Recension av Mona Norman
Recenserad produkt
Inblick i drivkraften att vilja göra skillnad
16 december 2020
En forskares altruistiska gärning i möten med externa parter såsom myndigheter, andra professioner och befintliga regelverk med nedslag i tre projekt med två gemensamma nämnare: honom själv, professor Tommy Andersson, och konstruerandet av beslutsalgoritmer för att lösa befintliga problem i olika delar av samhället (en angenäm del i applicerbar forskning). Historieskrivningen är framför allt ett bevis på att man kan åstadkomma stor nytta genom att se möjligheter utanför det konventionella och våga driva framåt.
Jag kallar det här för vetenskapsaktivism. För, rätta mig om jag tänker fel; Tommy Andersson hade likväl kunnat ägna sina dagar på kontoret på universitetet utan att ge sig ut på jakt efter verksamheter där hans idéer och algoritmer skulle kunna göra skillnad. Vad är det som händer när en forskares drivkraft för att åstadkomma förändring möter omvärlden? Den som någon gång försökt att trampa upp nya stigar i någon bemärkelse har sannolikt också mött den frustration som är påtaglig i det första avsnittet. Medan man till hälften drivs av passion och med en påtaglig övertygelse om att kunna göra skillnad, så möts man av andra människors brutala tvivel och stängda dörrar med jämna mellanrum. Den som ändå tar sig igenom nederlagen helskinnade är de som kan sålla sig till de lyckliga entreprenörerna i slutänden.
Jag saknar beskrivning av både personen och forskaren Tommy Andersson. Vem är det som skriver? Hur ser egentligen hans forskarkarriär ut och vad har lett fram till dessa projekt? Boken är en personlig historia men det saknas en tydlig utgångspunkt i personen, istället följer vi processer.
Det märks att njurutbytesprogrammet är huvudnumret i denna bok. Målande beskrivningar följer men jag önskar att de enkla illustrationer som dyker upp hade utvidgats. De exempel som tas upp genom hela boken skulle behöva brytas ur texten, stolpas upp och illustreras tydligare för att verkligen fånga läsaren. Jag misstänker att avsikten varit att hålla det enkelt men jag hade föredragit att kunna följa tankeprocessen och skapandet av algoritmerna på ett tydligt sätt - boken heter trots allt Algoritmmakaren. Bokens tredje avsnitt avhandlar elevplaceringar där man nu anar vidden av användningsområden för beslutsalgoritmerna.
Jag anar att det finns många fler situationer där en systematisk beslutsprocess skulle gynna utfallet och skapa bättre förutsättningar för fler - därmed hoppas jag innerligt att boken ska väcka tankar hos beslutsfattare runt om i landet. Vem vill inte ha fler logiska och rationella beslut, framför allt i det offentliga rummet? Och hur kommer det sig att så många individer anser sig vara mer förmögen att fatta rimliga beslut än algoritmer baserade på högklassig internationell forskning? Hela syftet med boken måste vara att få alla som läser den att ställa en enda fråga: skulle vi också kunna effektivisera verksamheten med hjälp av vetenskapligt beprövade algoritmer?