Slutsåld
Folke Edwards "Från modernism till postmodernism" är en efterlängtad sammanfattning av det senaste århundradets svenska konsthistoria. Till skillnad från sina föregångare löper Edwards linan ut och slutar först vid millennieskiftet. "Från modernism till postmodernism" är en traditionell kronologisk konsthistoria, där skulptur presenteras för sig själv, och där arkitektur och konsthantverk lyser med sin frånvaro, men trots det är det en av de bästa svenska konsthistoriska handböcker som jag har läst. Folke Edwards är en mycket kunnig och lysande skribent som skriver en kort, koncis och inspirerande konsthistoria.
Att Edwards är en uttalad modernist som ibland kan ha svårt att förstå postmodernismens konst gör han ingen hemlighet utav. Trots det, eller kanske just därför, har postmodernismen fått ett relativt stort utrymme i boken; nästan en fjärdedel av boken handlar om konst mellan 1980-2000. Den delen är också mycket välskriven och fångar de viktigaste tendenserna och konstnärerna i den svenska samtidskonsten. I det stora hela är boken väldigt väl disponerad kronologiskt sett. Folke Edwards är också mycket medveten om att konsten sällan är nationell, utan snarare internationell, och inleder därför alltid varje del med att sätta in konsten i ett större internationellt sammanhang. "Från modernism till postmodernism" är en bok som jag skulle rekommendera till den som är ute efter ett konsthistoriskt verk över de senaste hundra årens svenska konst.
Från modernism till postmodernism är den första svenska översikten över hela 1900-talets svenska konst. Folke Edwards har lagt tonvikten på måleri och skulptur och på de konstnärer som har bidragit till att förnya konsten eller förändra konstuppfattningen. Han har också haft ambitionen att sätta in den svenska konsten i ett idéhistoriskt och internationellt perspektiv.
I konsten är det liksom i politiken segrarna som skriver historien. På samma sätt som akademisterna vid förra sekelskiftet såg sina ideal skändas av opponenterna och konstnärsförbundarna, har det sena 1900-talets övervintrade modernister sett sina ideal skändas av postmodernisterna.
Vår moderna konsthistoria är svensk men samtidigt beroende av impulser utifrån, och tycks bli det i allt högra grad. Under 1900-talets första hälft kom impulserna väsentligen från Paris och Europa och under senare hälft från New York och USA.