvecklingslinjerna och många jämförelser av världshistoriens olika kulturer som ger perspektiv på vårt samhälle."Gustav Holmberg, BTJ

"Djärv, mångfacetterad och provokativ utmanar Sapiens allt vi trodde att vi visste om att vara människa: våra tankar, våra handlingar, vår styrka … och vår framtid."The Independent"Harari kan skriva. … verkligen, verkligen skriva med intelligens, klarhet, elegans, och en underbar känsla för metaforer."The Times"Den här fascinerande boken kan inte sammanfattas; du måste helt enkelt läsa den."Financial Times

I den här boken rör vi oss i en skugglik sfär där mycket kan upplevas som vackert, skräckfyllt, främmande och avlägset. De giftiga änglatrumpet, belladonna och blåduva (stormhatt) har namn som är förföriska och bär på lockelse; här skönjs en dubbelhet. På liknande sätt märks tvetydigheten i att spikklubban har bedårande trumpetformade blommor, men kan ta en människas liv. Den tillsynes enkla potatisen är släkt med de beryktade hallucinogena växterna alruna och bolmört. Giftväxterna bär på dramatik och komplexitet, de växer i ett gränsland mellan skönhet och död och förekommer sedan länge både i läkekonsten och i folktron. Här får du stifta bekantskap med exempelvis frukt som för vilse, växtandar, djävulens talisman, giftträd, hoppets späda blomma, häxsmörjelser i myt och verklighet, läketrädgården och klockklang i feernas rike.

Sara Bonadea George har i flera år undervisat om folktrons flora på folkhögskolor, bibliotek, studieförbund och andra platser samt hållit trädgårds- och vildväxtvandringar i ämnet. Hon är författare till den omskrivna Blodets blomma: Växter i svensk folktro (2023) och huvudredaktör för tidskriften Hjärnstorms nummer "Flora" (2025). Boken är bildsatt med suggestiva originalillustrationer av konstnären Kristoffer Nilsson.

Det börjar med ett okänt fotografi: en ung kvinna på lyxig bröllopsresa i Alperna, mitt under brinnande världskrig 1941. Långt senare ska bilden på kvinnan förbrylla hennes barnbarn Lea. Alla familjedokument hade ju försvunnit när kommunisterna tog makten i Albanien. Vad gjorde farmor Leman där? Fotot blir startskottet för en vindlande resa in i arkiven. I Förödmjukelse fortsätter Lea Ypi den granskning av sin släkthistoria som påbörjades i hyllade Fri. Det är ett verk som tar med läsaren till det sönderfallande Ottomanska riket, när hela Europa står på randen till ett sammanbrott, men som framför allt ställer frågor om de val vi gör i livet, i en tid när allt – liksom i vår tid – står och väger.

VINNARE AV AUGUSTPRISET 2019 I DEN FACKLITTERÄRA KLASSEN

Hur mycket kan man veta om en ål? Eller om en människa?

"Ålevangeliet" är en bok om världens mest gåtfulla fisk. En fisk som gett upphov till ett alldeles eget mysterium inom naturvetenskapen, det som kallas ”ålfrågan”. En fisk som alla från Aristoteles till Sigmund Freud försökt förstå sig på, utan att lyckas. Och som nu dör ifrån oss, i mångt och mycket fortfarande en gåta.

Men ”Ålevangeliet” är också en bok om författaren och hans far och hur ålen förde dem samman. En berättelse om ursprung, öde, livet och hur det bör levas. Samt om det som är livets sista och ofrånkomliga utmaning: hur man hanterar döden.

Den sista lögnen är en granskande reportagebok om Estonia-katastrofen och dess efterspel. Boken visar hur konspirationsteorier kring olyckan har formats och spridits, och avslöjar kopplingar till en rysk påverkansoperation riktad mot väst.

Den 28 september 1994 sjönk M/S Estonia i hårt väder på Östersjön. 852 människor, de flesta av dem svenskar, miste livet. Det är den största fredstida fartygskatastrofen i Nordens historia, ett nationellt trauma som vägrar läka.

Det här är en bok om vad som faktiskt hände den natten. Men det är också en historia som aldrig tidigare berättats – om mannen bakom de konspirationsteorier som lett till att Estonia fortfarande är ett öppet sår.

I Den sista lögnen: Estonia och den ryska spionens arv kartlägger Patrik Oksanen och Andreas Edevald en rysk påverkansoperation mot väst. Samtidigt är det berättelsen om ett liv i Rysslands tjänst, om en underrättelseofficer som i årtionden har världen som arbetsfält medan han klättrar allt högre i hierarkierna. På vägen möter vi svenska myndigheter som låter sig förledas, och prisbelönta journalister som går vilse i konspirationernas mörker.

Nu avslöjas sanningen om den ryska spionens arv.

Patrik Oksanen är författare, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik och hybridkrig. Tidigare har han bland annat skrivit den internationellt uppmärksammade boken Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante, 2025).

Andreas Edevald har tidigare varit diplomat i Kina och Ukraina, och är idag verksam som senioranalytiker på en myndighet. Den sista lögnen är hans första bok.

"Välbehövligt om Estoniakonspirationerna" Mattias Göransson, Magasinet Filter

"Patrik Oksanen och Andreas Edevald har skrivit ett nytt standardverk om svensk nutidshistoria. ( ) Författarna skriver så pass flyhänt att man inte vill lägga boken ifrån sig. Det är ett populärvetenskapligt reportage som för tankarna till historikern Peter Englunds prosa. ( ) Om svensk journalistik ska göra skäl för sitt namn borde Den sista lögnen tilldelas Guldspaden, då det är en genuin kartläggning av hur Sverige faktiskt gick på en lögn som planterades av främmande makt." – Fokus

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2024

»En pärla för nördar.« M magasin

»Latin – handbok i odödlighet är […] nästan lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig.« Språktidningen

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas?

När romarriket var som störst sträckte det sig över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.

Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.

I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flflätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.