-
Onödigt självmål
Tyvärr sätter Lundberg krokben för sig själv med en stupid tes som bokens bärande tema. Tesen är ungefär "Horace Engdahl bär skulden för många av Sveriges haverier på 2000-talet - allt kan ledas tillbaka till Engdahls introduktion av Derrida och Barthes i tidskriften Kris omkring 1980". Lundberg har gjort ett gediget arbete inte minst i att redogöra för Mona Sahlin upphöjelse av Masoud Kamali & co och detta sedan rullat vidare till en vänsterradikal intersektionell agenda i styrdokument en på...
Läs hela recensionen
-
Benar upp benigt begrepp.
Postmodernismen är ett svårfångat och mångfacetterat begrepp-därtill ofta både missuppfattat och missbrukat.Författaren ger ,enligt mig, en rimlig tolkning i det sammanhang han skildrar:hur den kom till Sverige.Förtjänstfullt att författaren inte fastnar i "skandalerna" i Sv Akademin utan också ser dess roll i vidare sammanhang.
-
Oundgängligt om postmodernism
Vad hände egentligen? Hur kunde "intersektionalitet" ta plats i myndigheters dokument? Ingen har väl röstat för denna utveckling politiskt ... Läs!